Hoppas någon med erfarenhet kan ta sig tid att svara, för jag har slut på idéer.
Blev sjukskriven från utbildning 2014, vilket inte gick igenom hos CSN 3mån efteråt, pga utländskt sjukintyg. Kämpade vidare, och nånstans fick jag för mig att jag kanske inte var så sjuk att jag förtjänade sjukskrivning.
Jobbade i somras 2 mån, men när anställningen var slut tackade jag nej till fortsatt p g a trötthet och att jag trots allt planerade att fortsätta på utbildningen (HT2015). Brakade ihop veckorna innan skolstart, så att jag fick ta ångestdämpande för att ta mig igenom dagarna. Gick till VC för att få hjälp med medicin, men läkaren ville inte skriva ut något, utan jag fick remiss vidare. Bestämde mig för att skjuta upp utbildning på läkarens inrådan.
Trodde även här att jag inte var berättigad till sjukskrivning eftersom hon inte sa något (förstår efteråt hur dum jag varit).
Sökt jobb hela hösten utan ersättning från a-kassa, eftersom att jag måste "definitivt ha avslutat min utbildning, med intyg på att så skett från skolan" om jag skulle få något. Krångel med remiss har gjort att jag NU ett halvår senare kommit till specialist, som tycker att VC misskött ärendet och att jag solklart ska vara sjukskriven p g a utmattningsdepression i kombination med recidiverande depression. Äntligen förstår jag iallafall varför jag inte haft något minne, varför jag varit så arg och avgrundslös trött.
MEN nu har jag inte rätt till sjukpenning, har ingen SGI. Var inte skriven hos arbetsförmedlingen i och med att jag ändå inte fick någon a-kassa, och hade verkligen ingen aning om att jag var tvungen att vara det för att få behålla SGI. Hittills har jag levt på spar- och småpengar från föräldrar och sambo har betalt min del av hyran, men han tycker att det börjar bli ohållbart.
Jag vet inte alls vad jag ska göra nu, finns det någonstans man kan vända sig? Jag har inte rätt till något från socialtjänsten, försäkringskassan, csn eller a-kassan, vad jag har förstått.
Specialistläkaren tycker att jag ska ta reda på vad jag har för rättigheter, men jag har ingen aning om vart jag ska vända mig?!
Antar att det är fler här inne som haft en utmattningsdepression, hur länge tog det för er att återhämta er såpass att ni kunde fungera någorlunda normalt? Som det ser ut nu blir jag tvungen att tacka ja till ett heltidsjobb jag blivit erbjuden och bara vänta tills jag brakar ihop....
Psykolog vill inte inleda någon behandling om jag tar jobbet för hen anser att jag det isåfall kommer att behöva alla mina energireserver till det och inte kommer ha något över för terapi. Känner mig så otroligt dum som inte krävt sjukskrivning från början, men hade ingen aning om att man var tvungen att kräva sådant.
Blev sjukskriven från utbildning 2014, vilket inte gick igenom hos CSN 3mån efteråt, pga utländskt sjukintyg. Kämpade vidare, och nånstans fick jag för mig att jag kanske inte var så sjuk att jag förtjänade sjukskrivning.
Jobbade i somras 2 mån, men när anställningen var slut tackade jag nej till fortsatt p g a trötthet och att jag trots allt planerade att fortsätta på utbildningen (HT2015). Brakade ihop veckorna innan skolstart, så att jag fick ta ångestdämpande för att ta mig igenom dagarna. Gick till VC för att få hjälp med medicin, men läkaren ville inte skriva ut något, utan jag fick remiss vidare. Bestämde mig för att skjuta upp utbildning på läkarens inrådan.
Trodde även här att jag inte var berättigad till sjukskrivning eftersom hon inte sa något (förstår efteråt hur dum jag varit).
Sökt jobb hela hösten utan ersättning från a-kassa, eftersom att jag måste "definitivt ha avslutat min utbildning, med intyg på att så skett från skolan" om jag skulle få något. Krångel med remiss har gjort att jag NU ett halvår senare kommit till specialist, som tycker att VC misskött ärendet och att jag solklart ska vara sjukskriven p g a utmattningsdepression i kombination med recidiverande depression. Äntligen förstår jag iallafall varför jag inte haft något minne, varför jag varit så arg och avgrundslös trött.
MEN nu har jag inte rätt till sjukpenning, har ingen SGI. Var inte skriven hos arbetsförmedlingen i och med att jag ändå inte fick någon a-kassa, och hade verkligen ingen aning om att jag var tvungen att vara det för att få behålla SGI. Hittills har jag levt på spar- och småpengar från föräldrar och sambo har betalt min del av hyran, men han tycker att det börjar bli ohållbart.
Jag vet inte alls vad jag ska göra nu, finns det någonstans man kan vända sig? Jag har inte rätt till något från socialtjänsten, försäkringskassan, csn eller a-kassan, vad jag har förstått.
Specialistläkaren tycker att jag ska ta reda på vad jag har för rättigheter, men jag har ingen aning om vart jag ska vända mig?!
Antar att det är fler här inne som haft en utmattningsdepression, hur länge tog det för er att återhämta er såpass att ni kunde fungera någorlunda normalt? Som det ser ut nu blir jag tvungen att tacka ja till ett heltidsjobb jag blivit erbjuden och bara vänta tills jag brakar ihop....
Psykolog vill inte inleda någon behandling om jag tar jobbet för hen anser att jag det isåfall kommer att behöva alla mina energireserver till det och inte kommer ha något över för terapi. Känner mig så otroligt dum som inte krävt sjukskrivning från början, men hade ingen aning om att man var tvungen att kräva sådant. 
