Det är ju svårt att ens föreställa sig en lagstiftning och en tillämpning där det blir rätt i 100% av fallen när det gäller så svåra frågor som att omhänderta barn. Det finns fall där det kan se ut som att barn blivit omhändertagna på för "svaga" gunder, och det finns fall där det ser ut som att biologi har fått gå före allt. Jag tror att de upplevelserna just visar hur svåra frågor det handlar om.
Det finns ju också nu vuxna personer som säger att familjehemsplacering hade varit bättre för dem, och det finns nu vuxna personer som säger att familjehemsplacering för deras del var rena katastrofen.
Hur det blir med den här lilla flickan vet vi ju inte ännu. Eftersom föräldrarna verkar kärleksfulla, behöver det inte vara fel att i alla fall utreda om de kan klara av sitt föräldraskap. Det verkar ju troligt att där finns en anknytning, tex. Vad utredningen sedan visar, vet vi ju inte än.
Men som så många andra, känner förstås jag att den här flickan borde få en annan familj än sin biologiska. Men det är ju en lekmannabedömning på stor distans.