Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
HelenaHandberg skrev:En 450-500 kg häst som arbetar intensivt till mkt intensivt (högsta arbetsklassen) 60 minuter om dagen har ett behov av smältbart råprotein på i storleksordning 340-490 mg smältbart råprotein enl franska INRA resp hollänska CVBtabellerna. En häst under uppträning har ett större behov tills den utvecklat sin muskelmassa och kondition. HH
En medelhårt arbetande häst har ett minimibehov av 40-47 (beroende på vilken auktoritet man vill tro på) mg fosfor per kg kroppsvikt och dag. HH
true_blue skrev:Min häst var nästan oridbar när han fick hö med för mycket protein. Trots glada tillrop om hur bra det var och inga problem med hög kvot.(smrp 111) blev hästen fet och slö.
Sämre hö gav mig en underbar och pigg ridhäst!
HelenaHandberg skrev:Med den brasklappen att jag inte har boken tillgänglig och inte kunnat läsa sammanhanget är det min uppfattning att detta är ett olyckligt och inte helt korrekt påstående. Utsagan grundar sig inte på någon svensk forskning utan härrör från att man tidigare (över hela världen) inte visste så mkt om hästens proteinbehov medan man sedan länge på olika sätt kunnat uppskatta energiförbrukningen.
Då höftade man till ett proteinbehov per energienhet. Det kom att bli litet olika i olika länder delvis beroende på att man räknar energi och protein på olika sätt. I Sverige blev det 6. Många länders fodertabeller har liknande kvoter eller proteinprocentsatser. Allt fler förespråkar dock ett ”frisläppande” av kvoten.
På senare år har man lärt sig litet mer om hästars proteinbehov även om man fortfarande inte vet precis vad de behöver. Mest har det forskats kring detta i Holland och Frankrike (Ellis och Martin-Rosset).
Det är bra att man resonerar om både protein och energi. Det får hästutfodrare att tänka på
att tillfredställa båda behoven och förstå att det räcker inte med ett väldoftande, fräscht hö.
Proteiner används till att skapa och ersätta begagnade muskler, blodkroppar och andra vävnader och ämnen i kroppen. Blodvolym, muskelmassa, skelettets tyngd mm är väldigt mycket relaterade till hästens kroppsvikt. 1 kg av en viss aminosyreblandning till musklerna eller de röda blodkropparna måste ersättas av ett kg likartat aminosyreblandning när de slitits ut.
Energiutnyttjandet kan liknas vid bilars – en del är bensinsnåla andra inte. Vissa människor kan äta hur mkt godis som helst och ändå förbli smala andra tjocknar av just ingenting. Det är sannolikt men ännu inte riktigt bevisat att både en människa och en häst kan ha gener som som gör att de kan utnyttja en viss mängd energi mer effektivt än en annan individ.
Andrea Ellis har jämfört 10 olika studier av hästars energibehov – mellan dessa varierade underhållsbehovet väldigt från 4 - 35 MJ omsättbar energi (=vårt energisystem) per 100 kg häst och dag. Variationen berodde på typ av häst och sammansättningen av fodermedlen.
Jag räknar foderstater efter hollänska CVBs tabeller. De kör inte med ngn kvot. De redovisar ett proteinbehov per kg och ett energi behov per typ (ponny/kallblod/varmblod, lättfödd/svårfödd osv) och kg.
Men det blir inte fel om man utgår från svenska standardkvotvärden bara man inte ser den som annat än en riktlinje inte en lag. T ex tänker på att proteinandelen inte behöver vara densamma för högpresterande energikrävande hästar och ffa att energisnåla hästar behöver sitt protein, alltså en högre kvot. Det är extra viktigt för lättfödda dräktiga ston.
Sorry, det blev en hel uppsats! HH