FÅRtråden

[Migo]

Vi är på äg hem med en dorperbagge på 6 månader.
Superseriös och erfaren uppfödare. Vi köpte den ”sämsta” hon skulle spara, men blev ganska dyrt ändå.
Tanken och förhoppningen är att ha honom 2 år.
Skulle behöver bygga om lilla stallet till fårhus. De går ju på lösdrift, men vill att de ska lamma inne.

Funderar också på att gå över på hösilage (i småbal) till fåren. De ratar ganska mycket av höt. Hur ska man tänka kring kvot och torrsubstans?

De kan äta ca 1.3% av kroppsvikten i NDF, så ju grövre desto snabbare blir magsäcken full. Jag brukar vilja ha protein på minst 140 (gärna uppemot 160) och socker runt 11-12 i den färdiga foderstaten.

 

[Ajda]

De kan äta ca 1.3% av kroppsvikten i NDF, så ju grövre desto snabbare blir magsäcken full. Jag brukar vilja ha protein på minst 140 (gärna uppemot 160) och socker runt 11-12 i den färdiga foderstaten.

Menar du råprotein? Min höbonde har flera hösilagesorter, men alla är runt 80 i råprotein.

 

[Migo]

Menar du råprotein? Min höbonde har flera hösilagesorter, men alla är runt 80 i råprotein.

Det hade jag inte använt till får...

 

[Pilot]

Menar du råprotein? Min höbonde har flera hösilagesorter, men alla är runt 80 i råprotein.

Är analysen gjort för häst eller får/nöt?

Jag har aldrig fått tag på hö/hösilage på bättre än 110 så jag fodrar en del med kraftfoder sista veckorna.

 

[Ajda]

Är analysen gjort för häst eller får/nöt?

Jag har aldrig fått tag på hö/hösilage på bättre än 110 så jag fodrar en del med kraftfoder sista veckorna.

Hösilaget är egentligen avsett för häst.

 

[Migo]

Hösilaget är egentligen avsett för häst.

Du behöver en annan analys för idisslare

 

[Pilot]

Hösilaget är egentligen avsett för häst.

Man använder olika värden beroende på om det ska användas till häst eller idisslare, hittar inte rätt ord för det, men eftersom hästar är enkelmagade och idisslare flermagade så omsätter de grovfoder på olika sätt och en analys för häst blir missvisande.

Det går att hitta tabeller för att omsätta analysen för häst till idisslare om du googlar, men vissa värden som man använder för att räkna på får (tex aat/ pbv) kommer du inte kunna få.

Ett förslag är att försöka googla fram så du kan konvertera foderstaten till idisslare, och av det som är bäst hö ta en ny egen analys.

NDF är en viktig parameter, då får ska ha font foder för att de ska kunna äta tillräckligt mycket, särskilt i slutet av dräktigheten när fostrena tar mycket plats. Då slipper man också att de ratar en stor del av fodret vilket man också får betala för i slutändan.

 

[Ajda]

Man använder olika värden beroende på om det ska användas till häst eller idisslare, hittar inte rätt ord för det, men eftersom hästar är enkelmagade och idisslare flermagade så omsätter de grovfoder på olika sätt och en analys för häst blir missvisande.

Det går att hitta tabeller för att omsätta analysen för häst till idisslare om du googlar, men vissa värden som man använder för att räkna på får (tex aat/ pbv) kommer du inte kunna få.

Ett förslag är att försöka googla fram så du kan konvertera foderstaten till idisslare, och av det som är bäst hö ta en ny egen analys.

NDF är en viktig parameter, då får ska ha font foder för att de ska kunna äta tillräckligt mycket, särskilt i slutet av dräktigheten när fostrena tar mycket plats. Då slipper man också att de ratar en stor del av fodret vilket man också får betala för i slutändan.

+ Migo

Tack! Jag visste inte det.

 

[Santoxen]

Hur gör ni när ni säljer skinn som skinn skickas?
Vad brukar det kosta? Är helt ny på det.

Vågar knappt skriva, men har letat bagge sen i somras och nu verkar jag ha hittat en. Så i kommande vecka ska jag hämta en bagge och några tackor.

Jag har sålt en del skinn till fastlandet och har använt mig av postens pakettjänster. Kostar runt en hundring för ett skinn. Tar betalt med faktura men jag har också egen firma, vet inte riktigt hur det funkar som privatperson... Har, ta i trä, inte haft några problem vare sig med betalning eller klagomål på skinnen men då säljer jag inga "fina" skinn utan mer bruksskinn sas.

Kul med nya djur!

 

[TantAgda]

Här släppte vi bagge för 14dagar sedan ungefär. Samma som förra året men ny grupp tackor. Vi betäcker bara halva gruppen då vi inte har behov av så många lamm årligen och känns bra att låta tackorna vila vartannat år. 4 äldre som haft lamm tidigare och 2 förstagångslammare.

Slakt om 1månad så då minskar antalet med 10, varav en äldre tacka som hade juverinflammation i vintras. Vi tvekar kring om vi ska behålla ett tacklamm från henne? Väljer ni bort dessa? För visst finns det viss arftlighet i det?

 

[skogaliten]

Här släppte vi bagge för 14dagar sedan ungefär. Samma som förra året men ny grupp tackor. Vi betäcker bara halva gruppen då vi inte har behov av så många lamm årligen och känns bra att låta tackorna vila vartannat år. 4 äldre som haft lamm tidigare och 2 förstagångslammare.

Slakt om 1månad så då minskar antalet med 10, varav en äldre tacka som hade juverinflammation i vintras. Vi tvekar kring om vi ska behålla ett tacklamm från henne? Väljer ni bort dessa? För visst finns det viss arftlighet i det?

Ja, det finns viss ärftlighet runt juverinflammation.

Men, man behöver också fundera lite: en tacka med trillingar riskerar juverinflammation i högre grad, helt enkelt därför att hon behöver vara i tillräckligt hull/god kondition för att producera tillräckligt med mjölk. Konkurrens mellan de tre lammen ger upphov till t.ex. bitskador, som blir ingång till bakterier. Med dåligt med mjölk ökar risken.

Så ett gott hull inför lamningen är mest viktigt, att tackor med flera lamm (fler än två) får extra stöd, t.ex. genom tillägg till lammen eller att ett av lammen får bli flasklamm men går kvar hos tackan, extra kraftfoder till tackan, att lammen får lammpellets så snart som möjligt m.m. reducerar risken för enskild tacka.

Viktigt också att tacka som diagnosticerats med juverinflammation hålls i egen grupp med sina lamm.
Lammen försöker ju dia även på andra tackor, och kan på så sätt sprida juverinflammation till fler tackor.
Detta gäller även efter genomförd penicillinbehandling, fram till betessläpp (eller avvänjning).

 

[TantAgda]

Ja, det finns viss ärftlighet runt juverinflammation.

Men, man behöver också fundera lite: en tacka med trillingar riskerar juverinflammation i högre grad, helt enkelt därför att hon behöver vara i tillräckligt hull/god kondition för att producera tillräckligt med mjölk. Konkurrens mellan de tre lammen ger upphov till t.ex. bitskador, som blir ingång till bakterier. Med dåligt med mjölk ökar risken.

Så ett gott hull inför lamningen är mest viktigt, att tackor med flera lamm (fler än två) får extra stöd, t.ex. genom tillägg till lammen eller att ett av lammen får bli flasklamm men går kvar hos tackan, extra kraftfoder till tackan, att lammen får lammpellets så snart som möjligt m.m. reducerar risken för enskild tacka.

Viktigt också att tacka som diagnosticerats med juverinflammation hålls i egen grupp med sina lamm.
Lammen försöker ju dia även på andra tackor, och kan på så sätt sprida juverinflammation till fler tackor.
Detta gäller även efter genomförd penicillinbehandling, fram till betessläpp (eller avvänjning).

Den här hade tvillingar och inflammationen fanns där redan vid lamningen i princip, ena halvan var knölig och producerade mindre mjölk. Sinade förstås till sist för lammen valde andra sidan. Förstagångslammare så inget hon dragits med sen tidigare.

 

[skogaliten]

Den här hade tvillingar och inflammationen fanns där redan vid lamningen i princip, ena halvan var knölig och producerade mindre mjölk. Sinade förstås till sist för lammen valde andra sidan. Förstagångslammare så inget hon dragits med sen tidigare.

En ungtacka som får två lamm, kan ha lite problem med mjölktillgången, och med "tillrinningen" det första dygnet ungefär.

Bäst är om förstalammare skulle hålla sig till ett lamm! Om man nu kunde styra...