Myndigheten har som sagt rätt till att få tillgång till alla nödvändiga upplysningar. Som myndighetsperson är (ja, det finns alltid rötägg, bla bla) du tillräckligt professionel i din yrkesroll för att se bort ifrån bilderna på älskarinnan eller brevet från mormor när du genomgår dokumenterna. Det är företaget som kollas och det är företaget som sanktioneras. Du kan som sagt vägra myndigheten tillgång, men det innebär kanske att du mister rätten till att utöva verksamheten och eventuellt böter eller andra sanktioner i tillägg. Vem och vilka och hur det ska kontrolleras omfattas av lagstiftningen gällande för den slags verksamhet som företagaren sysslar med.
Dessutom tål det att upprepas att ett beslut i myndighetssammanhang innebär att du får något svart på vitt och, viktigast av allt, något som kan överklagas. En begäran är något helt annat.
Men det är så enormt hypotetiskt alltihop, eftersom det 99,99 % av gångerna är det ett icke-problem. De allra flesta företagare är införstådda med regelverket och samarbetar efter bästa förmåga. Väldigt sällan behövs det ens hjälp i form av polisen blotta närvaro. Den sista mini-promillen är oftast storbanditer som hör hemma hos polisen oavsett.
Ja, för femtioelfte gången, myndigheterna har rätt att få tillgång till alla nödvändiga upplysningar. Men för den sakens skull har de inte rätt att knalla in i alla bilar de ser eller ge sig på alla kontor, hus eller lagerlokaler. De måste innan tillslaget klart specificera vem, vad och hur man ska gå tillväga. Vilket jag förgäves försökt peka på.
De ska exempelvis kolla bolag Ruffel o Båg AB.
De har då en adress samt firmatecknande personer. och ansvariga. Dem, deras datorer, skåp o bilar har man RÄTT att kolla upp. Men står då fler bilar på parkeringen, finns andra firmor, personal samt deras grejor, så har man inte utan vidare rätt att ge sig på dem.