Hon har absolut sina poänger (har läst den längre länken också) men problemet blir ju att tyckarna från båda sidor drunknar i någon forskningsdebatt om orsakssamband som blir omöjlig för "vanligt folk" att ta till sig på ett vettigt sätt, och det blir istället att folk plockar russinen ur kakan.
Exempelvis det hon skriver om att det inte är skärmarna som sådana som är skadliga, och följ FHMs rekommendation om fysisk aktivitet istället och se till att barn mår psykist bra istället så har man löst mycket av problemet. Ja absolut! Det är ju bara det att det finns enorma problem med att barn och unga inte är i närheten av att följa de rekommendationerna. Och skärmanvändande är bland det som pockar mest på uppmärksamhet istället. De långsiktiga satsningar på åtgärder som kulturskolan och bup som hon föreslår istället är ju i sig jättebra, men vad hjälper det föräldrar här och nu.
Det är ju lite som rekommendationerna om hur mycket socker barn ska äta. Det är inga problem att överskrida dem så länge man äter jättenyttigt i övrigt, borstar tänderna prickfritt och rör sig massor varje dag. Det ju inte att rekommendationerna är onödiga eller fel.
I den delen där hon skriver om att problemen med om forskningen kommer fram till det som blir obekvämt för politiken osv håller jag med henne helt och fullt. Men igen så blir det ju det i ett betydligt mer övergripande och långsiktigt perspektiv än föräldrarnas vardag här och nu.
Sen behöver man ju vara tydlig i kommunikationen att sådana är riktlinjer inte är magiska gränser och att allt under är lugnt och allt över är illa. Men det gäller ju inte bara skärmtid.
Ja det är ju jätteskillnad om barnet redan sitter fast i skärm att åtgärda och om man gör någonting annat från början på något vis.
Dvs det är nog svinsvårt att engagera någon som bara äter socker och godis i broccoli. Men om de redan äter broccoli är ju lördagsgodis bara nice.
Myndigheterna har ju dock en population av sockerätare inte av broccoliätare. Både relaterat till socker och skärm
Så självklart är det enklast/det enda möjliga för dem att rekommendera minimalt skärmtittande varpå de hoppas förtvivlat att föräldrarna då kommer fylla tiden med någonting annat än "titta in i väggen". Typ godnattsaga, böcker, upptäckande promenader, "utochlek" bara gå ut och lek, jag ropar när maten är klar. hjälpa till i köket, block och kritor, pärlplattor osv osv
Tex Godnattsaga är jättejättejättebra för barn, typ episkt superbra och väldigt mysigt.
Ändå är det många barn (enligt läst på forum tex Buke) 1-5 år som får lägga sig själva med en ipad bara.
Trots att skillsen som krävs för att peka på bilder och berätta på sitt språk, eller läsa meningar på 5 årings nivå borde vara möjliga att klara för 90% av föräldrarna. (De är akademiker men de vill bara inte slösa bort den tiden helt enkelt)
(Läggning med padda/telefon är inte så bra för blått ljus och högt engagemang och ibland adrenalinpåslag och för äldre barn kanske elaka kommentarer på sociala media och filmer som matar på så man inte kan sluta.)
Låt säga att man följer myndighetens rekommendation, det finns ingen skärmtid kvar till ipad läggning efter att -titta på TV vid matlagningsbiten. Voila Godnattsaga. som är episkt superbra för barn och jättemysigt.
..
Det är jättemysigt, det blir ju en stund för oss alla tre att samlas och ha lite mysigt (vi kör lite snacks då också, vi har stunden på kvällstid efter middagen).
. Det går inte att sova vidare om hon får skärm heller. Vi flytttade när jag var 5 och jag kan inte minnas att jag väckt mina föräldrar någon gång. Vad jag gjorde vet jag inte..
