Fängelsestraff - en föråldrad metod?

[aprilmaj]

För tiotalet (plus?) år sedan råkade jag på AnnBritt Grünewald, som då var chef på Österåker. Hon pratade om de tre F:en som påverkade om man återföll till brottslighet eller inte: frälsning, fotboll eller förälskelse. Uppfattade att det var hennes praktiska erfarenhet som fängelsedirektör som låg bakom uttalandet.

Med fotboll menade hon uppslukande intresse. Det är kanske just det där uppslukande som är grejen? Det är kanske lättare att låta bli att återgå till tidigare bana om man har något att hålla sig i, något som upptar ens tid och tankeverksamhet.

 

[Flixon]

Jag tror att den enda rimliga lösningen för att få ner brottsligheten i landet är tidiga insatser mot unga. Då menar jag inte LVU-hem och dylikt, utan meningsfull sysselsättning i områden med stort utanförskap, engagerade vuxna som är bra förebilder och stöd och hjälp till familjermed barn med riskbeteenden. Men det kostar mycket pengar och kräver ett långsiktigt tänkande, det går väl tyvärr inte ihop med dagens krav på snabba lösningar.

 

[sjoberga]

Nej, jag anser inte att det är förlegat. Tvärt om skulle påföljderna bli mer kännbara.
Påföljd efter ett brott har flera aspekter. Ett av dem är att det ska finnas en "rättvisetanke", alltså brottsoffren ska på något sätt få upprättelse. Därav fängelse, böter eller annan kännbar påföljd. Tyvärr står väl inte påföljderna i proportion till brotten, enligt min mening.

Jag tycker att den aspekten ska bort från systemet.

 

[Sporthorse]

Jag tänker som så att jag absolut inte vill ha mördare, pedofiler, våldtäktsmän, svårt psykiskt sjuka (farliga ) och liknande ute i samhället, så där är väl fängelse/ isolering ofrånkomligt.

Sen gillade jag förslaget om att tvinga fångar till att delta i olika aktiviteter som erbjuds.

Håller även med om att utslussen borde bli betydligt bättre samt uppföljning.

Och det där med sluten tvångsvård var också en väldigt bra poäng. Varför är det så?

Narkomaner och alkoholister är väl en stor majoritet utav alla fångar? Hur botar man dom? Straff biter inte på en sjuk person, jag tror att brotten enbart är symptomen på missbruket vad gäller knarkare men där kan man ju gå ännu längre och säga att knarket är ett symptom på psykisk ohälsa? Inte alltid, men ganska ofta?

 

[TinyWiny]

Jag tror att vägen bort från kriminalitet är att se till att alla barn utan undantag tas omhand av föräldrar som vill ha dem och som är beredda på och har förmågan att älska, guida och finnas för sina barn så mycket som behövs för just det enskilda barnet. Att alla barn känner sig älskade och önskade och får sina behov tillgodosedda under sin uppväxt. Att föräldrarna i de fall där deras föräldraskills inte räcker oavsett anledning får hjälp direkt så att föräldra-barnrelationen kan repareras och göras stark. Barn föds med alla möjliga och omöjliga förutsättningar och samhället måste kunna gå in och stötta där det behövs oavsett om det är problem pga barnets svårigheter/sjukdomar/skador/diagnoser/annat eller om det är föräldern som av någon anledning inte har förmåga att vara den förälder barnet faktiskt behöver. För det är sant att kärlek är viktigt. Kärlek är det viktigaste för ett barn för att kunna överleva strax efter mat, dryck och sömn. Ett barn som inte känner sig sett och älskat kommer hitta på sätt att få uppmärksamhet på och negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet för det värsta som kan hända en människa är att bli ignorerad, att inte räknas. Står det då ett gäng andra utstötta där så går man dit för de fattar iallafall och då är karusellen snart igång. Det vore intressant att fråga alla som sitter inne just idag hur de upplevde sin uppväxt. Om de själva anser att de fick sina behov tillgodosedda. Jag tror inte att någon enda ärligt kan säga att hen fick det hen behövde.

Jag tror att vägen dit är obligatoriska föräldrautbildningar. Helst redan innan barnet ens har blivit till. Många har en enormt romantisk och en totalt orealistisk föreställning av hur det är att ha barn och inser inte att det inte är så att man kan slänga med barnen lite på en höft i sitt liv. Barn behöver massor av tid, kärlek och uppmärksamhet om de ska kunna växa upp till starka vuxna som kan förändra vårt samhälle till något bättre. Det är fantastiskt underbart och roligt att få guida ett barn men när/om hjälp behövs så ska den finnas där omedelbart istället för att vänta tills familjen faller samman och allt fallerar.

Jag menar absolut inte att skuldbelägga någon förälder utan det jag efterfrågar är att få tillgång till den hjälp, utbildning och stöttning som behövs och att man inser vad det faktiskt innebär att ha barn och tar beslutet om barn/inte barn utifrån det istället för utifrån någon romantisk föreställning. Idag är det vanligaste att det första nyfödda barn man håller är sitt eget. Hur ska man veta hur man ska bete sig? Det följer knappast med någon manual och många har ingen vettig stöttning från omgivningen heller utan därifrån är det mest ifrågasättande och tjafs. Världen är full av trasiga människor och jag tror att ska vi kunna lösa mänsklighetens problem med kriminalitet så måste vi börja där. Att föräldrarna inser hur viktiga de är för sina barn och att de får redskapen för att kunna guida sina barn.

 

[Sporthorse]

Jag tycker att den aspekten ska bort från systemet.

Jag håller helt med dig.
USA har ju helt galna Straff och det har knappast visats speciellt lönsamt eller effektivt. Rånen blir däremot dödliga då man får livstid vresig man dödar någon på köpet eller ej. Sen dödar man väl ofta i ren panik för att inte åka fast. Minns en dokumentär där en mördare svarade så iaf.

Jag tror att den enda rimliga lösningen för att få ner brottsligheten i landet är tidiga insatser mot unga. Då menar jag inte LVU-hem och dylikt, utan meningsfull sysselsättning i områden med stort utanförskap, engagerade vuxna som är bra förebilder och stöd och hjälp till familjermed barn med riskbeteenden. Men det kostar mycket pengar och kräver ett långsiktigt tänkande, det går väl tyvärr inte ihop med dagens krav på snabba lösningar.

Det är verkligen här man ska lägga fokus! Bra skrivet! !

 

[Niyama]

Nej, jag anser inte att det är förlegat. Tvärt om skulle påföljderna bli mer kännbara.
Påföljd efter ett brott har flera aspekter. Ett av dem är att det ska finnas en "rättvisetanke", alltså brottsoffren ska på något sätt få upprättelse. Därav fängelse, böter eller annan kännbar påföljd. Tyvärr står väl inte påföljderna i proportion till brotten, enligt min mening.

Skadeståndsdelen handlar om "plåster på såren" för målsägande. Påföljden har inget med det att göra.

 

[Amha]

Jag har inte så mycket erfarenhet av kriminalvård idag. Det var många år sedan min släkting satt på kåken och det var inte under någon jättelång tid. Däremot vad gäller droger har jag mer erfarenhet från nutiden.

De jag mött med drogproblem har antingen fötts in i det, dvs släktingar/föräldrar som hållit på och som lyckats hålla sig undan socialen, eller har en slags problematik som de självmedicinerade då de inte fick hjälp i tid och sen fastnade. Min erfarenhet är att trots att man tvingar in dem på behandling lever de som de vill. En gammal kompis t.ex hade föräldrar som söp och knarkade samt syskon som knarkade. Han sa själv att de borde ha plockat honom som liten. Vid 11 år var han alkolist och vid 13 narkoman. Han åkte skytteltrafik in och ut på behandlingshem under hela sin tonår samt tidig 20-årsålder. Till slut skaffade han sig jävlar anamma pga kärleken och slutade med allt.

En släkting har förmodligen obehandlad bokstavskombination. Försökt sluta för att göra utredningar men det är svårt efter en sådär 20-30 års missbruk.

Känner ett par till och dessa har slutat pga att de helt enkelt bestämde sig. Du kan nog aldrig tvinga någon som är rädd att släppa taget om den enda tryggheten. De måste hitta en inre vilja och själva se att det är en lösning på deras problem eller vad man ska säga.

 

[clusia]

Jag är egentligen inte speciellt insatt om vad som är "rätt och fel", däremot har jag en sambo med ett kriminellt förflutet och genom honom har jag träffat lätta och tungt kriminella i vardagliga situationer. Det gemensamma för dom som slutat (vad jag märkt) är att dom hittat något annat meningsfullt. Ex en partner som sätter gränser, ordentlig hobby eller jobb osv. Framförallt har alla velat ändra sig av egen vilja och inte för att de blivit tvingade på möten/behandling. Överlag går det ju inte att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Däremot tror jag absolut på terapi eftersom många har mycket outrett.

Jag har faktiskt frågat flera av dom om dom anser att deras föräldrar inte gav dom tillräckligt mycket kärlek och uppmärksamhet när dom var barn. Vissa saknade stöttning hemifrån men lika många anser absolut att deras föräldrar gav dom tillräckligt med kärlek utan att vägen in i kriminalitet snarare handlade om umgänge och att det inte fanns andra saker att göra än driva runt på stan.

 

[LadyCovergirl]

Jag, som jobbar i Kriminalvården, kan se att det absolut finns förbättringar att göra men i mitt tycke handlar det ofta om insatser som kommer försent. Om en person hamnar hos oss i säg 20-25-årsåldern så har det normbrytande beteendet troligen redan funnits där i 10-15 år. Då är det inte så himla lätt att fixa allting på ett halvår.

Straffrabatt för ungdomar är i mitt tycke inget positivt. Vi skulle ha större chans att hjälpa personen om den dömdes till 1,5 år jämfört med sex månader.
Angående att de intagna lär sig nya saker i fängelserna så försöker vi hindra det genom att ha differentiering och särskilda ungdomsanstalter/-avdelningar. Det sker även mellan t.ex. lång- och korttidsdömda.

De långa häktningstiderna kan jag också se som ett bekymmer. Dels för den enskilde, dels för att det förkortar tiden på anstalt och därmed tiden vi har att jobba med personen.

Angående att det finns knark inne på anstalter. Ja, det förekommer men det är klart mindre än för 20 år sen. Vi jobbar med det genom bl.a. visitationer, urinprov och kontroller av besökare.

 

[Sporthorse]

Många intressanta tankar, åsikter och erfarenheter!
Ang uppväxt så kan man ju ha en bra familj men växa upp i en farlig /dålig miljö där ens förebilder blir dom kriminella. Makt, snabba pengar och "respekt " kan ju locka folk utan starka förebilder. Finns ju vissa grupper där man nästan romantiserar "The bad guy ".

 

[Amha]

Många intressanta tankar, åsikter och erfarenheter!
Ang uppväxt så kan man ju ha en bra familj men växa upp i en farlig /dålig miljö där ens förebilder blir dom kriminella. Makt, snabba pengar och "respekt " kan ju locka folk utan starka förebilder. Finns ju vissa grupper där man nästan romantiserar "The bad guy ".

Snabba pengar är nog lockande. Jag träffade en som smugglade tobak. Denne använde inte ens tobak själv utan gjorde det enbart för pengarna.

 

[Sporthorse]

Snabba pengar är nog lockande. Jag träffade en som smugglade tobak. Denne använde inte ens tobak själv utan gjorde det enbart för pengarna.

Absolut, speciellt när man tex inte gått ut skolan, vill vara självständig (syftar kanske mest på ungdomar här ) och imponera. Som äldre så kanske man hamnar där då man inte får jobb och inte bryr sig om konsekvenserna. Finns säkert tusen andra faktorer, impuls, låg moral, hålla en fasad, utanförskap osv

 

[Raderad medlem 6459]

Jag tror att den enda rimliga lösningen för att få ner brottsligheten i landet är tidiga insatser mot unga.

Ja, jag håller med. Ungarna som växer upp i min del av förorten är i princip chanslösa redan från början, samma med många jag träffar genom jobbet.

Hos oss skulle det behövas otroligt riktade insatser med bättre skolor, närvarande och synlig närpolis, mer resurser till fritidsgårdar och dylikt.

 

[Sporthorse]

Ja, jag håller med. Ungarna som växer upp i min del av förorten är i princip chanslösa redan från början, samma med många jag träffar genom jobbet.

Hos oss skulle det behövas otroligt riktade insatser med bättre skolor, närvarande och synlig närpolis, mer resurser till fritidsgårdar och dylikt.

Det där är så tragiskt och farligt.
Man ser ofta unga killar driva omkring i grupp och försöka skapa en tuff identitet (inte rädd, skiter i alla, farlig ) i flera svenska förorter.

 

[Vogue]

Vad tänker ni kring detta ämne? Är fängelse en ineffektiv och föråldrad metod? Många kriminella (majoriteten ) återfaller i sin kriminella livsstil efter avtjänat straff, SAMT skapar ett större kontaktnät inne i fängelset? Läste en blogg där personen efter fängelsestraffet låter oerhört hatisk mot samhället. Finns ju statistik som bevisar att fängelset som det ser ut idag knappast är speciellt brottsförebyggande. Däremot är kärlek och religion ofta väldigt effektivt.

Borde man ändra synen på brott och straff?

Jag tror på fruktansvärt mycket hårdare straff och en riktigt jävla dålig standard i fängelserna samt mycket tuffare isolering så att det verkligen känns att man är i fängelse pga att det man gjort är oacceptabelt!

Får alla som mördat, våldtagit eller misshandlat (här räknar jag givetvis in även djurplågare, rånare och liknande) någon sitta i sisådär 40-50 år blir det rejäla känningar och framförallt kan offren känna en större "seger" och bli tryggare än om de vidriga idioterna kommer ut efter 3-4 år och glatt kan fortsätta sina liv.

Kärlek och religion, vilket skämt!

 

[LadyCovergirl]

Jag tror på fruktansvärt mycket hårdare straff och en riktigt jävla dålig standard i fängelserna samt mycket tuffare isolering så att det verkligen känns att man är i fängelse pga att det man gjort är oacceptabelt!

Får alla som mördat, våldtagit eller misshandlat (här räknar jag givetvis in även djurplågare, rånare och liknande) någon sitta i sisådär 40-50 år blir det rejäla känningar och framförallt kan offren känna en större "seger" och bli tryggare än om de vidriga idioterna kommer ut efter 3-4 år och glatt kan fortsätta sina liv.

Kärlek och religion, vilket skämt!

Tror du att det gör att de intagna vid frigivning är mer rehabiliterade för ett liv i samhället?

 

[Sporthorse]

Jag tror på fruktansvärt mycket hårdare straff och en riktigt jävla dålig standard i fängelserna samt mycket tuffare isolering så att det verkligen känns att man är i fängelse pga att det man gjort är oacceptabelt!

Får alla som mördat, våldtagit eller misshandlat (här räknar jag givetvis in även djurplågare, rånare och liknande) någon sitta i sisådär 40-50 år blir det rejäla känningar och framförallt kan offren känna en större "seger" och bli tryggare än om de vidriga idioterna kommer ut efter 3-4 år och glatt kan fortsätta sina liv.

Kärlek och religion, vilket skämt!

Här tog du i! 50 år för rån? !

 

[Niyama]

Jag tror på fruktansvärt mycket hårdare straff och en riktigt jävla dålig standard i fängelserna samt mycket tuffare isolering så att det verkligen känns att man är i fängelse pga att det man gjort är oacceptabelt!

Var har detta fungerat bra, dvs minskat brottsligheten?

Får alla som mördat, våldtagit eller misshandlat (här räknar jag givetvis in även djurplågare, rånare och liknande) någon sitta i sisådär 40-50 år blir det rejäla känningar och framförallt kan offren känna en större "seger" och bli tryggare än om de vidriga idioterna kommer ut efter 3-4 år och glatt kan fortsätta sina liv.

Kärlek och religion, vilket skämt!

Vem ska betala för en fängelseplats i 40-50 år för alla dessa brott?

 

[Niyama]

Tror du att det gör att de intagna vid frigivning är mer rehabiliterade för ett liv i samhället?

Dom ska väl sitta tills dom är så skröpliga att de inte kan göra så mycket, förstår du väl. Från fängelset till äldreboendet, eller ännu hellre, direkt till hospice