Snurrfian
Moderator
Sv: Föda hemma?
Ja det finns faktiskt kvinnor som är så pigga, och dessutom brukar man ju ha en rätt engagerad pappa om man nu har kommit så långt så att man väljer att föda hemma.
Men jag längtade hem något enormt, trots att de knappt ville ha hem mig... Men när mina barn föddes hade de någon märklig policy att vi som hade svåra förlossningar skulle dela rum, och några pappor fick inte vara kvar. Om man däremot hade en lätt förlossning och hamnade på "lätt bb" så fick papporna stanna kvar. Fast jag blev akutsnittad efter att ha legat inne med kraftiga värkar i 24 h, trots det var jag uppe och gick dagen efter, satt i allrummet och tittade på tv, pratade och läste för på mitt delade rum bodde en mamma som mådde jättedåligt...
Andra gången hamnde jag oxå på samma ställe efter ett lång draget förlossningsarbete som slutade med sugklocka och sydd i underlivet, dessutom förlorade jag nog stora mängder blod men det märkte jag tack och lov aldrig av, även då var jag upp och gick, dag två gick jag ner till sjukhus cafeterian och fikade eftersom det var bedrövligt dålig mat på avdelningen. Att sen sängarna är för smala för att man ska kunna sammsova och amma vettigt i sängen är ju ännu värre, så hade vi bott närmare sjukhuset hade vi nog hem betydligt tidigare, men det lockade inte att åka fram och tillbaka flera gånger eftersom man måste träffa barnläkare osv.
Så det är nog väldigt olika hur man mår efteråt, jag träffade ju på mammor som inte ens kom upp ur sängen tre dagar senare, medans jag höll på att klättra på väggarna, speciellt med tvåan som dessutom bara åt och sov, han åt intensivt ca 30 min, sen sov han tre timmar som var urtrista...
Ja det finns faktiskt kvinnor som är så pigga, och dessutom brukar man ju ha en rätt engagerad pappa om man nu har kommit så långt så att man väljer att föda hemma.
Men jag längtade hem något enormt, trots att de knappt ville ha hem mig... Men när mina barn föddes hade de någon märklig policy att vi som hade svåra förlossningar skulle dela rum, och några pappor fick inte vara kvar. Om man däremot hade en lätt förlossning och hamnade på "lätt bb" så fick papporna stanna kvar. Fast jag blev akutsnittad efter att ha legat inne med kraftiga värkar i 24 h, trots det var jag uppe och gick dagen efter, satt i allrummet och tittade på tv, pratade och läste för på mitt delade rum bodde en mamma som mådde jättedåligt...
Andra gången hamnde jag oxå på samma ställe efter ett lång draget förlossningsarbete som slutade med sugklocka och sydd i underlivet, dessutom förlorade jag nog stora mängder blod men det märkte jag tack och lov aldrig av, även då var jag upp och gick, dag två gick jag ner till sjukhus cafeterian och fikade eftersom det var bedrövligt dålig mat på avdelningen. Att sen sängarna är för smala för att man ska kunna sammsova och amma vettigt i sängen är ju ännu värre, så hade vi bott närmare sjukhuset hade vi nog hem betydligt tidigare, men det lockade inte att åka fram och tillbaka flera gånger eftersom man måste träffa barnläkare osv.
Så det är nog väldigt olika hur man mår efteråt, jag träffade ju på mammor som inte ens kom upp ur sängen tre dagar senare, medans jag höll på att klättra på väggarna, speciellt med tvåan som dessutom bara åt och sov, han åt intensivt ca 30 min, sen sov han tre timmar som var urtrista...