För mycket överbeskyddande

[lakrits]

Vad ska jag göra?

Givetvis älskar jag min son över allt annat.
Nu är jag rädd att jag håller tillbaka honom pga. att jag är lite för överbeskyddande.

Han är 10 år gammal. Väldigt redig kille men också livlig och har hela tiden massa saker i huvudet.
Han har överskottsenergi och har alltid varit energisk.
Ibland när han gör vissa saker så blir han väldigt uppspelt och tappar "förnuftet" lite grann.
Jag är rädd för att han ska råka ut för något, att han ska skada sig osv.

När han cyklar tex. så är han slarvig att se sig för när han ska över gatan eller svänga. Pga. det så vågar jag inte släppa iväg honom själv om jag vet att han ska korsa någon väg tex.
Är jag för nojig?
Jag känner att risken finns att jag gör honom rädd och feg. Att jag inte släpper honom tillräckligt för att kanske komma på vissa saker själv.
Det är ju inte min mening men jag är ju så rädd om honom.
Hur är ni? Är ni överbeskyddande?
Låter ni era barn "leka" mycket eller är ni där och säger" nej, rör inte den , den kan vara farlig " Gör inte si gör inte så,," osv.

Jag vet med mig att jag gör fel men hur ska jag komma ur det?

 

[mimus]

Sv: För mycket överbeskyddande

ÄR din son rädd och feg??

Eller är det bara något som du tror för att du har koll på honom?


Jag är nog som du,beträffande cykling , i andra mindre farliga situationer biter jag mig i tungan.

 

[chrysler]

Sv: För mycket överbeskyddande

Beror nog på vad det är du räknar väg.Är det till andra sidan kvarteret kanske du är en aning nojig men är det en landsväg eller motorväg så förstår jag dig helt.

 

[Rea]

Sv: För mycket överbeskyddande

Men du, att inte ha koll när man svänger över en väg kan göra att han dör, så mitt svar är NEJ, du är en klok morsa.

 

[Rea]

Sv: För mycket överbeskyddande

Är det till andra sidan kvarteret kanske du är en aning nojig.

Jag vet en kille på 11 som hamnade på intensiven efter att ha blivit överkörd av en bilist på en väldigt sparsamt traffikerad 30 väg.
Liten skitgata i förorten, runt huset, 20 meter hemmifrån. Han är fortfarande inte återställd.
Det räcker att det kommer 1 bil för att det till synes säkra blir osäkert.

 

[ankans]

Sv: För mycket överbeskyddande

Barn har ju inte sitt perspektivseende förrän vid 12 års ålder, de kan alltså inte bedömma avstånd korrekt, jag tycker du gör helt rätt, jag är likadan

Skrev precis en tråd om att låta dem åka och bada själv...

 

[ancan]

Sv: För mycket överbeskyddande

Jag har nog varit överbeskyddande mot mina sötnosar för mycket. Jag har alltid "släppt" allt jag haft för händerna för att köra dom till "vad dom velat just då"... men vi bor ju på landet och där är avstånden ju ofta långa...
När de kom upp i tonåren så lät jag dom vara ute och gå på fester,discon mm. Om inte jag skulle hämta, så krävde jag alltid att de skulle ringa från den kompisens telefon när de akom dit under nattens lopp...
Det gav mig många sömnlösa nätter fram till ett-två tiden, men det gav mina barn läran att hålla en överenskommelse!!! Annars fick dom inte gå ut nästa gång det vara dax-.. jag tror att flickan glömde ringa en gång, och grabben två...
Än idag, när han är 18 år så ringer han mamma från sin mobil när han går och sover... gulligt tycker jag.
Flickan är 21 år nu, och bor ej hemma, men hon är också duktig på att höra av sig om det blir något särskilt...

 

[millus]

Sv: För mycket överbeskyddande

Det låter som din tioåring är väldigt lik min! Jag skulle aldrig släppa iväg honom utan en vuxen eller äldre syskon!
Du gör helt rätt. Här i vår kommun så anser skolorna att barn inte är mogna att cykla i trafik förrän de går i femte klass, det kan vara en god riktlinje att gå efter.

Stå på dig och följ din instinkt!
//millus- som i andras ögon säkert är en riktig hönsmamma

 

[chrysler]

Sv: För mycket överbeskyddande

Olyckor kan hända överallt.Taket på huset kan falla ner över en å döda en när man sover.Men för det mesta, så är gatukvarter rätt trygga, om man lär barnen att inte uppehålla sig på vägen samt titta åt båda hållen före de går över

 

[gulan]

Sv: För mycket överbeskyddande

Om din pojke själv tjatar och vill åka med cyckeln på nått annat ställe, så får du väl förklara varför du anser att han inte får göra det själv. -JAg ser att du inte är mogen för det än, du tittar dig inte för ordentligt. När jag ser att du börjar förstå att det finns bilar omkring dig som man måste se upp för då kan jag låta dig få cyckla iväg.

Jag har ochså en son, som anser att han klarar allt. Jag är inte inte rädd för att göra honom uppmärksam på det han inte klarar av och förklarar varför han inte får och även när han kan tänkas få göra det. Det brukar han acceptera. Tex så är han GALEN i wrestling, men han fixar inte att se det. Han tar efter allt och alla greppen som han sen ska öva på lillasyster. Det slutar givetvis ALLTID med att hon gråter. Nu är det tvärslut med wrestling i detta hus. Jag har förklarat varför..........jag ser att han blir påverkad av detta och han kan inte bedömma själv hur hårt han kan knycklar till lillsyrran. Jag har upprepat det många, många gånger nu och det verkar som nått går in, eftersom det inte är dagligt tjat längre om att få se på wrestling eller power rangers.
hälsningar gulan fd.gulla

 

[Geshira]

Sv: För mycket överbeskyddande

Det är en balansgång det där...

Å ena sidan så är ju ens uppgift som förälder att vara där för barnen och försöka jämna ut vägen till viss del, för att de inte ska skada sig i onödan.
Å andra sidan lär man sig bäst av egen erfarenhet. Det räcker inte alltid att någon sagt att man "inte ska göra så" utan man måste prova själv.

Det är en lycklig slump att så många människor lever så pass länge att de dör av ålderdom! Tänk efter själva hur många gånger ni varit på väg att göra något riktigt dumt som i värsta fall kunde ha kostat er livet. Simmat för långt ut på djupt vatten (bokstavligt talat och bildligt talat), cyklat rakt ut på vägen utan att se er för, etc etc.

Jag tror att man måste våga släppa barnen att söka sig fram i en lagom stor värld. Avgör gränserna för hur stor världen ska vara (i geografin och i form av hur länge de får vara ute - eller när de ska höra av sig hem igen) och så låter man dem utforska det rummet ganska ostört.

Själv lever jag inte riktigt som jag lär. Har också en 10-årig son som jag får jobba med mig själv för att släppa. Har dessutom köpt en ponny till honom som jag närapå får nervsammanbrott av när han rider ibland. Ponnyn är verkligen jättesnäll, men TÄNK om sonen ramlar av och fastnar i stigbygeln, och TÄNK om han rasar rätt in i hindret, och TÄNK om ponnyn skulle få ett oväntat tokryck och springa sin väg med honom på ryggen. Jag får helt enkelt sluta tänka alls vid sådana tillfällen och titta åt ett annat håll.
Andra föräldrar verkar ju låta sina ungar rida vilka vilda hästar som helst utan att de ser minsta bekymrade ut...
Men rent logiskt så inser jag att han måste få ta ut svängarna på egen hand.

 

[Daydream]

Sv: För mycket överbeskyddande

På din beskrivning verkar han ju inte rädd eller feg utan snarare lite våghalsig och oförsiktig. Jag tror inte att du behöver oror dig för att skrämma honom om du inte direkt märker att han faktiskt blir harig.

 

[Rea]

Sv: För mycket överbeskyddande

Olyckor kan hända överallt.Taket på huset kan falla ner över en å döda en när man sover.Men för det mesta, så är gatukvarter rätt trygga, om man lär barnen att inte uppehålla sig på vägen samt titta åt båda hållen före de går över

Och har men ett barn som har dålig koll på trafiken så utmanar man ödet om man låter det cykla iväg ensam . Lite sent att vara efterklok när olyckan är ett faktum, vet man med sig att ungen har noll koll så släpper man inte iväg, varför ta risken när det uppenbarligen inte är moget för det. Att taket kan rasa och döda en ser jag som väldigt osannolikt och inget jag kan styra över, en betydligt mindre risk än att släppa ut ett barn på cykel som inte är fullt medveten om hur farligt det kan vara i trafiken.
Jag hade inte gjort det men å andra sidan så får inte min dotter åka häst utan hjälm heller trots att det aldrig hänt att hästen gjort något. Betyder det att jag överbeskyddar eller tänker jag steget längre och försöker minimera skaderisken om utifall att...?

 

[break_a_leg]

Sv: För mycket överbeskyddande

Jag överbeskyddar nog också i vissa situationer. Eftersom jag själv har ett energiknippe till son så förstår jag precis hur du känner dig! Eftersom han inte alltid hinner med att tänka så hjälper jag till och påminner honom då och då om vad han ska tänka på

Det är inte alls fel att inte låta barn under 11-12 år cykla själva i trafiken, deras hjärna och syn är inte alls lika utvecklad som hos tonåringar/vuxna.

 

[chrysler]

Sv: För mycket överbeskyddande

Nej då du är en mkt bra förälder som tänker på säkerheten, barn ska inte vara i trafiken, de har svårt att uppfatta var bilar å olika ljud kommer ifrån.Ibland ser jag barn som inte kan vara mer än 5 år, som cyklar på gator å undrar vad de har för föräldrar egentligen Skulle aldrig våga släppa iväg ett så litet barn själv.

 

[Geshira]

Sv: För mycket överbeskyddande

Fast sedan beror det på hur trafiken ser ut.
Vi bor ute i spenaten så om min son ska kunna ta sig till kompisarna själv (bor minst några kilometer bort på vägen) så måste han kunna cykla själv.
Vår väg är inte så trafikerad, men sedan kommer en 70-väg där de flesta kör mycket fortare. Inte heller så trafikerad, men visst kommer det bilar då och då.
När han var 8 så fick han inte cykla över vägen, utan han fick instruktioner om att kliva av cykeln och GÅ över vägen.
Nu har han inga sådana restriktioner längre, utan jag får hoppas att han tänker efter själv och det gör han säkert de allra flesta gångerna. De andra gångerna skulle jag bara kunna förhindra genom att alltid följa med honom själv. Och det vore inte realistiskt.

 

[Jane_Done]

Sv: För mycket överbeskyddande

Nej jag överbeskyddar inte och har aldrig gjort! Mina barn har uppmuntrats att prova saker som över upp motorik och balans (ridning, inlines, klättring, hopp från simtorn, skidåkning bla.). Möjligen hänger det här ihop med att jag är adrenalinjunkie light

Däremot trafiken är något annat, där har det varit ett absolut krav att leda cyklar, tvång på att titta åt båda hållen etc.

Jag hoppas att friheten med det ena skapat en kontrast mot det andra som jag varit benhård med. Sen omkom en syster till mig som 9-åring i just en trafikolycka så det kanske har fått mina att inse allvaret bakom mina ord.

/Jane

 

[lakrits]

Sv: För mycket överbeskyddande

Tack för era svar.....

Han är inte speciellt våghalsig eller framåt när det gäller nya saker. Visst,,,han provar gärna och det låter jag honom göra så länge det hålls inom rimliga gränser.
Vi bor också på landet, dock bara 1km utanför samhället. Det finns cykelvägar osv, och egentligen behöver han inte korsa några större vägar.
Men det finns tillräckligt många små vägar i samhället, runt kvarteren och i kvarteren som kan orsaka olycka vid brist på uppmärksamhet.

Det är skönt att höra att det är fler som tycker som jag.
En del av hans klasskamrater får cykla i stort sett som dom vill men de kanske har en annan uppfattning om trafiken än vad han har,,,jag vet inte.
Man känner lite att han kanske tycker det är retligt eller liknande när han få skjuts hela tiden.
Han har inte sagt något och acceptera iofs det vi säger så han kanske inte tar någon skada.

Jag tror också att barnen behöver lära sig av sig själva, sina egna handlingar men en del saker vågar jag inte släppa honom på.

Jag tänker nog också alldeles för mycket på VAD som KAN hända men kanske heller det än ATT det händer.

Det är en liten lättnad att veta att fler tänker som jag.