"fastnat", ingen motivation

[kaninälskare]

Okej, så jag har en unghäst på 3,5 år jag red in i höstas. Allt gick så jävla bra, vi tog det i våran takt och red för tränare givetvis med. Vi red från första början ut ensamma i skog, på vägar osv. Hon kunde ta nåt skutt när nåt plötsligt dök upp men inget värre. Alltid haft mycket energi vid uteritter så främst blivit skritt och trav och sen galopp med sällskap framför.
Men kort och gott- allt gick som smör, riden i alla gångarter osv, rids ut ensam och allt sådant.

Sen fick hon en lång vintervila att vila kroppen och huvudet på.
Nu när jag börjat sätta igång henne är det som om vi är på ruta ett igen. Inte i ridningen men i själva beteendet. Hon är otroligt tittig ute, endast på promenad hoppar hon helt i luften. Försöker promenera och köra henne på töm ut på ridvägarna och träna.

Detta har nu dragit ner min motivation så mycket, jag var så taggad på att sätta igång henne igen både från marken och ridningen-men nu undviker jag att RIDA ut på henne just för att undvika sånna stressade situationer. Trodde vi skulle komma tillbaka från vilan ännu starkare, men från att rida ut ensamma barbacka till att nu ha en klump i magen när vi ska lämna stallplan..... Därav jag inte ridit ut, vill ej sätta mig upp på henne med en osäker känsla. Hålla mig på banan vad gäller ridningen och försöker promenera väldigt mycket.

Vet inte vad jag ville få ut utav inlägget, ville väl bara skriva av mig lite. Nån som varit i liknande sits?

 

[Fiorano]

Är inte helt i samma sits. Min är lika gammal som din och jag vill verkligen rida ut. Men det är is överallt och hon har sadeltvång och är väldigt reaktiv. Så det har inte varit läge att ge sig ut och jag får så dåligt samvete. Hon får följa med som handhäst iaf.

Mitt tips till dig är att bita ihop och sätt ett handtag i sadeln och våga ta tag i utgifterna igen! Ni har ju fixat det innan så antagligen behöver häst bara vänja sig igen. Rid ut flera dagar i rad och ta samma runda hela tiden så hon hittar tryggheten i den. Massa pepp!

 

[Karoliten]

Okej, så jag har en unghäst på 3,5 år jag red in i höstas. Allt gick så jävla bra, vi tog det i våran takt och red för tränare givetvis med. Vi red från första början ut ensamma i skog, på vägar osv. Hon kunde ta nåt skutt när nåt plötsligt dök upp men inget värre. Alltid haft mycket energi vid uteritter så främst blivit skritt och trav och sen galopp med sällskap framför.
Men kort och gott- allt gick som smör, riden i alla gångarter osv, rids ut ensam och allt sådant.

Sen fick hon en lång vintervila att vila kroppen och huvudet på.
Nu när jag börjat sätta igång henne är det som om vi är på ruta ett igen. Inte i ridningen men i själva beteendet. Hon är otroligt tittig ute, endast på promenad hoppar hon helt i luften. Försöker promenera och köra henne på töm ut på ridvägarna och träna.

Detta har nu dragit ner min motivation så mycket, jag var så taggad på att sätta igång henne igen både från marken och ridningen-men nu undviker jag att RIDA ut på henne just för att undvika sånna stressade situationer. Trodde vi skulle komma tillbaka från vilan ännu starkare, men från att rida ut ensamma barbacka till att nu ha en klump i magen när vi ska lämna stallplan..... Därav jag inte ridit ut, vill ej sätta mig upp på henne med en osäker känsla. Hålla mig på banan vad gäller ridningen och försöker promenera väldigt mycket.

Vet inte vad jag ville få ut utav inlägget, ville väl bara skriva av mig lite. Nån som varit i liknande sits?

Rid ut med sällskap tills hon lärt sig att slappna av igen

 

[caballus]

Vågar påstå att många hästar uppför sig annorlunda, är mer reaktiva, trotsar och testar etc just i 4-årsåldern, även om de varit problemfria under inridningen året tidigare. Det är bara att fortsätta styra framåt med myrsteg, säkra upp och lösa situationerna annorlunda där det uppstår konflikter, arbeta lugnt och konsekvent och vänta på att fasen släpper.
T ex hoppa av och led hundra meter om hästen inte vill lämna stallbacken, rid ut med sällskap som draghjälp, lägg ribban på en lägre nivå där det inte skapas lika mycket konflikter under tiden.

minns när min annars så stabila häst, då 4 år gammal, stegrade och slog över, enbart för att jag bad henne göra halt. Aldrig hänt innan, aldrig hänt efter.

 

[Novali01]

Håller med @caballus. Som små inridningsbäbisar är många dösnälla, sen får de vila o kommer tillbaka som små tonårsmonster...kan se vara snälla o lugna ett tag när de blir ridna ordentligt, får vila över vintern och ut kommer 5-års trotset!. Detta är de stadier man måste räkna med när man köper en unghäst. Inget kommer att gå som på räls hela tiden utan det är 1 steg fram o 2 bak och det är bara att genomleva.

 

[MiniLi]

Det är ju inte heller så konstigt om de har mer energi efter vintervila jämfört med sommarvila då de ofta går på bete. Blir inte alls samma stimulans och rörelse för dem när både vädret och uppstallning gör att de står stilla mer.

Du kanske kan ta hjälp av någon om du inte vågar rida ut själv nu?
Eller ta henne på lina på ridbanan innan ni ska rida ut så att hon får göra sig av med lite energi?
Halsrem är också jättebra. Sätt en tygel eller liknande runt halsen och håll i den hela tiden med ena handen (samtidigt som du håller i tygeln såklart).

 

[djezima]

Är i lite samma sits som dig med min, snart iallafall.

Vad jag märkt är att när hon inte gör så mycket blir hon ovan vid att hantera saker, och hoppar och skuggar mer. Man behöver träna på väldigt vardagliga saker, så hon blir van vid att hantera att det händer något så simpelt som att hon smugglar över en rishög på stigen.

Så fortsätt som du gör, fortsätt ta promenader och tömkör /whatever som du känner dig säker med, tills hon är cool i skogen igen, så kan du hoppa upp med bra magkänsla då.

 

[Trissa]

Det är ju inte heller så konstigt om de har mer energi efter vintervila jämfört med sommarvila då de ofta går på bete. Blir inte alls samma stimulans och rörelse för dem när både vädret och uppstallning gör att de står stilla mer.

Dessutom blir de ju allt starkare, mer balanserade och får bättre kondition. Lätt att det blir hopp och studs ett tag då!