Åh det är så obehagligt när man vet att de har ont men att de inte förstår när man vill dem väl.. kexets mamma Räkan fick också en hovböld som åring men lite senare på våren, hon var lite misstänksam när den hoven skulle verkas efterföljande gånger men återfick förtroendet för hovvården efter bara ett par verkningar..Min lilla fick ju en hovböld i lördags och för att allt skulle kunna ske utan problem fick hon lugnande samt även bedövning efter tag när vet var tvungen att verka upp lite mer. Hon var jätteduktig när den verkades upp och gipsades, mycket stolt matte!
Idag däremot upptäckte jag att hon "tappat" sitt gipsbandage så det var bara att ringa vet igen och idag visste lillan precis vad som skulle hända och hon hade inga planer på att samarbeta.... Vet kunde inte ens ge henne lugnande, vi flög som vantar både hon och jag.... Till slut fick hon ge det i muskeln istället då vi inte ville att fölis skulle skada sig själv eller oss. Jäklar vad stark hon är! Duktig på att balansera på 2 ben oxå! Sen gick det bra som tur var men jag ser inte fram emot när gipset ska bort och vi ska ge lugnande igen.....
Gillar hon lickit? Den har fungerat jättebra på Kexet när man behöver distrahera lite för att kunna droga eller byta bandage. Hon slickar nästan maniskt på den och märker knappt vad man gör.
Idag var Kexet riktigt pigg på promenaden, halva vägen gick bra men på hemvägen han hon göra ett skutt innan jag hann hålla henne på backen, sedan var det bara att hålla i och försöka ta och lätta lite i grimskaftet för att hon skulle hålla sig i skritt... Tur att hon fortfarande är relativt liten ändå och att jag gick massor av promenader med henne och hennes mamma när Räkan fortfarande levde.