Finns den hunden?

[Youmeoh]

Pojkvännen och jag har börjat prata lite löst om att skaffa hund. Från vårterminen kommer jag sitta med väldigt mycket självständigt skolarbete i tre terminer framåt och pojkvännen är i ungefär samma sits som mig, så det känns som ett bra tillfälle att passa på att skaffa hund.
Vi har försökt leka lite med tanken om vilken typ av hund som skulle kunna passa oss, men kommer inte riktigt någon vart. Han har föreslagit tollare eller heeler, medan jag mest har varit inne på allt ifrån schäfer, whippet, dansksvensk gårdshund, ridgeback osv... Av ovanstående känns det som att typ bara whippeten skulle passa bäst om man bortser från det där med lydnadsträningen

Sökes: Frisk och trevlig hund som gärna hänger med på allt ifrån fjällvandringar, löprundor och ridturer till mysigt soffhäng och allmänt chill, gärna intresserad av spår eller lydnad. Inte jättestor, inte jätteliten. Helst med lättskött päls som inte fäller några större mängder. Ingen nervös sak med nerverna utanpå kroppen, inte heller någon arbetsnarkoman som river inredningen om det skulle bli en dag eller två med för lite aktivitet.
Vad som erbjuds: Engagerat hem med stor hundvana, tät kontakt med andra hundar, massor av frisk luft samt en och annan tankenöt. Tyvärr är boendet begränsat till alldeles för liten yta i form av lägenhet, men det kompenseras med så mycket tid utomhus som möjligt. Både husse och matte pluggar för tillfället så de kommande två åren (minst) kommer de att kunna styra över större delen av tiden och arbetet helt efter eget huvud, vilket gör att det finns möjlighet att anpassa dagarna efter en eventuell fyrbening.

Så vad tror buke, finns det någon hundras som skulle kunna passa oss?

 

[Kibani]

Hade velat skriva Finsk lapphund men den faller på pälsen, den är visserligen lättskött men jag har kopiösa mängder päls i min lägenhet just nu trots att jag borstat flera gånger per vecka Men kanske den Lapska vallhunden kan vara något?

 

[Red_Chili]

Vad tycker ni om tex papillon? Är det för litet? Jag har annars träffat en uppfödare som har otroligt trevliga hundar. De är gärna med på allt som erbjuds, men kopplar utan problem av när det behövs också. De har ju lite päls, absolut, men den lär inte vara speciellt svårskött.

 

[purity_666]

Spaniel kanske? Springer spaniel tex har inte sån hemsk päls. Eller welsh spaniel. Ganska lagom storlek. Pigga, glada, brukar funka bra vid lydnad, hänger med på allt.

Pudel måste man ju klippa men de fäller inte så mycket istället. De är mer robusta hundar än många tror.

 

[Illiana]

Jag håller med i det här fallet att kanske Storpudel eller en väl avlad Mellanpudel skulle vara något för er. Att klippa pälsen är gjort i en handvändning och pälsvården mellan klippningarna (inklusive dammsugningen) är obefintlig.

I övrigt verkar pudeln passa er profil.

 

[linnsan]

Löwchen! (Inte alls partisk ) Om den inte faller på storleken?

En hund som inte fäller. Frisk, framåt, orädd, gosig, busig clown och är lätt att ha ihop med folk och fä. Följer med på allt men är en sällskapsras så är nöjd av att få vara med och gå promenader och lättare aktivering.

Om man klipper ner pälsen så slipper man ju både fällande och att hålla reda på eventuella tovor.

Har en tik på nu 13 veckor och är änsålänge supernöjd med mitt rasval!

Svenska löwchencirkeln: http://www.slclowchen.se/omlowchen.html

 

[killikill]

Staffe, pumi, schnauzer, någon spaniel eller retriever.

 

[Youmeoh]

Svarar rent allmänt.

Löwchen och papillon känns så små, mer rent utpräglade sällskapshundar och spaniel och pudel är varken jag eller killen av någon anledning inte helt förtjusta i.
Staffe och lappsk vallhund däremot låter som det skulle kunna vara något för oss! Någon som har koll på hur staffen är när det gäller kamp? Är det något som kan finnas latent eller räcker det med bra uppfostran? Läste lite om både staffe och amstaff och fick uppfattningen om att staffen är lite mildare än den senare

 

[Barret]

Pojkvännen och jag har börjat prata lite löst om att skaffa hund. Från vårterminen kommer jag sitta med väldigt mycket självständigt skolarbete i tre terminer framåt och pojkvännen är i ungefär samma sits som mig, så det känns som ett bra tillfälle att passa på att skaffa hund.
Vi har försökt leka lite med tanken om vilken typ av hund som skulle kunna passa oss, men kommer inte riktigt någon vart. Han har föreslagit tollare eller heeler, medan jag mest har varit inne på allt ifrån schäfer, whippet, dansksvensk gårdshund, ridgeback osv... Av ovanstående känns det som att typ bara whippeten skulle passa bäst om man bortser från det där med lydnadsträningen

Sökes: Frisk och trevlig hund som gärna hänger med på allt ifrån fjällvandringar, löprundor och ridturer till mysigt soffhäng och allmänt chill, gärna intresserad av spår eller lydnad. Inte jättestor, inte jätteliten. Helst med lättskött päls som inte fäller några större mängder. Ingen nervös sak med nerverna utanpå kroppen, inte heller någon arbetsnarkoman som river inredningen om det skulle bli en dag eller två med för lite aktivitet.
Vad som erbjuds: Engagerat hem med stor hundvana, tät kontakt med andra hundar, massor av frisk luft samt en och annan tankenöt. Tyvärr är boendet begränsat till alldeles för liten yta i form av lägenhet, men det kompenseras med så mycket tid utomhus som möjligt. Både husse och matte pluggar för tillfället så de kommande två åren (minst) kommer de att kunna styra över större delen av tiden och arbetet helt efter eget huvud, vilket gör att det finns möjlighet att anpassa dagarna efter en eventuell fyrbening.

Så vad tror buke, finns det någon hundras som skulle kunna passa oss?

Hade det inte varit för det där med fällningen så skulle jag nog rekommendera dalmatiner. Energiska men har (iaf alla de jag har träffat, varav två är mina egna) en tydlig på och av-knapp. Visst vill de gärna vara ute i skogen och röja men de blir inte tokiga om det någon dag är lugnare. Själv har jag som standard att en dag i veckan är en slö-dag, då vi håller oss till koppelpromenader och kanske lite mental aktivering. De har inga problem med det utan spenderar gärna den dagen med att tävla om vem som kan ligga närmast mig i sängen .

Nackdelen är att de fäller året om... små, hårda strån. Så torktumlare och klädroller är klassiska rekommendationer till de som funderar på dalmatiner

vad ni än väljer för ras önskar jag er lycka till och mycket glädje med er hund!

 

[canine]

Pojkvännen och jag har börjat prata lite löst om att skaffa hund. Från vårterminen kommer jag sitta med väldigt mycket självständigt skolarbete i tre terminer framåt och pojkvännen är i ungefär samma sits som mig, så det känns som ett bra tillfälle att passa på att skaffa hund.
Vi har försökt leka lite med tanken om vilken typ av hund som skulle kunna passa oss, men kommer inte riktigt någon vart. Han har föreslagit tollare eller heeler, medan jag mest har varit inne på allt ifrån schäfer, whippet, dansksvensk gårdshund, ridgeback osv... Av ovanstående känns det som att typ bara whippeten skulle passa bäst om man bortser från det där med lydnadsträningen

Sökes: Frisk och trevlig hund som gärna hänger med på allt ifrån fjällvandringar, löprundor och ridturer till mysigt soffhäng och allmänt chill, gärna intresserad av spår eller lydnad. Inte jättestor, inte jätteliten. Helst med lättskött päls som inte fäller några större mängder. Ingen nervös sak med nerverna utanpå kroppen, inte heller någon arbetsnarkoman som river inredningen om det skulle bli en dag eller två med för lite aktivitet.
Vad som erbjuds: Engagerat hem med stor hundvana, tät kontakt med andra hundar, massor av frisk luft samt en och annan tankenöt. Tyvärr är boendet begränsat till alldeles för liten yta i form av lägenhet, men det kompenseras med så mycket tid utomhus som möjligt. Både husse och matte pluggar för tillfället så de kommande två åren (minst) kommer de att kunna styra över större delen av tiden och arbetet helt efter eget huvud, vilket gör att det finns möjlighet att anpassa dagarna efter en eventuell fyrbening.

Så vad tror buke, finns det någon hundras som skulle kunna passa oss?

Engelsk Cocker Spaniel passar in på allt förutom möjligtvis pälsvården men håller man den nedklippt så är det smidigare, min fäller knappt alls, en del under löpet bara, enda nackdelen är väl att pälskvalitén mer drar åt sig än stöter bort smuts men det fixas ju enkelt med ett bad om den tex lekt i gödselstacken Min cocker anpassar sig väldigt mycket efter mig, slappar jag gör hon det, men blir det mycket aktivitet så älskar hon det, bara hon får vara med så är hon nöjd, väldigt lättlärd och lättmotiverad, enkel med andra hundar, extremt miljöstark (har knappt behövt miljöträna alls, en gång med nya saker sen bryr hon sig inte) och smidig med andra hundar (går hellre iväg än muckar bråk tex), väldigt clownig och har mycket personlighet speciellt om man uppmuntrar lite bus och clowneri Spaniels är ju dock väldiga skuggiga av sig (värt att tänka på om man tycker det är jobbigt), min följer mig konstant i princip om jag håller på med något, dock inget problem med ensamhetsträning. Inte skällig alls men min har en hel del gnäll i sig, så lätt till ljud kan de beroende på linjer. Sålänge en cocker känner sig älskad så är den nöjd skulle jag säga men de är inte helt sällskapshundar lite aktivitet vill de ha såklart. spår är de suveräna på och min älskar att trickträna och apportera dock är hon inte så gammal än.

Annat förslag är dansk svensk gårdshund en annan ras jag verkligen skulle vilja ha någon gång, verkar så mysiga och härliga enklare päls där med

 

[linnsan]

Svarar rent allmänt.

Löwchen och papillon känns så små, mer rent utpräglade sällskapshundar och spaniel och pudel är varken jag eller killen av någon anledning inte helt förtjusta i.
Staffe och lappsk vallhund däremot låter som det skulle kunna vara något för oss! Någon som har koll på hur staffen är när det gäller kamp? Är det något som kan finnas latent eller räcker det med bra uppfostran? Läste lite om både staffe och amstaff och fick uppfattningen om att staffen är lite mildare än den senare

Angående att löwchen är en utpräglad sällskapshund. Jag har köpt min tjej för att ha som tävlingshund i bla bruks. Och uppfattningen jag har fått av dom är att de kräver "inget" men orkar massor. Storleken är dock svårt att göra något åt Även om jag personligen upplever dom som väldigt robusta och tåliga. Och storleken ser jag som en fördel. Billig i drift, lättare att ha med sig överallt osv.

 

[Mia_R]

Hade det inte varit för det där med fällningen så skulle jag nog rekommendera dalmatiner. Energiska men har (iaf alla de jag har träffat, varav två är mina egna) en tydlig på och av-knapp. Visst vill de gärna vara ute i skogen och röja men de blir inte tokiga om det någon dag är lugnare. Själv har jag som standard att en dag i veckan är en slö-dag, då vi håller oss till koppelpromenader och kanske lite mental aktivering. De har inga problem med det utan spenderar gärna den dagen med att tävla om vem som kan ligga närmast mig i sängen .

Nackdelen är att de fäller året om... små, hårda strån. Så torktumlare och klädroller är klassiska rekommendationer till de som funderar på dalmatiner

vad ni än väljer för ras önskar jag er lycka till och mycket glädje med er hund!

Å andra sidan är prickikorvar hemskt jobbiga i minst två år, tills man får lite fason på dem. Hundvärldens katter.

Annars tycker jag pudel är en väldigt underskattad ras, fäller inte, intelligent och lättlärd och har en jäkla massa humor. Tom ex som var "allergisk" mot pudel ändrade sig efter att vi började gå på SBK med vår grönis, de två var klassens clowner och brukade high five:a varandra och dra ärevarv runt appellplanen när någon av dem var duktiga. Jäkligt glada och skojfriska skitar, bägge två.

Fördel pudel, du kan skala av den sommartid, de älskar vatten, lättlärda som tidigare sagts, vintertid lite otrimmat får och de har massor med humor.

 

[Gabby_Ossi]

När vi tittade på hund sist så var vi väldigt inne på Lagotto, det kanske kan passa er?

 

[eyeshadowblue]

Jag har en whippet som, förutom att hon är lite blyg inför nya människor (vilket jag iofs bara tycker är skönt på många vis), passar in precis på den beskrivningen!! Det är en ras jag Varmt kan rekommendera, en mer lätt-skött och enkel individ att ha att göra med får man leta efter! Lugna inomhus och full fart utomhus, en oslagbar kombo tycker jag. Whippet's är enligt mig den ultimata sällskapshunden . Men visst sen är jag väl lite "partisk" också såklart eftersom jag själv har en, men ändå .

 

[Youmeoh]

Jag har en whippet som, förutom att hon är lite blyg inför nya människor (vilket jag iofs bara tycker är skönt på många vis), passar in precis på den beskrivningen!! Det är en ras jag Varmt kan rekommendera, en mer lätt-skött och enkel individ att ha att göra med får man leta efter! Lugna inomhus och full fart utomhus, en oslagbar kombo tycker jag. Whippet's är enligt mig den ultimata sällskapshunden . Men visst sen är jag väl lite "partisk" också såklart eftersom jag själv har en, men ändå .

Bror föder upp whippar, så jag är nog också lite partisk Tycker det är helt underbara hundar, men det faller pladask på träningen då jag vill prova på lydnad och spår. Whippetar har en liten tendens att hushålla rejält på tillfällen när de väljer att lyssna på matte/husse

 

[eyeshadowblue]

Bror föder upp whippar, så jag är nog också lite partisk Tycker det är helt underbara hundar, men det faller pladask på träningen då jag vill prova på lydnad och spår. Whippetar har en liten tendens att hushålla rejält på tillfällen när de väljer att lyssna på matte/husse

Mjo, det kan nog delvis vara så.. Och ja, finns det småvilt i närheten så kan man ju bara glömma att orden Kom hit går in i deras söta små öron haha..

 

[eyeshadowblue]

Bror föder upp whippar, så jag är nog också lite partisk Tycker det är helt underbara hundar, men det faller pladask på träningen då jag vill prova på lydnad och spår. Whippetar har en liten tendens att hushålla rejält på tillfällen när de väljer att lyssna på matte/husse

Men! Tränar man dem från första början så brukar det inte vara några problem. Whippets brukar vara fenor på, främst LC (lure coursing) men även agility!Whippet -individer blir vääääldigt mycket vad matte eller husse gör dem till. De är mycket måna om att liksom "göra rätt" o bli "omtyckta", har ett slags bekräftelsebehov typ.

 

[Red_Chili]

Whippet -individer blir vääääldigt mycket vad matte eller husse gör dem till. De är mycket måna om att liksom "göra rätt" o bli "omtyckta", har ett slags bekräftelsebehov typ.

Hur många hundar baserar du det uttalandet på?

 

[eyeshadowblue]

Hur många hundar baserar du det uttalandet på?

De flesta whippar, vilket är en hel del, jag träffat samt samtal med deras ägare.

 

[Red_Chili]

De flesta whippar, vilket är en hel del, jag träffat samt samtal med deras ägare.

Ok, jag har nämligen inte träffat nämnvärt många vinthundar som haft något "vilja göra rätt"-tänk, bli omtyckta, absolut (det vill nog alla levande varelser), men de brukar vara duktigare på att uppfostra sina människor än bli lärda att utföra olika saker på kommando