Får man en bättre uppväxt på landet?

[break_a_leg]

Många hävdar ju att man får en bättre uppväxt om man som barn/tonåring bor på landet. Vad tror ni?

Vi bor inte på landet i dagsläget, men har tittat på hus då och då som ligger relativt "ocentralt". Nu har det inte varit läget som vi har backat på, men jag funderar ju ändå över hur det blir för barnen att kanske inte ha några jämnåriga i närheten.

Hur tycker ni det är som bor "på landet" och har barn?

 

[biffen]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Det är väl på två vis, som allt annat.
Det är väl beroende på HUR långt från civilisationen man bor också.

Ofta finns det barn, fast kanske inte riktigt i samma ålder, i närheten.
Men det brukar inte vara några problem, åtminstone inte för barnen....
Mina barn har massor med kompisar i närheten, men ingen inom gångavstånd o de
är för små att skicka iväg med cykeln ännu så länge.

Sedan har man ju ofta vänner o bekanta som har barn o man träffar ju även dem då o då.
Det blir väl kanske värre när de blir större och måste skjutsas på träningar o annat var o varannan dag. Men det kan man ju kanske också lösa med andra föräldrar så att man turas om.

Jag är själv uppväxt så och har inga minnen av att det var besvärligt eller tråkigt på
något sätt. Men å andra sidan har jag inte något att jämföra med.
Min äldsta dotter älskar att vara hos sin faster som bor i lägenhet i samhället, där finns det massor av andra barn o lekplatser mellan husen. Skulle vi bo så skulle hon inte vara hemma många minuter....

 

[mian1]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Det skulle jag gärna också vilja veta! Vi har varit på vår första och garanterat enda Föräldragruppsträff. Där träffade vi de barn som Astrid kommer att gå i samma klass som när hon börjar högstadiet i tätorten. Nu vill min man att vi ska sälja gården och flytta till stan innan Astrid blir tonåring! (Han är övertygad om att hon kommer att ta efter denna grymma dialekt där alla säger PRÄSEEEEES- dvs precis - hela tiden och att hon kommer att ha en pojkvän som heter Hampus och kör EPA-traktor).

Vi är också lite oroliga över den totala brist på barn som råder här. De grannar som har äldre barn brukar ägna större delen av sin lediga tid i bilen, som taxichaufförer. Något annat som oroar är bristen på barnaktiviteter. Allt som finns i vårt område bedrivs av frikyrkorna och dit vill vi inte att vårt barn ska gå.

 

[break_a_leg]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Jag har ju kompisar som bor på landet med barn, det verkar ju funka för dem. Dock har de flera barn och jag vet att iaf de av samma kön leker en hel del med varandra. Så mycket aktiviteter tror jag inte att dessa barn går på mer än att de är på fritids efter skolan.

 

[Welsh]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Ni får skaffa fler egna barn
Vi bor ganska idealiskt. Vi bor på landet men ändå centralt, gångavstånd till skolan och till en del klasskamrater. Flickorna är det 2 år i mellan och de leker bra ihop, killarna är det 2½ år i mellan och kommer nog att leka bra ihop när de blir större. Jag kan bara jämföra mellan mina och min brors barn. Hans bor i Solna och mina på landet. Hans barn är mest inne och håller på med datorer medan mina är ute med djuren. Där får man nog se till sig själv vad man tycker ger mest livskvaliteer. Prioriterar man djuren och villa med stor tomt eller vill man bo nära teatrar och biografer? man kan ju få allt om man är beredd att åka en bit till något av det. Än har det inte blivit mkt köra av. Ibland händer det att barnen vill åka till kompisar som bor på andra sidan ön (ön är några mil lång)men det är inte ofta. Efter skolan så har de läxor och sina hästar att ta hand om. Här finns inte så många olika aktiviteter. bandy, basket fotboll och hockey om jag inte minns fel. För de mindre så finns inget bortsett från öppna förskolan 1 dag i veckan. För 0-2 klasserna så finns en teatergrupp i kyrkans regi. Iof tror jag inte att barn behöver aktiveras så speciellt mkt utanför skolan. Ibland hinner mina barn knappt med sina hästar pga skolarbetet. 3 dgr/veckan ska de mocka själva därefter tar jag hand om de övriga dagarna. Brorsans barn har jagats mellan babysim, babyrytmik osv och i senare åldrar så har det varit olika aktiviteter varje dag efter dagis, puh fattar inte hur de orkar. När ska deras barn ha tråkigt då?????

 

[Snurrfian]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Vi bor ju på landet men har ganska nära båda till mindre tätort och större stad så nackdelen blir nog att vi kommer att få skjutsa en hel del... Det finns ganska så många barn relativt nära, men tyvärr är elin än så länge helt ensam i sin ålder, men det finns tre stycken som är två år yngre än henne...
Hon har sin bästis redan nu i 2,5 års ålder, från dagis, de hänger ihop som ler och långhalm och även om de kanske inte alltid leker ihop så har de full kolla på den andra och råkar någon av dem i bråk så kommer den andra till undsättning... Att vi som mammor även gillar att umgås är en rejäl fördel...

Som sagt blir det att man umgås med vänner som har barn själva till stor del och ungarna har roligt och det går fort för dem att hitta varandra.

Så jag ser inga nackdelar med att bo på landet för utom att det kommer att bli ganska så mycket bilåkning men det kan jag leva med... Om sen barnen mår bättre eller sämre av att bo på landet är nog väldigt individuellt och beroende på exakt ställe, föräldrar och omgivning...

 

[Björk]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Det beror ju lite på också vad man menar med "på landet". För mig är det nog lite annorlunda än för en infödd Stockholmare; vad just "landet" är. De tycker nog att jag vuxit upp "på landet"; en liten ort med ca 7000 invånare. Vi flyttade dit från Stockholm när jag började 3:e klass. Jag tycker det varit bra att vuxit upp i en liten "håla", de positiva delarna har varit (upplever jag) att jag var "barn" längre än tex mina kusiner i Stockholm. Jag tror jag slapp undan en del (dock långtifrån allt) av grupptrycket och trycket att "bli vuxen". I och med att vi flyttade till en ort där ingen av våra släktingar fanns hade vi ändå kontakter med "annat sorts liv" och jag tycker vi fick det positiva med småorten utan att drabbas lika hårt av det negativa (som kan vara en del "inskränkthet" i vissa lägen). Det kunde jag rycka på axlarna åt på något sätt; mina föräldar och jag var ju "inflyttade" och på något sätt gav det mig en inre frihet att inte behöva följa alla normer och regler (bry sig om vad grannarna tycker osv) just därför. Men .... det kanske mer är en mentalitet som mina föräldrar hade med sig i sina egna personer, inte bara något som har med orten att göra?

Min sambo har vuxit upp på det som jag kallar landet - med några få grannar i en liten by utan affär. Jag tror det finns många plus med det - en annan "frihet" som man kanske törs ge sina barn eftersom det inte finns lika mycket (??) faror i sådan omgivning? Jag skulle gärna när/om jag får barn se att de växer upp så. Men samtidigt får man nog räkna med att skjutsa sina barn mer; så att de får ett umgänge med jämnåriga och inte blir för isolerade.

 

[Vaccan]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Jag bor säkert på landet om man frågar en stockholmare -fast jag bor i utkanten av ett litet samhälle på ett par tusen -det finns ett par/tre sådana mellan stan och hälsingegränsen. Man behöver ju inte flytta rätt ut i bushen där det inte finns en käft -man kan ju bo såhär också (här finns massa barn) och gångavstånd till massor med stallplatser och ridhus (om jag inte gjort mej ovän med dem för tid och evinnerlighet). I storstan oavsett sthlm eller inte finns det ju bara en eller par parker -och lite större barn som hade kunnat leka i sandlådan eller så själva kan ju inte det ifall det inte finns en trädgård.
Men de där väljer man ju själv.

 

[break_a_leg]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

*lånar knapp*

Om ni tror att jag menar en ort på några tusen invånare som "landet" så tror ni fel Även om jag bor utanför Sthlm idag så finns det faktiskt landsbygd även häromkring...(fast det är svindyrt om man jämför med andra ställen i landet). Sedan är det väl ändå så att det som är landsbygd i Sthlm ändå ligger relativt "nära" någon ort med serviceställen.

 

[Snuffsan]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Jag tror att det är enklare. Mycket av det man behöver oroa sig för i stan finns inte här ute.

Jag har en kompis som bor mitt i storstan med sin pojke och de brukar hälsa på oss en vecka på sommaren. Grabben är varje sommar facinerad av att vi öppnar dörren på morgonen och sen kan man gå ut och in som man vill. I stan förbereder man sig om man ska ut. Man ska ta med allt, klä sig för utelek, promenera till parken osv. Här är man bara ute i trädgården direkt.

När jag flyttade ut på landet och så småningom fick barn, oroade jag mig också för kompisar. Det fanns inte några barn här ute. Men det ändrade sig snabbt. Det flyttade in några barnfamiljer i området. Så oroa inte dig för det Mian. Sånt kan ordna sig snabbt. Jag skulle vara mer orolig för dialekten. Här ute säger de byss till buss (suck) men dottern har aldrig lagt sig till med sådana dumheter utan pratar som en normal människa. Trots att hon alltså är född här ute. Så det finns hopp om Astrid också ska du se.

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Nu vill min man att vi ska sälja gården och flytta till stan innan Astrid blir tonåring! (Han är övertygad om att hon kommer att ta efter denna grymma dialekt där alla säger PRÄSEEEEES- dvs precis - hela tiden och att hon kommer att ha en pojkvän som heter Hampus och kör EPA-traktor).

Det där med dialekten kan ju vara besvärligt.
Men vad är det för fel på Hampus med EPA-traktorn?
Hampus kommer att hålla sig nykter för att kunna köra sin EPA och Astrid kommer att kunna bli hemskjutsad efter festen så att ni inte behöver vara oroliga att hon "kommit bort" på sta'n.

De grannar som har äldre barn brukar ägna större delen av sin lediga tid i bilen, som taxichaufförer.

Fördelen är att man vet var barnen är.
Och tro mig, det är en stor fördel.

Något annat som oroar är bristen på barnaktiviteter.

Det löser sig med dagis och skola.
Så oroa er inte för det ni.
Barn behöver inte en massa aktiviteter.
Det räcker med dagis några tinmmar om dagen för att umgås med andra barn.
Från hösten det året som barnet fyller 4 år så har alla barn rätt till förskola 3 timmar om dagen.
Och skolskjuts skall då ingå.
Och det räcker med det.

 

[Björk]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

*lånar knapp*

Om ni tror att jag menar en ort på några tusen invånare som "landet" så tror ni fel Även om jag bor utanför Sthlm idag så finns det faktiskt landsbygd även häromkring...(fast det är svindyrt om man jämför med andra ställen i landet). Sedan är det väl ändå så att det som är landsbygd i Sthlm ändå ligger relativt "nära" någon ort med serviceställen.

Jojo, jag har själv kompisar som bor utanför Stockholm på "riktigt land" så det vet jag. Men visst; det är ofta lite skillnad på avstånd. När jag bodde på landet så hade vi 4 km till brevlådan, 1 mil till närmaste affär i mindre samhälle. Där fanns en bofast granne intill, sen fanns inga mer inom flera kilometers avstånd. Det var verkligen "landet" tyckte jag.

 

[Jacki]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Ja, enligt min åsikt får barnen en bättre uppväxt på landet. Visst sitter ävan dessa barn inne ibland och spelar tv-spel (som "alla"andra). Men när de är ute finns där stora trädgårdar att leka i, skogar(att bygga kojjor i), djur att leka med, hästar (ibland) att pyssla med och rida på. Det finns gott om plats att vara på utan att några grannar klagar på något. Inga grannar vägg i vägg som irriterar sig över barnskrik osv. När man lämnar barnet hos någon kompis vet man att de är där och inte på någon helt annan plats(som det kan bli i stan).
Jag som själv är uppvuxen i storstad älskar att bo på landet och se mina ungar i gummistövlar, leriga byxor och halm i håret . Enda nackdelen är att man får skjutsa till kompisar men det är inte mer än max 5 minuters bilväg till de flesta. Vi bor 7 km utanför mindre ort, och 2,5 mil till större stad(där jobben finns). Det tycker jag är idealiskt. Det är tex inga problem att slänga sig in och köpa pizza om man vill det . Så jag rekomenderar att bo på landet. Det ger livskvalitet för den som gillar utomhusliv och frihet.

 

[Sjalen]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Ja, enligt min åsikt får barnen en bättre uppväxt på landet. Visst sitter ävan dessa barn inne ibland och spelar tv-spel (som "alla"andra). Men när de är ute finns där stora trädgårdar att leka i, skogar(att bygga kojjor i), djur att leka med, hästar (ibland) att pyssla med och rida på. Det finns gott om plats att vara på utan att några grannar klagar på något. Inga grannar vägg i vägg som irriterar sig över barnskrik osv. När man lämnar barnet hos någon kompis vet man att de är där och inte på någon helt annan plats(som det kan bli i stan).
Jag som själv är uppvuxen i storstad älskar att bo på landet och se mina ungar i gummistövlar, leriga byxor och halm i håret . Enda nackdelen är att man får skjutsa till kompisar men det är inte mer än max 5 minuters bilväg till de flesta. Vi bor 7 km utanför mindre ort, och 2,5 mil till större stad(där jobben finns). Det tycker jag är idealiskt. Det är tex inga problem att slänga sig in och köpa pizza om man vill det . Så jag rekomenderar att bo på landet. Det ger livskvalitet för den som gillar utomhusliv och frihet.

Skönt att höra från en som liksom jag är uppvuxen i storstan - för det är inte så mycket aktiviteterna jag oroar mig för (på landet skulle det ju ändå som sagt finnas djur osv. att sysselsätta sig med) utan mest detta eviga skjutsande.

Fast mellan 4-10 års ålder bodde jag faktiskt i småstad så lite oroar jag mig också för att det isåfall skulle bli som där: d.v.s. jag kände mig intellektuellt annorlunda. Ingen i min omgivning hade föräldrar som jobbade med kultur eller annat "udda". Men samtidigt tycker jag nog att det faktiskt finns mer kultur än man tror ute på landet. Titta på Hälsingland som är fullt av musikerkollektiv vart man än vänder sig och i Småland blåser de snofsigt glas... Dessutom har landsbygdsbor ofta en väldigt insiktsfull filosofisk inställning och kläcker ur sig de mest tänkvärda saker som storstadsmänniskan inte hunnit reflektera över. Så jag vet inte jag. Vilka är mina fördomar och vad är kulturtorka på landet?

Det handlar ju lite om vad som är landet också som sagt. Själv tycker jag inte gårdar i Vallentuna, Vellinge och Kungsbacka är landet på samma sätt som gårdar i Kalmar län eller Norrlandslänen och typisk glesbygd eller ens icke glesbygd långt från större städer. Fast visst är det landet iallafall. Min klassföreståndare på gymnasiet i centrala Göteborg hade gård just utanför Kungsbacka. "Massor" av Herefords och fjordingar Men där är ju frågan mer att ha råd. Den gård jag tittade på utanför Tingsryd idag kostar inte 600 000 i Göteborgstrakten...

 

[Kat]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Jag har inte själv barn, men jag kan berätta om skillnaden mellan mig och mina vänners barndom i stan.

På landet där vi bodde åkte vi pulka i backen, gjorde snögrottor, klippte grästovor i roliga frisyrer, sprang i skogen, plockade blommor, slabbade i vattenpölar, sålde kottar och rände omkring överallt, eftersom det bara var att öppna dörren och släppa ut oss.
Jag minns aldrig att vi hade tråkigt.

Mina vänner i stan stal blommor ur grannarnas blomlådor, klätrade på deras balkonger, cyklade på vägen, gick balansgång mellan snuskvattendammarna på vattenverket och gjorde inbrott i godisfabriken.
De hade garanterat också roligt, men jag vet vilken barndom jag helst skulle ge mina ungar.

 

[Silverkedjan]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Från hösten det året som barnet fyller 4 år så har alla barn rätt till förskola 3 timmar om dagen.
Och skolskjuts skall då ingå.
.

? Skolskjuts till dagis?

Intressant... Vi som har flera dagis på promenadavstånd men inte får byta från det som ligger allra längst bort, skulle alltså kommunen betala skjuts för barnen då till hösten när Vidar är 4 ?

Mycket tveksamt i min kommun :smirk:

 

[break_a_leg]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Det gäller möjligtvis om du bor utanför tättbebyggt område, definitivt inte om som du bor I min hemkommun är det också brist på platser, så föräldrar får skjutsa hej vilt...

Jag har svårt att tro att en fyraåring får åka skolskjuts själv...Det är skillnad med den vanliga skolan, den är ju obligatorisk, så där måste ju kommunen se till att alla kommer till skolan även om inte föräldrar kan skjutsa.

 

[break_a_leg]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Från hösten det året som barnet fyller 4 år så har alla barn rätt till förskola 3 timmar om dagen.
Och skolskjuts skall då ingå.
Och det räcker med det.

Skolskjuts ingår mig veterligen bara för barn som går i skolan...Jag har aldrig hört om någon 4-åring som fått åka skolskjuts till dagis, och ja, jag har kompisar som bor på landet med barn. Dessutom så praktiserar din hemkommun "närhetsprincipen", även när det gäller skolor...

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Mina första 2 barn hade skolskjuts f.o.m. 6-årsverksamheten.
Och vad jag vet är det samma regler som gäller nu för den frivilliga förskolan från det året barnet fyller 4 år som barnen nu har rätt till.
Det kallas inte dagis då, utan förskola.
Och är versamheten mellan 4-6 år som är på f.m. mellan 8.30-11.30.
6-års verksamheten kallas inte längre för förskola i vår kommun, utan för årskurs 0 (noll).

Och barnen åker inte själva.
Det finns chaufför som tar hand om barnen på vägen och mottagare vid Förskolan.
Man skickar dem som paket.
Föräldrarna ställer på dem i ena änden och personalen plockar av dem i den andra änden.

 

[break_a_leg]

Sv: Får man en bättre uppväxt på landet?

Jag vet att det inte heter dagis...Men den verksamheten som är gratis är inte obligatorisk, så jag har svårt att tro att någon fyraåring skulle få skolskjuts till förskolan. Att dessutom ha skolskjuts för en verksamhet som för vissa barn enbart är tre timmar har jag svårt att tro att någon kommun är villig att betala.