Förlossningsbrev

[miss_kala]

Jag funderar på att skriva ett brev till barnmorskorna inför förlossningen. Men när jag har försökt så känns det bara krystat (bra ordval..) och onödigt. Samtidigt så vet jag att jag kanske kommer ha svårt att förmedla vissa önskemål när jag väl ligger där..
Ni som skrivit brev, vad tog ni med? Lästes brevet verkligen och tyckte ni att ni fick gehör för de sakerna?


//Em.

 

[bananabambi]

Sv: Förlossningsbrev

Jag skulle råda dig till att kortfattat punkta upp de mest relevanta sakerna.

Som, te.x. eventuell nålskräck, vilka former av smärtlindring du kan tänka dig, etc.

Skriv inte en lång story, för det är inte allttid tiden finns att läsa ett A4 med krav och önskemål

Alltså, kortfattat, lättläst och relevant.

Jag hade punktat upp det jag önskade hemma, men eftersom båda barnen kom så pass snabbt (en med igångsättning och en startade två veckor innan BF) hann jag aldrig få det med till förlossningen. Men eftersom jag inte hade några speciella önskemål eller rädslor så gick det så bra ändå.

 

[mino]

Sv: Förlossningsbrev

jag utgick från en förlossningsplan som fanns på en kurs jag gick. Den hade följande rubriker

- Vad vi behöver för att uppleva ett optimalt stöd
- Tankar om förlossningen
- Erfarenheter av barnafödande
- Erfarenheter av andras förlossningar som påverkat oss
- Positiva och negativa förväntningar på förlossningssmärta – tankar om smärtlindring
- Behov av stöd efter förlossningen

Sen blev det planerat kejsarsnitt så jag använde den aldrig.

 

[Naggur]

Sv: Förlossningsbrev

Jag skrev inget.
Jag hade ju ingen aning om hur de va, lite svårt att komma med krav å önskemål då.
Gubben måste väl åxå göra nått. låt han berätta hur ni vill ha det

 

[mino]

Sv: Förlossningsbrev

en bra grej med att trots allt skriva en plan är att man kanske kommer på nojjor eller förväntningar man har som man behöver ta i tu med. Via bekantskapskretsen har jag tex hört talas om många som har blivit besvikna på gränsen till deprimerade av att få akut kejsarsnitt. De hade inte tänkt igenom att det faktiskt kan bli så och kunde inte hantera att förlossningen inte gick exakt som de hade föreställt sig. Så jag tror att det är aldrig nån nackdel att tänka igenom förlossningen ordentligt och gå igenom alla "vad händer om..." man kan tänka sig.

 

[miss_kala]

Sv: Förlossningsbrev

Tack alla!
Jag skrev lite kortfattat nu (skulle kunna skriva en hel uppsats tror jag..!) och då blev det så här. Låter det på högtravande eller är tonen dålig på något vis? Jag vill inte att personalen ska få dåligt intryck av mig genom brevet!


Önskemål inför förlossningen

Smärtlindring:
Tens
Bad/dusch
Akupunktur
EDA
Lustgas


Jag känner stark rädlsa för att bli stucken med nålar i underlivet.
Vill inte ha sterila kvaddlar.


Jag har sedan tonåren haft social fobi, vilket i mitt fall innebär att jag tycker
att det är jobbigt att hamna i fokus, att ta beslut, att göra bort mig,
bli undersökt, vara naken, be om hjälp.

Jag vill därför helst ha så få människor som möjligt omkring mig, och som
undersöker mig. Inga studenter. Inga män om det är möjligt.

Jag vill gärna ha lite dämpad belysning i rummet och inte ligga alldeles avklädd.
Hjälp mig gärna att skyla mig så gott det går under undersökningar osv.


Amning

Jag vill gärna prova att amma, men med min fobi vet jag att det kan bli ett bekymmer.
Jag är väldigt känslig för kritik och för att prova nya saker inför andra. Därför vill jag inte bli pressad till det om det känns fel från början.
Jag går i baklås när jag blir stressad och påtvingad att göra saker.
Men jag är i grunden positiv till amningen och hoppas på att få den att fungera.

 

[bananabambi]

Sv: Förlossningsbrev

Jag tycker att det ser jättebra ut.

Överskådligt och lättläst.

 

[jerseyko]

Sv: Förlossningsbrev

Min bm hann inte ens läsa inskrivningspappret som skrevs när jag kom in på förlossningen

Jag sa istället åt min sambo hur jag ville göra med allt så han kunde prata åt mig om det skulle behövas.

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Förlossningsbrev

Jag kan lägga ut mitt förlossningsbrev..
Det känns som om att jag kommit såpass långt nu att det inte är hemligt längre..


”Har du egna erfarenheter av barnafödande som du önskar förmedla till oss?”Nej, jag har själv aldrig fött barn, men om det räknas ang min systers förlossning så har jag en del att dela med mig, i annat fall kan ni direkt hoppa till nästa fetmarkerade område.

”Detta väljer jag att inte visa av respekt för min syster”

Min systers förlossning skrämmer mig då jag vet att hon inte fick det stödet hon behövde. Även min mamma hade det tufft på sin första (och eg enda riktig förlossning). Systern ovan hade navelsträngen runt halsen och fick tas med akut kejsarsnitt. Vi andra tre är planerade snitt, jag och min bror pga vi är tvillingar och lillasystern fick hon inte välja med.

”Hur känns det för dig när du tänker på förlossningen”
”Finns det något förlossningspersonalen bör känna till om dig för att kunna ge dig rätt stöd och underlätta födandet?” Egentligen känner jag ingen direkt oro inför förlossningen, visst är det lite nervöst och jag är lite rädd för att hamna i samma sits som min syster. Jag är orolig för att ingen kommer att lyssna på mig, jag är själv otroligt rädd för sprutor och önskar slippa se dessa så länge det bara är möjligt, likaså vill jag slippa bli stungen av en nål så länge det bara går. Jag har många gånger gått till tandläkaren och borrat utan bedövning för att min rädsla för nålar är så pass omfattande. Jag får ofta höra ”det är annorlunda när du ligger där”. Det är något jag önskar slippa höra då jag själv måste få vara med och besluta om vilka ev smärtlindringar som är bäst. Jag önskar också att min familj få information om hur min förlossning fortgår per telefon om det är möjligt, de bor i Göteborg och är väldigt oroliga. Jag lämnar namn på de som innefattas av detta. En annan viktig sak för mig är att min sambo är med mig så mycket som möjligt, jag känner mig liten utan honom. Han är mitt stöd och jag tror att det är väldigt viktigt för honom att få vara med också, även om han inget säger om det. Kort och konsist, det är lika viktigt för mig att ha min sambo där som det är för min sambo att få vara med. Det har med vår utveckling som föräldrar att göra.

Jag har inte gått på några mammakurser då jag blev flyttad en månad vid första ultraljudet. Då blev allt lite tokigt och därför har jag aldrig riktigt kommit till skott med att ta mig iväg på de kurserna, jag och sambon var på föreläsningen om förlossningen, men det är det enda.

”Vad har du för inställning till att amma barnet? Har du egna erfarenheter av amning som du vill förmedla?” Jag vill ju gärna kunna amma, ett tag i alla fall. Men tanken är inte tilltalande, jag hoppas kunna växa in i rollen som ammande mamma. Jag kan inte svara på varför jag inte gillar tanken på att amma, men som sagt. Jag vill gärna göra det och hoppas kunna få hjälp och stöd med den biten.

”Hur känner du inför den första tiden efter förlossningen? Finns det något som är bra för BB-personalen att känna till om dig?”
Jag är lite orolig inför starten, när bebisen skall med oss hem. Att vi är för oerfarna och rädda. Vi båda bor i en stad där vi inga känner och våra föräldrar bor i Stockholm samt Göteborg. Men de kommer ju förmodligen upp och hälsar på rätt direkt, förmodligen redan innan vi lämnat BB. Men jag är osäker på hur jag skall klara av att vara mamma och allt som tillkommer. Jag är hästtjej, lever för mina hästar och skulle aldrig ha barn, så det är en omställning och verkligen en ny början. Jag har nog vart dålig på att förbereda mig på det. Men jag längtar efter den lilla och hoppas att den snart vill komma ut.

 

[miss_kala]

Sv: Förlossningsbrev

Tack, vad bra.., känns som att det är det viktigaste sakerna som de behöver veta om mig. Resten får vi ta som det kommer. Man känner sig så maktlös inför det som komma skall! Och det är väl kanske bra.. för det blir ändå inte som man tänkt sig förmodligen.

pmm: Jag hoppas på en snabb förlossning också, men kanske inte riktigt sååå snabb!!

Irpa: Vilket bra brev, tack för att du delade med dig! Jag är ju som sagt lite rädd att skriva för mycket eller att låta fånig på nåt vis. Men det är ju bättre att de vet för mycket än för lite!
Jag gick förresten inte heller på föräldragruppen, pga min fobi för att just delta i grupper. Det känns lite trist, för jag hade egentligen gärna varit med!

 

[jerseyko]

Sv: Förlossningsbrev

pmm: Jag hoppas på en snabb förlossning också, men kanske inte riktigt sååå snabb!!

Jag hade inte behövt ett brev, min BM och USK:an som var med var helt underbara

Något jag tycker du ska tillägga är att du önskar att BM ska hålla emot med varma handdukar, det är helt underbart! Dessutom sägs det att man spricker mindre då (jag sprack inget alls)

Med amningen så var USK:an väldigt "försiktig" hon kom in i rummet och frågade hur allt gick och så frågade hon om hon fick hjälpa honom att få tag, hon i princip tog tag i mitt bröst och direkt fick han super bra tag. Lika så när BB på väg var hem så frågade de om de fick känna på brösten och få honom att äta.

Min mamma kom hem till oss när vi kom hem och hon visade mig massor, tycker det var jättebra för det kändes lixom lite mera rätt å bättre. Sen visade BM hur man handmjölkar (på sig sjlv alltså utanför tröjan) Något som jag fick lära min kompis för BM på hennes BB visade det inte!


Jag gick föräldrakurs, all info vi fick kan man hitta på nätet. Vi fick även gå på studiebesök på förlossningen, det tycker jag var toppen bra.

Jag vill redan ha en till bebis, men jobbar inte "min" BM när det är dags så får jag väl knipa tills hon tagit sig dit (hur nu det ska gå )

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Förlossningsbrev

Irpa: Vilket bra brev, tack för att du delade med dig! Jag är ju som sagt lite rädd att skriva för mycket eller att låta fånig på nåt vis. Men det är ju bättre att de vet för mycket än för lite!
Jag gick förresten inte heller på föräldragruppen, pga min fobi för att just delta i grupper. Det känns lite trist, för jag hade egentligen gärna varit med!

Så lite så..
Jag resonerade som så, det är MIN förlossning, det är det största jag kommer göra i mitt liv, det är mitt första barn. Vill jag då skriva ett förlossningsbrev som är 4 a4 sidor så är det min rättighet som en höggravid kossa att göra det..

På förlossningen tyckte de att min förlossningsbrev var mycket bra och när vi pratat så insåg de att allt som stod där var det de behövde veta. Vi pratade också om min systers förlossning INNAN dom satte igång mig så att jag fick höra deras erfarenheter och pepp. De kallade även min syster för en hjälte som orkade gå igenom det hon gick igenom.

Jag kommer ihåg när Saga väl var ute och jag var "väck" i skallen av smärtstillande, då försökte jag skriva ett tackbrev till sköterskorna på avdelningen, jag kan inte själv läsa vad som står på det och jag är glad att jag inte lämnade det till dem. Jag tror att det var en liten kärleksförklaring till morfinet och till dem. Jag avgudade mina sköterskor.

Det enda de inte riktigt lyssnade på trots mitt brev var ang amningen. De propsade på att jag skulle amma även om jag inte riktigt ville, just då ville jag inte. Två veckor senare ville jag verkligen men efter tre veckor var mjölken sinad. Kanske om jag inte hade blivit pressad på BB så hade jag fortfarande ammat. Jag hör fortfarande deras röster i huvudet. Det är i princip det enda jag kommer ihåg från de första tre dagarna efter förlossningen.

Jag var nöjd med mitt förlossningsbrev. Och är det fortfarande. Nästa brev kommer dock se väldigt annorlunda ut då jag provade det mesta som innebar stick..

Akupunktur, tens (inte stick men ändå), vatten (brännskador på ryggen ) EDA och tillslut spinal vid kejsarsnittet. Jag vet inte hur många droppnålar de satte men som mest hade jag sex stycken på samma gång och alla utom en ledde till någon form av dropppåse, den utan var där jag fick morfin..

Spruträdslan tror jag att jag kommit över, om inte annat har jag lärt mig att acceptera det. Konstigt ändå, för ganska precis 1 år sedan (den 12 feb) fick jag reda på att jag var gravid, så för 11 månader sedan lämnade jag mitt första blodprov (för graviditeten) och svimmade av det.

Oj vad jag simmade iväg där.. Men men..

 

[Ryver]

Sv: Förlossningsbrev

Jag har inte haft några planer på att skriva något brev alls. Konstigt nog har jag ändrat mig senast dygnen. Jag är beräknad till nu på lördag så det börjar närma sig nu. Det jag är mest rädd för är att gå sönder mkt, eller att det blir en mkt utdragen förlossning. Jag tänker skriva i brevet att jag INTE vill att dom använder sugklocka eller tång och hellre väljer snitt om något går fel.

 

[miss_kala]

Sv: Förlossningsbrev

Det där med handdukar har jag också funderat på! Det låter som något jag eventuellt skulle uppskatta. Men jag vet inte hur jag ska skriva in det i brevet riktigt? De gör inte sånt automatiskt?

 

[miss_kala]

Sv: Förlossningsbrev

Så lite så..
Jag resonerade som så, det är MIN förlossning, det är det största jag kommer göra i mitt liv, det är mitt första barn. Vill jag då skriva ett förlossningsbrev som är 4 a4 sidor så är det min rättighet som en höggravid kossa att göra det..

Helt sant!!

Jag ska nog tillägga några småsaker i brevet tror jag.. Kanske skriva ännu mer utförligt om amningen. Är rädd att jag som du inte ska bli respekterad på den punkten. Jag är positivt inställd som sagt, men exakt som du skrev i ditt brev, så känner jag ett visst motstånd som är svårt att förklara. Det är ju inte rätt att andra ska förstöra med krav och tvång, när det ändå bara är en själv som ska sitta och kämpa med det hemma sen. Men man får hoppas att de behandlar mig lika bra som pmm upplevde. Oftast är väl de som arbetar med sånt väldigt empatiska! Så det är nog otur om man råkar ut för fel person..

Jag var också väldigt spruträdd tidigare, inte så att jag svimmade, men grinade gjorde jag.. Och vägrade ta blodprov i armarna, vilket resulterade i 10 totalt urmjölkade fingertoppar istället.. Inte ett dugg bättre egentligen..!
Men så fick jag en vidrig halsinfektion och var så sjuk så jag orkade inte bry mig var de stack, och efter det har det gått ganska bra. Har fått tagit två blodprov i armen hos BM nu och jag känner mig rätt så härdad. Ryggbedövning känns inte så lockande kan jag säga, men hoppas på att jag inte bryr mig om det i det läget. Jag är mest rädd för att inte kunna hålla mig stilla..! Vill ju inte bli felstucken så att säga..

 

[miss_kala]

Sv: Förlossningsbrev

Jag har inte haft några planer på att skriva något brev alls. Konstigt nog har jag ändrat mig senast dygnen. Jag är beräknad till nu på lördag så det börjar närma sig nu. Det jag är mest rädd för är att gå sönder mkt, eller att det blir en mkt utdragen förlossning. Jag tänker skriva i brevet att jag INTE vill att dom använder sugklocka eller tång och hellre väljer snitt om något går fel.

Jag är också rädd för den där sugklockan, drömde en hemsk mardröm om det i natt.. Men jag vet inte om man har något val när det väl gått så långt. Då är det nog mest bara bråttom att få ut bebisen och finns kanske inte tid för snitt. Men jag hoppas att när man väl befinner sig i situationen så klarar man av det som sker oavsett! Och det tror jag också att vi gör! Eller hur?? *peppdansar lite för oss*
Stor kram och lycka till! Får se vem av oss som blir först.

 

[Bellatrix]

Sv: Förlossningsbrev

Jag funderar på att skriva ett brev till barnmorskorna inför förlossningen. Men när jag har försökt så känns det bara krystat (bra ordval..) och onödigt. Samtidigt så vet jag att jag kanske kommer ha svårt att förmedla vissa önskemål när jag väl ligger där..
Ni som skrivit brev, vad tog ni med? Lästes brevet verkligen och tyckte ni att ni fick gehör för de sakerna?

//Em.

Jag kom mig aldrig för att skriva brevet, något jag ganska snart ångrade när jag låg på förlossningen.
Så försök att skriva ihop brevet, förhoppningsvis så ska det läsas och de ta till sig det som står.

Jag låg i nästan ett dygn och träffade alla tre passen, informationen om mig och vad jag ville gick inte fram till alla. Tror att det hade varit bättre med ett brev. Om inte annat kan man skrika..."läs brevet för h*lvete" om man tycker att man blir behandlad på fel sätt.

 

[Bellatrix]

Sv: Förlossningsbrev

Här är en länk till en tjejs förlossningsbrev.

http://web.telia.com/~u37800490/forlossningsbrev.htm

 

[jerseyko]

Sv: Förlossningsbrev

Min kompis fick inga handdukar, på mig var de det 1a BM gjorde.
Hon har oxå nålskräck och hon fick embla salva innan de satt eda.

En annan kompis så fastna bebisen i sista kurvan, så de var tvugna att sätta sugklocka för att hjälpa bebisen att vrida sig lite till så hon kom ut. Jag vet inte ens om det funkat att snitta då? eftersom hela huvudet i princip var ute redan.

Min bm hjälpte mig å skriva ett förlossningsbrev, de hade ett färdigtryckt papper där man skrev i hur graviditeten vart, sen önskemål inför förlossningen och amning och sen på efterkontrollen en liten samanfattning om graviditeten å förlossningen.

 

[Ryver]

Sv: Förlossningsbrev

Jag skrev nyss ihop ett brev som blev såhär:

* Jag känner ett STARKT obehag av tanken att gå sönder mycket och speciellt bakåt. Därför vill jag INTE att SUGKLOCKA eller TÅNG används!

* Skulle komplikationer uppstå eller bli en långdragen förlossning är min önskan att det görs ett kejsarsnitt!

* Jag vill hellre att man gör ett litet klipp medvetet om det behövs än att riskera att det spricker mkt bakåt och blir större skada.

* Jag önskar även att BM under utdrivningsskedet så gott det går hjälper till att tala om när det är dax att krysta och inte! Hade förra gången lite svårt att avgöra vilket.....

Tänkte visa brevet för min BM imorgon och se om hon har några tips. Eventuellt kanske man ska skriva att man inte vill att det används en "hög" eller "medelhög" klocka utan i så fall när barnet nästan är ute....