Hoppas du inte tar illa upp för att jag fortsätter diskussionen.Bjudningen är min allra första prio. Han går mycket lite på banan utan rids mest skogen för att främja bjudning. De stunder bjudningen kommer ärligt (korta sekvenser) så länger han formen fint och följer bettet. Självklart ändrar jag tygellängden och länger den när han bjuder till och länger formen. Berömmer jättemycket med rösten när han gör rätt också. Så precis de punkter du lägger upp är vad jag försöker jobba med och är hur jag själv vill ha det. Förutom att greja stillastående, helt enkelt för att jag vet att det fungerar när han bjuder på framåt.
Sen är det intressant det där med var jag som ryttare placerar tyngdpunkten. Att den som du skriver ska vara lite framför hade jag också sagt för tre år sen. Men sen jag började rida ponny och dessutom är lång i mitt överliv har jag fått lära mig att det är ganska stor skillnad på var hästen trivs med min tyngdpunkt. Med Juno kan jag inte ha tyngdpunkten framför, då hamnar han direkt bakom hjälperna och stannar. Om jag däremot är lite mer mitt på och stundvis lite bakom går han på fint. Detta tog ett år för mig att inse skillnaden det gjorde med honom...
Tack för feedback! Håller verkligen med dig i mångt och mycket!
Bjuder han bättre i skogen? Du kanske rider på något annat sätt där, har annat fokus. Hästen kanske ser en anledning till det du vill den ska göra - runda ett träd, ta i uppför.
Har du möjlighet att ställa ut något på banan som du kan använda så kanske det kan hjälpa på banan.
Jag anser inte att bjudning framåt har så mycket med övningen "nosen fram" att göra. Den övningen ska kunna göras även i en ryggning. Om hästen inte för fram nosen när ryttaren ber om just det OCH ger hästen möjligheten att göra det kommer ryttaren att få/ha problem.
Om du länger tygeln först när hästen längt formen är du för sen för att använda det som hjälp. Du ska indikerar längning av tygeln när du ber om längning. (Med det menar jag naturligtvis inte att du skall släppa kontakten eller ge lösa tyglar.)
Om du berömmer först när hästen gjort rätt är du för sen. Du ska berömma när du uppmärksammar att den är på väg att göra rätt.
Jag tror att det är lättare för hästen att förstå om alla hjälper samverkar, t.ex. att tyngdpunkten förs framåt när ryttaren vill framåt. De får absolut inte motverka varandra, då måste hästen välja och väljer kanske det som är fel för dig. Är du säker på att du bara ändrar tyngdpunkten genom att föra fram överlivet? Om du samtidigt kniper med knäna, för skänklarna bakåt eller vinklar bäckenet åt fel håll så kan det vara det som gör att hästen stannar.