FÅRtråden

[ameo]

Jag var på en föreläsning med en veterinär från G&D hälsan där hon summerade våren träckprov från Vidilab, så på knappt 9000 träckprov varav närmre 80% kommer från Sydsverige hade 48% påvisad Haemonchus.
Jag tänkte på dig @ameo när jag hörde det.

Det finns Haemonchus här i trots allt rätt stor utsträckning, då får man rikta in sig på strategier för det.

Tack för att du tänkte på mig!
Jag har hunnit läsa på lite sen min största panik i våras och har en plan. Träckproverna till våren kommer visa om jag är på rätt väg.

 

[ameo]

Skippa Dorper, om du vill ha den där lättskötta hobbyflocken med lite lättare tackor.

Folk tar betalt för någon korsning med Dorper i, det är (har varit) hypat. Korsningsfår är korsningsfår.

Korrekt använd Dorper i en köttrasuppfödning är naturligtvis bra, men i Hobbyflocken på naturbetesmarkkanske det är viktigare med viljan att föredra sly och att det är friska lättskötta djur.

Får äter alltså asp, sälg, rönn och björk och ädellöv utom bok, ibland tall, föga gran, men aldrig al - al får man hugga bort.

Ditt grovfoder, har du/får du analys på det?
Målet för vinterfoder till dräktiga tackor är 110-120 smb (jag vill ha 155), 10-11 mj, och max 450 NDF om jag förenklar.

Spätt näringsrikt foder alltså.

Det är foder som skulle gör Shettisar till vandrande spärrballonger med fång på nolltid.

Lättfödda hästar och dräktiga tackor kan alltså inte dela foder rakt av.

Jag ger mina Nordsvenskar i avel och växande unghästar det tackorna lämnar på foderbordet som "för grovt", som en del av kraftfodret. Det handlar om kanske 1 kg/häst per dygn.

Dessutom behövs det lämpligt kraftfoder i lagom givor (beroende på analysen av grovfodret) under åtminstone högdräktighet och de första sex veckorna av digivningen, om lamm och tackor är på stall. När de kommit ut på det näringsrika vårbetet, så ersätter betet även kraftfodret.

Det är fodret till den dräktiga tackan och lammen som avgör hur bra lammen kommer igång att växa och fortsätter växa och hur bra slaktlammen blir. Om man ligger i underkant på utfodringen, så får man mindre lamm, och tackor som ger sämre med mjölk och därmed sämre tillväxt hos lammen.
Det är också mycket viktigt att får får tillräckligt med rätt sorts mineraler. Får är extremt känsliga för Selenbrist.

Utfodringsprinciperna är identiska oavsett ras, men ju större tackan är desto mer äter hon såklart.

Lantraserna är mer "programmerade" på slyätande och örtätande än vad köttraserna inklusive Dorper är. Lantraserna väljer ofta "saftigt sly" före örter för att avsluta med gräs..

På lite utmagrad åkermark, och naturbetesmark, så passar helt enkelt lantraser bättre, eftersom de är konstruerade för att söka efter olika sorters ätliga växter (de äter dessutom sådant som man skulle kunna tro är oätligt som liljekonvalj).

Köttraserna är avlade för äta gräs och baljväxter på kultiverade betesmarker, de äter visserligen sly, men föredrar inte sly som lantraserna.

Fina skinn får man genom att fundera på lock, glans och eventuellt om djuren blir skäckiga. Dessutom blir ullen "bättre" på får som är rätt utfodrade, både näringsmässigt och avseende mineraler.

Det finns några olika sorters ull att hålla reda på (obs, jag förenklar):
Glansig Gotlandsull - mycket krusig per cm
Mjuk finfibrig Finull - mycket krusig men föga glans
Gobeläng ull - mindre krusig, något grövre
Ryaull - ännu mindre krusig (långkurvig snarare), något grövre
Köttrasull från t.ex. Texel, som ger kortare fibrer - utmärkt till ullblandningar för garn och stoppning

I princip all ull kan spinnas eller tovas, men de som tovar mycket brukar föredra Gobeläng eller Ryaull, medan de som vill ha mjukt garn att sticka av, gärna vill ha finullsgarn, eller en blandning finull samt någon andel gotland/gobeläng/ryaull. Ren gotlandsull blir "lite stum" som garn. Ryaull och delvis Gobelängullen blir lite grov som garn (passar bättre till raggsockor) och kan upplevas lite stickig.

Bäst lockar och bäst glans finns hos Gotlandsfåren. På Gotlandsfår har man avlat bort benägenheten att bli skäckig eller prickig hos, och eftersträvat jämnt färgade gråa skinn i olika nyanser med slutna lockar, även om det ibland förekommer mörkare partier längs ryggen eller benen ibland, men det är inte önskvärt hos de renrasiga. Sveriges talrikaste fårras.

Vill man ha fin, mjuk ull med små lockar men sämre glans än hos Gotlandsfår, så kan man använda rasen Finull, som alltså gett namn till ulltypen "Finull". De finns Svarta, vita eller bruna enfärgade. De har en benägenhet att ge många lamm, vilket är både positivt och negativt, fyrlingar och femlingar är jobbigt för fåraherden, men benägenhetn utnyttjas vid korsning med köttraser som brukar ge få lamm (1-2).

Min ras (Helsingefår) ger mycket skäckar med både stora och små mönster (ibland tre-fyrfärgade ljust grått, brunt, svart och vitt), och även en del nougatbruna eller beiga fällar, men de är mindre lockiga och mindre glansiga än än Gotlandsfår och finull. Ryaull är vanligast, men de kan också ha gobeläng eller finull, och har oftast grövre ull än Finullsfår, och som hos alla allmogefår förekommer inslag av märghår och dödhår.

Det finns fler raser som ger olika färger, där skäckar förekommer med varierande teckning är vanligt. Ovan bara några exempel.


Välj någon några egenskaper som du attraheras av, och sök en ras som ger egenskaperna.

Använd bra baggar ur den rasen konsekvent i ett antal generationer 3-5 åtminstone, i fjärde-femte generationen så kommer du då nästan ha renrasiga får i den ras vars egenskaper du var intresserad av.

Om du blandar hit och dit bland raserna, i tron att du ska få fram får som har t.ex. färgerna från en ras, modersegenskaperna från en annan ras, lättföddheten från en tredje ras, ulltypen från en fjärde ras o.s.v., så fungerar det inte riktigt så. Hur generna kombineras och vilken effekt korsningar i flera led verkligen ger, är oerhört komplicerat.
Då satsar du på att avla fram en ny fårras, vilket tar enormt lång tid och ett enormt engagemang.

Avla istället dina får mot renrasigt enligt ovan.

Jag började själv min bana inom fåruppfödning för drygt 20 år sedan med en liten grupp korsningsfår (tre stycken) av köttrastyp, köpta från en bekant.

När jag sedan efter några år, började förstå mer om egenskaper, och vilka får som passar på just min gård, så insåg jag att det var enklare med renrasigt, eftersom egenskaper följer rasen.
Jag valde att köpa fem renrasiga tackor i en ras jag verkligen ville hålla på med, jag behöll de blandrastackor jag redan hade och betäckte även dem med renrasiga baggar ur den valda rasen, och slaktade alla blandraslamm. Det tog åtta år innan blandrasfåren "tog slut" på gården.

Tack för ditt engagemang!

 

[Migo]

Fårårets höjdpunkt: lammskinnen kom hem från garveriet Alla var precis så fina som jag hoppades, vill behålla alla 40

 

[Pilot]

Någon som har koll på hur det är att sy i lammskinn/fårskinn?
Jag tänkte sy vetekudde att ha i sängen och funderar om jag skulle sy ett fluffigt överdrag.

 

[Ainon]

Någon som har koll på hur det är att sy i lammskinn/fårskinn?
Jag tänkte sy vetekudde att ha i sängen och funderar om jag skulle sy ett fluffigt överdrag.

Det isolerar inte bort värmen från vetekudden då

Går inte sy med grejer för vanligt tyg iaf, har prövat med bara massa svordomar som resultat

 

[Ainon]

Det där A35 var jättefint

Väntar våra skinn i januari enligt garveriet

Fårårets höjdpunkt: lammskinnen kom hem från garveriet Alla var precis så fina som jag hoppades, vill behålla alla 40

 

[Pilot]

Det isolerar inte bort värmen från vetekudden då

Går inte sy med grejer för vanligt tyg iaf, har prövat med bara massa svordomar som resultat

Nej det tror jag inte? Jag tänker den blir varm och go att krama på i sängen. #singel

 

[Migo]

Det där A35 var jättefint

Väntar våra skinn i januari enligt garveriet

Ja, han blev bra, en extrem lyster och sammanhållna lockar, om än lite raka för min smak.

Du måste posta bilder av era skinn sen när de kommer!

 

[Migo]

Nej det tror jag inte? Jag tänker den blir varm och go att krama på i sängen. #singel

Jag tror att ett ylletyg är mysigare, och sen en vanlig kudde av skinn, eller varför inte bara ett ihoprullat skinn. Värmedyna + skinn tror jag blir som Ainon skrev, att ullen isolerar från värmen.

För att sy i skinn behöver du skinnål (de är slipade med vassa kanter som knivar istället för runda), gärna vaxad lintråd och en jälva massa tålamod. Gärna en syl också, och nått att skydda fingrarna med...

 

[Pilot]

Är det någon här som har innehållsförteckningen på fårfoder tacka från lantmännen?
Det står på råprotein och råfett på säckarna och behöver ju få fram smrp och energi om jag ska kunna räkna på det.
Annars får jag försöka hitta någon att ringa imorgon.

 

[skogaliten]

Är det någon här som har innehållsförteckningen på fårfoder tacka från lantmännen?
Det står på råprotein och råfett på säckarna och behöver ju få fram smrp och energi om jag ska kunna räkna på det.
Annars får jag försöka hitta någon att ringa imorgon.

Lantmännens öppna sidor hittar jag inte längre, fick logga in. Kan kolla andra varianter om du vill, och kopiera näringsinnehållet.

https://shop.lantmannenlantbruk.se/granngarden-farfoder


Se tabellen längre ner, det blev "konstigt" när jag kopierade.

Tillsatser
Näringsinnehåll per kg ts
Grovfoderkvalité :	Passar till alla
Torrsubstans % :	88
Råprotein g/kg ts :	200
Smältbart råprotein g/kg ts :	168
AAT, g/kg ts :	113
PBV g/kg ts :	29
Råfett g/kg ts :	55
NDF g/kg ts :	280
Stärkelse g/kg ts :	239
Energi, enl SJV, MJ :	13,0
Kalcium g/kg ts :	12
Fosfor g/kg ts :	6,3
Kalium g/kg ts :	9,3
Magnesium g/kg ts :	3,7
Vitamin A, IE/kg :	6500
Vitamin D, IE/kg :	1000
Vitamin E, mg/kg :	75
Selen mg/kg :	0,4

 

[Pilot]

Lantmännens öppna sidor hittar jag inte längre, fick logga in. Kan kolla andra varianter om du vill, och kopiera näringsinnehållet.

https://shop.lantmannenlantbruk.se/granngarden-farfoder


Se tabellen längre ner, det blev "konstigt" när jag kopierade.

Näringsinnehåll per kg ts
Tillsatser
Grovfoderkvalité :	Passar till alla
Torrsubstans % :	88
Råprotein g/kg ts :	200
Smältbart råprotein g/kg ts :	168
AAT, g/kg ts :	113
PBV g/kg ts :	29
Råfett g/kg ts :	55
NDF g/kg ts :	280
Stärkelse g/kg ts :	239
Energi, enl SJV, MJ :	13,0
Kalcium g/kg ts :	12
Fosfor g/kg ts :	6,3
Kalium g/kg ts :	9,3
Magnesium g/kg ts :	3,7
Vitamin A, IE/kg :	6500
Vitamin D, IE/kg :	1000
Vitamin E, mg/kg :	75
Selen mg/kg :	0,4

Stort tack!!

 

[Pilot]

Släng in en fråga här, jag räknar på foderstat.

Med det grovfoder jag har så behöver jag få upp proteinet, räknar jag på mitt hösilage + fodret tacka + soja så behöver jag bara ge några deciliter av varje.

Räknar jag på tex majs så behöver jag minska på hösilaget för att inte få för högt energiinnehåll och kanske framförallt blir det för högt ndf (det blir för stor mängd helt enkelt).

Eftersom hösilaget är det billigaste (och bästa för fåren) så känns det ju som ett enkelt val om det inte vore för att det tar emot att ge soja.
Jag ser att tex sötlupin innehåller hög andel protein - men jag har ingen aning om hur jag ska få tag på lupin att fodra med.

Hur hade ni resonerat? Har jag missat något alternativ?

 

[Migo]

2 veckor försenade pga influensa var det idag äntligen dags för baggsläpp. Alla verkar lika glada, bilden tagen 15 min efter hopsläpp Tre gamla damer visste absolut vad de ville BUMS!

 

[skogaliten]

Släng in en fråga här, jag räknar på foderstat.

Med det grovfoder jag har så behöver jag få upp proteinet, räknar jag på mitt hösilage + fodret tacka + soja så behöver jag bara ge några deciliter av varje.

Räknar jag på tex majs så behöver jag minska på hösilaget för att inte få för högt energiinnehåll och kanske framförallt blir det för högt ndf (det blir för stor mängd helt enkelt).

Eftersom hösilaget är det billigaste (och bästa för fåren) så känns det ju som ett enkelt val om det inte vore för att det tar emot att ge soja.
Jag ser att tex sötlupin innehåller hög andel protein - men jag har ingen aning om hur jag ska få tag på lupin att fodra med.

Hur hade ni resonerat? Har jag missat något alternativ?

Lupin finns inte på marknaden att köpa än. Än så länge finns bara få och små provodlingar i Sverige.

Jag får lite känslan av att du gör det lite onödigt svårt för dig. Tackorna, förutom att de inte kan tillgodogöra sig foder med för högt NDF-värde, kan ges lite för mycket protein och/eller energi utan några större konsekvenser.

Om ditt grovfoder har lite högt NDF-värde, och lågt protein, så kan du fundera på att ge lusernpellets för att bättra på proteinhalten på ett snällt sätt. Lusernpellets ges torra till får.

Extremt viktigt är att få i dem mineraler som passar för dräktiga/digivande tackor. Jag rekommendera Lantmännens "Lamma" mineraler. Strös på ensilaget en gång per dygn. Med det mineralfodret behöver man inte ge extra E-selentillskott, och får "pigga lamm".

Majs är svårt att ge, kärnorna är oerhört hårda, och som du säger är det mer stärkelse (energi) än protein. Brukar inte användas till får alls. (Förutom att foderindustrin kan använda malet som råvara för att balansera innehållet i pelletstillverkningen)

Två fodermedel med mycket protein, som dessutom faktiskt går att få tag i, och som kan ges hela utan att fåren knäcker tänderna är dels foderärtor (kan köpas säckat i lantbruksbutiker - enkelt att köpa), eller Åkerböna (brukar kunna köpas direkt från bonde - alltså lite svårare). Ärtorna kan ges hela. Åkerböna verkar fungera att ge hela enligt vissa, andra säger att de måste krossas först.

Strunta i sojan, även om det som sådant är ett mycket bra foder, ge istället lite mer pellets (Tacka) så gör du det enkelt för dig. Som sagt är ett litet överskott med protein och/eller energi är oskadligt.

Soja i lantbruksbutiken är i mjölform (har tidigare sett det som kross - vet ej om det finns i år), och det blir svårt att fodra (att varje tacka äter lagom mycket) om du inte ger det som en komponent i ett regelrätt fullfoder som gått i en mixervagn.

 

[Pilot]

Lupin finns inte på marknaden att köpa än. Än så länge finns bara få och små provodlingar i Sverige.

Jag får lite känslan av att du gör det lite onödigt svårt för dig. Tackorna, förutom att de inte kan tillgodogöra sig foder med för högt NDF-värde, kan ges lite för mycket protein och/eller energi utan några större konsekvenser.

Om ditt grovfoder har lite högt NDF-värde, och lågt protein, så kan du fundera på att ge lusernpellets för att bättra på proteinhalten på ett snällt sätt. Lusernpellets ges torra till får.

Extremt viktigt är att få i dem mineraler som passar för dräktiga/digivande tackor. Jag rekommendera Lantmännens "Lamma" mineraler. Strös på ensilaget en gång per dygn. Med det mineralfodret behöver man inte ge extra E-selentillskott, och får "pigga lamm".

Majs är svårt att ge, kärnorna är oerhört hårda, och som du säger är det mer stärkelse (energi) än protein. Brukar inte användas till får alls. (Förutom att foderindustrin kan använda malet som råvara för att balansera innehållet i pelletstillverkningen)

Två fodermedel med mycket protein, som dessutom faktiskt går att få tag i, och som kan ges hela utan att fåren knäcker tänderna är dels foderärtor (kan köpas säckat i lantbruksbutiker - enkelt att köpa), eller Åkerböna (brukar kunna köpas direkt från bonde - alltså lite svårare). Ärtorna kan ges hela. Åkerböna verkar fungera att ge hela enligt vissa, andra säger att de måste krossas först.

Strunta i sojan, även om det som sådant är ett mycket bra foder, ge istället lite mer pellets (Tacka) så gör du det enkelt för dig. Som sagt är ett litet överskott med protein och/eller energi är oskadligt.

Soja i lantbruksbutiken är i mjölform (har tidigare sett det som kross - vet ej om det finns i år), och det blir svårt att fodra (att varje tacka äter lagom mycket) om du inte ger det som en komponent i ett regelrätt fullfoder som gått i en mixervagn.

Tack för input.
Jag har fått tag på ett foderstatsprogram (av Theo) som jag sitter och räknar med.

Jag kan få ihop det ganska bra så länge de ska ha två lamm, men jag räknar med att någon tacka får tre lamm och där vet jag inte hur jag ska få ihop det om jag inte ger soja.

Lusern täcker inte upp proteinbehovet på långa vägar, ska jag ge tackfor + lusern kommer jag behöva ge en rejäl mängd - minst 1 kg av varje. Och då behöver jag dra ner på hösilaget en del för att de ska kunna äta det. Så just lusern känns inte som ett alternativ i år (med tack för att du påpekade, jag hade tänkte på det som hastigast men missat att räkna på det).

Jag kan få ihop det med bara tackfor, men behöver då ge åtminstone 1,5 kg, det kanske är bättre? Ger jag soja så räcker det med 2 hg soja och 1 kg tackfor.


Jag har tänkt att ge alla en liten näve soja och en liten näve tackfor sista tiden innan lamning för våmmens skull.
Eftersom tackorna inte skannas så behöver ju "alla" få lite soja då. Inte ungtackorna då de går i egen fålla och jag räknar inte med att någon av dem får tre.

När lammen väl är ute så grupperas de igen och jag brukar få kanske 3 tackor med 3 lamm (jag har ju en liten flock) och att ge dem en balja var med "sin" soja är ju ganska enkelt då.

Hur mycket "för lite" protein kan man ge? Går det att täcka upp med mer energi?

Det är lite sent och har varit en lång dag, så det finns en risk att jag missat något uppenbart eller gjort ett fel tänk.

 

[skogaliten]

Tack för input.
Jag har fått tag på ett foderstatsprogram (av Theo) som jag sitter och räknar med.

Jag kan få ihop det ganska bra så länge de ska ha två lamm, men jag räknar med att någon tacka får tre lamm och där vet jag inte hur jag ska få ihop det om jag inte ger soja.

Lusern täcker inte upp proteinbehovet på långa vägar, ska jag ge tackfor + lusern kommer jag behöva ge en rejäl mängd - minst 1 kg av varje. Och då behöver jag dra ner på hösilaget en del för att de ska kunna äta det. Så just lusern känns inte som ett alternativ i år (med tack för att du påpekade, jag hade tänkte på det som hastigast men missat att räkna på det).

Jag kan få ihop det med bara tackfor, men behöver då ge åtminstone 1,5 kg, det kanske är bättre? Ger jag soja så räcker det med 2 hg soja och 1 kg tackfor.


Jag har tänkt att ge alla en liten näve soja och en liten näve tackfor sista tiden innan lamning för våmmens skull.
Eftersom tackorna inte skannas så behöver ju "alla" få lite soja då. Inte ungtackorna då de går i egen fålla och jag räknar inte med att någon av dem får tre.

När lammen väl är ute så grupperas de igen och jag brukar få kanske 3 tackor med 3 lamm (jag har ju en liten flock) och att ge dem en balja var med "sin" soja är ju ganska enkelt då.

Hur mycket "för lite" protein kan man ge? Går det att täcka upp med mer energi?

Det är lite sent och har varit en lång dag, så det finns en risk att jag missat något uppenbart eller gjort ett fel tänk.

Det låter som om ditt grovfoder är rätt näringsfattigt! Vad har du för värden smb, Mj, NDF och PBV? Ursäkta nyfiken fråga.

Kan du få tag på bättre foder till nästa år?

Har du provat att räkna på foderärtorna som alternativ till soja?

Räknat på foderärtor och helt korn samt lite s.k. koncentrat (Fårex heter Lantmännens)?

Det låter så dyrt att behöva fodra med sådana mängder med tackfor och soja.

Tänk på att du behöver dela upp stora givor med pellets/soja/spannmål/ärtor på åtminstone två tillfällen, kanske tre för vommens skull.

Det är överskott du inte behöver bekymra dig om, så du ska egentligen inte ta bort grovfoder för att det blir lite överskott.

Underskott av protein och energi tär på tackan och ger en kortare livslängd (större benägenhet att dra på sig sjukdomar och få problem av parasiterna som dom alltid har lite av), samt att lammen inte växer så bra, och blir hungriga, och biter på tackornas spenar, vilket ökar risken för juverinflammationer.

Man kan inte ersätta protein med energi eller vice versa.

Hoppas du hittar en bra lösning - pellets och soja går ju att få tag i trots allt.

Jag räknar manuellt, alltså med papper och penna (miniräknare).

För tackornas utfodring vill jag förutom att täcka deras behov, göra det enkelt för mig.

Så få fodermedel som möjligt, lätt att köpa och få hem och att lagra, och enkelt att fodra med.

Efter att ha trixat och fixat, köpt diverse spannmål och ärtor från grannar, och kompletterat med pellets, främst till lammen, så har jag landat på att jag köper Fiol Eko (KRAV-godkänt) pellets på pall. Två-tre pallar brukar gå åt. Den pelleten är liten och relativt mjuk, så den fungerar toppenbra till lammen också.


Theo har räknat åt mig i år (jag har kontrollräknat själv också, men bara gjort en foderstat) och jag behöver bara ge 0,75 kg pellets per dag.

Mitt problem brukar vara att jag har svårt att få upp Mj tillräckligt under lågdräktigheten, och det finns inget energifoder att köpa, eftersom jag är KRAV-certifierad. Så jag tvingas ofta "överdosera" tackorna med protein via pellets under den sista månaden ungefär, enbart för att få upp energin.
Det är så synd att ekologisk Betfor inte finns, annars hade det varit plättlätt att få till energin.

Grovfoder får de i princip fri tillgång på, men ändå inte: Vi fodrar tre ggr/dygn och de får något mer än de behöver i kg räknat, och vid två av fodringarna så får de också en småbal med kornhalm eller havrehalm i en särskild foderhäck.

 

[Migo]

Eftersom tackorna inte skannas så behöver ju "alla" få lite soja då. Inte ungtackorna då de går i egen fålla och jag räknar inte med att någon av dem får tre.

När lammen väl är ute så grupperas de igen och jag brukar få kanske 3 tackor med 3 lamm (jag har ju en liten flock) och att ge dem en balja var med "sin" soja är ju ganska enkelt då.

Hur mycket "för lite" protein kan man ge? Går det att täcka upp med mer energi?

Precis som Skogaliten svarade så är det absolut inte bra med underskott! Jag vill ha både protein och energi en bit över minimibehovet. Överskott kan leda till feta djur, men det ska mycket till för att få dräktiga tackor att öka i hullklass!

Att ge energi och protein med lite marginal kostar lite, men det har du snabbt tillbaka i form av starka pigga lamm direkt från födseln. Väl värt.

Jag hullkontrollerar de dräktiga djuren väldigt tätt, och sorterar dem i grupper baserat på hullklass. Använde scannare förra året men valde ändå i slutändan att använda mitt djuröga och hullklassning istället- vilket var tur då scannaren missat väldigt många foster. Flera av mina förstföderskor fick trillingar, om de utfodrats för ett lamm oavsett hullklass hade de varit hemskt tunna vid högdräktighet och troligen inte klarat digivningen.

 

[Migo]

glömde: Nej, du kan inte täcka upp ett proteinunderskott med mer energi.

 

[Pilot]

Det låter som om ditt grovfoder är rätt näringsfattigt! Vad har du för värden smb, Mj, NDF och PBV? Ursäkta nyfiken fråga.

Kan du få tag på bättre foder till nästa år?

Har du provat att räkna på foderärtorna som alternativ till soja?

Räknat på foderärtor och helt korn samt lite s.k. koncentrat (Fårex heter Lantmännens)?

Det låter så dyrt att behöva fodra med sådana mängder med tackfor och soja.

Tänk på att du behöver dela upp stora givor med pellets/soja/spannmål/ärtor på åtminstone två tillfällen, kanske tre för vommens skull.

Det är överskott du inte behöver bekymra dig om, så du ska egentligen inte ta bort grovfoder för att det blir lite överskott.

Underskott av protein och energi tär på tackan och ger en kortare livslängd (större benägenhet att dra på sig sjukdomar och få problem av parasiterna som dom alltid har lite av), samt att lammen inte växer så bra, och blir hungriga, och biter på tackornas spenar, vilket ökar risken för juverinflammationer.

Man kan inte ersätta protein med energi eller vice versa.

Hoppas du hittar en bra lösning - pellets och soja går ju att få tag i trots allt.

Jag räknar manuellt, alltså med papper och penna (miniräknare).

För tackornas utfodring vill jag förutom att täcka deras behov, göra det enkelt för mig.

Så få fodermedel som möjligt, lätt att köpa och få hem och att lagra, och enkelt att fodra med.

Efter att ha trixat och fixat, köpt diverse spannmål och ärtor från grannar, och kompletterat med pellets, främst till lammen, så har jag landat på att jag köper Fiol Eko (KRAV-godkänt) pellets på pall. Två-tre pallar brukar gå åt. Den pelleten är liten och relativt mjuk, så den fungerar toppenbra till lammen också.


Theo har räknat åt mig i år (jag har kontrollräknat själv också, men bara gjort en foderstat) och jag behöver bara ge 0,75 kg pellets per dag.

Mitt problem brukar vara att jag har svårt att få upp Mj tillräckligt under lågdräktigheten, och det finns inget energifoder att köpa, eftersom jag är KRAV-certifierad. Så jag tvingas ofta "överdosera" tackorna med protein via pellets under den sista månaden ungefär, enbart för att få upp energin.
Det är så synd att ekologisk Betfor inte finns, annars hade det varit plättlätt att få till energin.

Grovfoder får de i princip fri tillgång på, men ändå inte: Vi fodrar tre ggr/dygn och de får något mer än de behöver i kg räknat, och vid två av fodringarna så får de också en småbal med kornhalm eller havrehalm i en särskild foderhäck.

Jag har haft ett jäkla klabb med foder i år då bonden inte fick in en andra skörd och jag fick nöja mig med första skörd. Det har gjort att jag köper småbalar hösilage som kostar skjortan.
Förhoppningen är att jag ska ta eget nästa år just för att slippa betala för något som bara är halvbra och hade jag haft fler tackor så kan jag köpa hösilage från en mjölkbonde.
Under lågdräktigheten får de 1 kg hösilage och fritillgång på hö, vilket de klarar sig på.
När de kommer upp i högdräktighet kommer jag istället byta till fritillgång på hösilage och ge mindre mängd tacka.

Att jag skrev att jag får dra ner på hösilaget var för att ndf blir för högt med lusern och att de inte kan äta så mycket, de har i princip fritillgång med fodring morgon och kväll.

Det är bara de som får 3 lamm som är klyddigt, de andra klarar sig på 1 kg tacka om dagen, vilket såklart är en del, men 0,5 kg kraftfoder/ lamm vilket jag någonstans trodde var ganska standard?
På 3 lamm blir det 1,5 kg tacka och det känns mycket, det var därför jag blandade in soja.

(När jag skriver tacka så syftar jag på tacka från lantmännen.)