Får man formulera sig hur som helst på en faktura

Nej, du har fel.

Dessutom är kontoret inklusive alla dokument en av de viktigaste delarna i kontrollen så självklart har man även rätt till att tillgå detta.

Utan husrannsakan.
Och hur menar du att dom ska kunna tvinga sig tillträde om företagaren vägrar släppa in dem? jo, som jag sa, genom att myndigheten använder sig av polisen, vilket inte kan ske utan att vissa beslut tas.
 
Det är inget beslut...bara en begäran.
Och vem tar Beslutet om begäran, det händer inta bara av sig självt. Och begäran kan ju bara göras över de lokaler som tillhör företaget i fråga, Ska du sedan in i de olika anställdas telefoner så räcker nog inte en begäran. Skattemyndigheterna har ju samma problem idag Man vill in pga en misstanke om skattebrott, ja då måste alla de personer vars telefoner, datorer ska undersökas omfattas av den skatterevisionen...Men vem tillhör en smartphone som har ett betalkort och som är låst med kod? Telefonen finns i en lokal där ett otal personer har tillträde....
 
Och vem tar Beslutet om begäran, det händer inta bara av sig självt. Och begäran kan ju bara göras över de lokaler som tillhör företaget i fråga, Ska du sedan in i de olika anställdas telefoner så räcker nog inte en begäran. Skattemyndigheterna har ju samma problem idag Man vill in pga en misstanke om skattebrott, ja då måste alla de personer vars telefoner, datorer ska undersökas omfattas av den skatterevisionen...Men vem tillhör en smartphone som har ett betalkort och som är låst med kod? Telefonen finns i en lokal där ett otal personer har tillträde....

Men herregud, hur svårt kan det vara att förstå vad som skrivs?

Kontrolmyndigheten (inspektören) begär assistans av polis, till exempel för att företaget inte vill släppa in inspektören. Polis kommer och släpper in myndighetspersonen, eftersom en inspektör inte har befogenhet att med makt tvinga sig in hos någon (såklart). Myndigheten kan nu utföra sitt arbete. Inspektören har rätt att se allt som är relvant för kontrollen. Om dina dokument ligger på din privata i-phone eller finns i en fysisk pärm är helt irrelevant. Om företagaren (mot förmodan) vägrar visa dokument eller inte har några så mister hen rätten till att utöva verksamheten, eftersom den inte kan eller vill bevisa att den uppfyller lagstiftningen.

Exempel från livsmedelsvärlden:
Med hjälp av polis får inspektören tillgång till lokalerna. Inspektören finner en frys fylld av omärkt kött och begär att se spårbarhetsdokument (faktura/kvitto/whatever). Företagaren kan eller vill inte visa detta. Inspektören lägger köttet under beslag till företagaren kan eller vill visa dokumentationen. Det betyder att myndigheten äger köttet tills vidare. Om infon om var köttet kommer från inte kommer fram tas oftast beslut om destruktion.

Återigen: Det är inget polisärende.
 
Och vem tar Beslutet om begäran, det händer inta bara av sig självt. Och begäran kan ju bara göras över de lokaler som tillhör företaget i fråga, Ska du sedan in i de olika anställdas telefoner så räcker nog inte en begäran. Skattemyndigheterna har ju samma problem idag Man vill in pga en misstanke om skattebrott, ja då måste alla de personer vars telefoner, datorer ska undersökas omfattas av den skatterevisionen...Men vem tillhör en smartphone som har ett betalkort och som är låst med kod? Telefonen finns i en lokal där ett otal personer har tillträde....

Begäran omfattar dessutom inga specifika lokaler. Handräckningen går ut på att du ber om hjälp till att kunna utföra ditt jobb. Det vill säga att kunna komma in i de lokaler som behövs och/eller se till att folk uppför sig ordentligt och inte hotar dig eller saboterar ditt jobb. Om man däremot fattar misstanke om storsvindel så kan det ju senare leda till en polisanmälan, som till exempel momssvindel med olagligt importerade livsmedel om vi tar denna industri som exempel ännu en gång. Men moms omfattas inte av livsmeldelslagstiftningen och denna fråga är alltså inte relevant i själva situationen som jag beskrev i mitt tidigare inlägg.

En inspektör är inte polis och polisen är inte inspektörer.
 
Och vem tar Beslutet om begäran, det händer inta bara av sig självt. Och begäran kan ju bara göras över de lokaler som tillhör företaget i fråga, Ska du sedan in i de olika anställdas telefoner så räcker nog inte en begäran. Skattemyndigheterna har ju samma problem idag Man vill in pga en misstanke om skattebrott, ja då måste alla de personer vars telefoner, datorer ska undersökas omfattas av den skatterevisionen...Men vem tillhör en smartphone som har ett betalkort och som är låst med kod? Telefonen finns i en lokal där ett otal personer har tillträde....

Det är inget beslut. Beslut i myndighetsspråk är mycket mer formaliserade.
 
Men herregud, hur svårt kan det vara att förstå vad som skrivs?

Kontrolmyndigheten (inspektören) begär assistans av polis, till exempel för att företaget inte vill släppa in inspektören. Polis kommer och släpper in myndighetspersonen, eftersom en inspektör inte har befogenhet att med makt tvinga sig in hos någon (såklart). Myndigheten kan nu utföra sitt arbete. Inspektören har rätt att se allt som är relvant för kontrollen. Om dina dokument ligger på din privata i-phone eller finns i en fysisk pärm är helt irrelevant. Om företagaren (mot förmodan) vägrar visa dokument eller inte har några så mister hen rätten till att utöva verksamheten, eftersom den inte kan eller vill bevisa att den uppfyller lagstiftningen.

Exempel från livsmedelsvärlden:
Med hjälp av polis får inspektören tillgång till lokalerna. Inspektören finner en frys fylld av omärkt kött och begär att se spårbarhetsdokument (faktura/kvitto/whatever). Företagaren kan eller vill inte visa detta. Inspektören lägger köttet under beslag till företagaren kan eller vill visa dokumentationen. Det betyder att myndigheten äger köttet tills vidare. Om infon om var köttet kommer från inte kommer fram tas oftast beslut om destruktion.

Återigen: Det är inget polisärende.
Återigen, naturligtvis har myndigheten en lagstadgad rätt att få tillgång till det materialet...under vissa förutsättningar.
1 Att man får materialet frivilligt.
2 Får man inte det så kan myndigheten använda sig av polisens lagstadgade våldsmonopol och tilltvinga sig materialet..under förutsättning att man kan klargöra att den pärmen, den datorn, den telefonen verkligen tillhör firman/firmatecknaren det gäller.

Allt detta föregås av en rad beslut. eller hur?

Och om nu myndigheten misstänker att material finns hos en tredje person, så krävs betydligt mer för att komma åt detta.
Att gå in i en restaurang/butik för en kontroll är rätt enkelt, får man inte komma in så har myndigheten rätt att stänga lokalen. Men man har fortfarande inte rätt att beslagta datorer, gå in i dokumentskåp eller öppna telefoner. Det räcker till exempel om datorn/usb-stickan ligger i en privatbil som inte tillhör firman/firmatecknaren så krävs mer än bara än bara att en myndighetsperson säger till polisen: - bryt upp den bilen, jag misstänker att viktig information finns i den.
Skattemyndigheterna har ju sin möjlighet att skönstaxera, om man inte får in den information man kräver eftersom i deras fall så gäller omvänd bevisföring. Men man kommer inte in utan "Beslut"
Beslut om att spåra datorers/telefoners identitet , beslut om att just den telefonen inte är tredje parts utan firma/firmatecknare, beslut om att gå in i tredje parts privata sfär...så allt är inte så enkelt.

Jag vet av egen erfarenhet att skattemyndigheterna har möjlighet att begära ut de kontoutdrag man har hor europeiska banker. Men att man har betydligt, betydligt svårare att komma åt vad som finns i bankfack som man har i samma europeiska bank. Det är näst intill omöjligt.
Samma sak här i Sverige, du måste fastställa att det föreligger stark misstanke om allvarligt brott för att komma in i tredje parts privata sfär.
 
Återigen, naturligtvis har myndigheten en lagstadgad rätt att få tillgång till det materialet...under vissa förutsättningar.
1 Att man får materialet frivilligt.
2 Får man inte det så kan myndigheten använda sig av polisens lagstadgade våldsmonopol och tilltvinga sig materialet..under förutsättning att man kan klargöra att den pärmen, den datorn, den telefonen verkligen tillhör firman/firmatecknaren det gäller.

Allt detta föregås av en rad beslut. eller hur?


Och om nu myndigheten misstänker att material finns hos en tredje person, så krävs betydligt mer för att komma åt detta.
Att gå in i en restaurang/butik för en kontroll är rätt enkelt, får man inte komma in så har myndigheten rätt att stänga lokalen. Men man har fortfarande inte rätt att beslagta datorer, gå in i dokumentskåp eller öppna telefoner. Det räcker till exempel om datorn/usb-stickan ligger i en privatbil som inte tillhör firman/firmatecknaren så krävs mer än bara än bara att en myndighetsperson säger till polisen: - bryt upp den bilen, jag misstänker att viktig information finns i den.
Skattemyndigheterna har ju sin möjlighet att skönstaxera, om man inte får in den information man kräver eftersom i deras fall så gäller omvänd bevisföring. Men man kommer inte in utan "Beslut"
Beslut om att spåra datorers/telefoners identitet , beslut om att just den telefonen inte är tredje parts utan firma/firmatecknare, beslut om att gå in i tredje parts privata sfär...så allt är inte så enkelt.

Jag vet av egen erfarenhet att skattemyndigheterna har möjlighet att begära ut de kontoutdrag man har hor europeiska banker. Men att man har betydligt, betydligt svårare att komma åt vad som finns i bankfack som man har i samma europeiska bank. Det är näst intill omöjligt.
Samma sak här i Sverige, du måste fastställa att det föreligger stark misstanke om allvarligt brott för att komma in i tredje parts privata sfär.

Svar på det fetade: Nej (alltså på riktigt...du vill bara inte förstå?).
 
Polisen har i tre fall rätt att göra en husrannsakan hos någon som inte är skäligen misstänkt för brottet. Det första är då brottet har förövats hos honom eller henne. Det andra är då någon gripits för brottet hos honom eller henne. Det tredje är då det finns synnerlig anledning (vilket är ett mycket högt beviskrav) att man kan uppnå det som omtalades i förra stycket (söka efter föremål som kan tas i beslag etc) med husrannsakan.

En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som ska gripas, anhållas eller häktas. Beslut om fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

Vad är det inte jag förstår.
https://www.aklagare.se/ordlista/h/husrannsakan/#
 
Polisen har i tre fall rätt att göra en husrannsakan hos någon som inte är skäligen misstänkt för brottet. Det första är då brottet har förövats hos honom eller henne. Det andra är då någon gripits för brottet hos honom eller henne. Det tredje är då det finns synnerlig anledning (vilket är ett mycket högt beviskrav) att man kan uppnå det som omtalades i förra stycket (söka efter föremål som kan tas i beslag etc) med husrannsakan.

En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som ska gripas, anhållas eller häktas. Beslut om fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

Vad är det inte jag förstår.
Att förundersökningar och utredningar om brott är något helt annat som regleras av andra lagar.
Vad myndigheter som bedriver tillsyn får göra står i deras speciallagstiftningar.
Och det kan t.ex. vara att ha rätt till tillträde på andra villkor och under andra förutsättningar än vad polisen har i sitt arbete.

Brottsutredningar - tillsynsarbete - OLIKA regler
 
I det har fallet rör det ju sig om ett brott, mot datalagstiftningen eller hur?
Och d torde väl detta gälla
Oavsett hos vem en reell husrannsakan företas, gäller att
1. Det skall förekomma anledning att anta att ett brott förövats
2. Brottet måste vara så allvarligt, att fängelse kan följa
och
3. Syftet måste vara att finna egendom som är underkastat beslag eller för att uppdaga bevis i övrigt, som är av betydelse för utredning av det aktuella brottet.
Vad står i lagen?
Enligt 43:e paragrafen i personuppgiftslagen har Datainspektionen för sin tillsyn rätt att få
a) tillgång till de personuppgifter som behandlas inom organisationen,
b) upplysningar om och dokumentation av behandlingen av personuppgifter och säkerheten vid behandlingen, och
c) tillträde till lokaler som har anknytning till behandlingen av personuppgifter.

Det ger inte rätt att tilltvinga sig uppgifterna genom att gå igenom alla befintliga telefoner, plattor etc på en arbetsplats.
De har inte heller rätt till de låsta skåp som finns på plats.
Utan att specifikt kunna säga att i det skåpet förvaras det vi letar efter.

Allt detta kan man få tillgång till efter samtal o beslut hos polismyndigheten/åklagare

Jag har ingenstans hävdat att myndigheterna inte kan få rätt att lägga beslag på smartphones, plattor o datorer., men den rätten är ju som sagt villkorad.
 
Senast ändrad:
I det har fallet rör det ju sig om ett brott, mot datalagstiftningen eller hur?
Och d torde väl detta gälla
Oavsett hos vem en reell husrannsakan företas, gäller att
1. Det skall förekomma anledning att anta att ett brott förövats
2. Brottet måste vara så allvarligt, att fängelse kan följa
och
3. Syftet måste vara att finna egendom som är underkastat beslag eller för att uppdaga bevis i övrigt, som är av betydelse för utredning av det aktuella brottet.
Vad står i lagen?
Enligt 43:e paragrafen i personuppgiftslagen har Datainspektionen för sin tillsyn rätt att få
a) tillgång till de personuppgifter som behandlas inom organisationen,
b) upplysningar om och dokumentation av behandlingen av personuppgifter och säkerheten vid behandlingen, och
c) tillträde till lokaler som har anknytning till behandlingen av personuppgifter.

Det ger inte rätt att tilltvinga sig uppgifterna genom att gå igenom alla befintliga telefoner, plattor etc på en arbetsplats.
De har inte heller rätt till de låsta skåp som finns på plats.
Utan att specifikt kunna säga att i det skåpet förvaras det vi letar efter.

Allt detta kan man få tillgång till efter samtal o beslut hos polismyndigheten/åklagare

Men allvarligt talat du spelar dum nu eller?
 
@landsbygdsbo plus andra intresserade
https://www.datainspektionen.se/dataskyddsreformen/dataskyddsforordningen/forordningstexten/#58
Artikel 58 Befogenheter Punkt 1.f)
”Få tillträde till alla lokaler som tillhör den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet, inbegripet tillgång till all utrustning och alla andra medel för behandling av personuppgifter i överensstämmelse med unionens processrätt eller medlemsstaternas nationella processrätt.”

Det blir dock lite skralt att bara läsa just den punkten. För att få helheten behöver man nog läsa och förstå hela artikel 57, 58, 60, 61, 62 och kanske även 66.

Mvh Miks
 

Liknande trådar

Äldre Okej, rörig historia (som kanske borde ligga på hästforumet någonstans egentligen? Moderator får gärna flytta isåfall!) men hang in...
Svar
19
· Visningar
2 690
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Julklappstips till tränare
  • Uppdateringstråd

Omröstningar

Tillbaka
Upp