Få med sambo i hästköp

[bobbbo]

Här kommer en lång text... Jag är inne på att köpa häst men det blir troligen i sådant fall till vintern 2024/2025. Men, jag har vissa funderingar och skulle behöva lite hjälp på traven av er kloka bukesar.

Jag har vuxit upp med hästar och fick min första ponny när jag var 8 år. Sedan dess har hästarna varit det enda hobbyn jag haft. Vid 21 års ålder sålde jag och min mamma vår mor-dotter-häst. Har sedan dess ridit sporadiskt på ett antal olika medryttarhästar. Jag har en sambo sedan 5 år. Jag är 29 år idag. Min sambo har alltså aldrig fått "se min hästsida" då jag aldrig ägt någon häst under vårt förhållande/haft häst på heltid. Vi har en gemensam hund. Han är inte intresserad av hästar. Jag skulle naturligtvis stå för alla hästkostnader inkl. inköp.

Jag vill inte köpa häst utan att han är införstådd i vad det innebär med tid ekonomi etc. Jag vill inte att vår relation ska påverkas negativt av att jag köper häst. Mycket tid i stallet kommer det ju bli såklart. Ökat ansvar på honom att ta hunden, lite mer än vad han gör i dag (vi delar på det rätt jämnt idag). Jag vill verkligen ha en egen häst igen, nu när jag har ekonomin till att äga en helt egen häst i vuxen ålder. Det är en dröm jag alltid burit med mig, men som jag inte talat särskilt högt om. Jag är som person väldigt ansvarstagande och har svårt att släppa lite på ansvaret ibland trots att det inte alltid åligger mig.

Att bara köpa en häst för att jag vill det utan att han är "med på tåget" är inte aktuellt, jag vill få med honom. Men hur? Har ni några tips?

 

[startpompe]

Berätta för honom hur du känner och tänker kring det, tror inte tips och trix är nån framgångsfaktor

 

[Mia_R]

Prata med honom ...

 

[lizzie]

Har du haft medryttarhäst under er sambotid? För i sådant fall så kan han inte vara främmande för ditt hästintresse. Annars håller jag med ovanstående. Prata med honom och beskriv att du vill ha ut mer av ditt intresse. Och gör verkligen klart att hans ekonomi inte blir lidande. Sedan tror jag det är svårt för sambon att verkligen förstå fullt ut vad det innebär att få in en egen häst i familjen.

När jag köpte egen häst var det ingen stor sak för min man, jag var ju redan i stallet "dygnet runt" ändå. När det sedan tröttnade på att stå inackorderad och ville bygga stall hemma, så förklarade jag och förklarade och förklarade - vad det skulle innebära. Han fick välja om jag skulle skaffa en sällskapsponny eller ha en inhyrd som sällskap. Han ville absolut inte ha någon inhyrning. Utan det fick bli en sällskapsponny och så får han hjälpa till med insläpp, hämtning av grovfoder/spån etc.

Han har erkänt att, trots att jag förklarade och vi pratade supermycket innan vad det skulle innebära att ha häst hemma. Så kunde han inte för sitt liv ens föreställa sig hur det skulle bli.

Att jag däremot är hemma i mitt eget stall istället för att vara borta varje kväll, tycker han är trevligt (jag också).

/Lizzie

 

[bobbbo]

Förstår att det inte finns några genvägar. Men jag känner mig lite uppgiven i att jag inte vet vad jag ska göra och hur jag ska ta det vidare.

 

[startpompe]

Förstår att det inte finns några genvägar. Men jag känner mig lite uppgiven i att jag inte vet vad jag ska göra och hur jag ska ta det vidare.

Vad är det som skaver då? Om du vill ha egen häst? Om ekonomin håller? Hur sambon ska reagera?

 

[Fiorano]

Vill din sambo att du ska vara lycklig och få uppfylla dina drömmar? Om svaret är nej på den frågan så ligger problemet där. Nu har min man alltid varit med mig när jag haft häst så han vet hur viktigt det är för mig. Men när jag för några år sen skadade mig rätt ordentligt när jag åkte av tvivlade jag på om jag ville/vågade fortsätta rida. Hans svar på det var att jag skulle rida om han så skulle lyfta mig upp på hästen själv. Det är den kärleken jag vill ha i ett förhållande. Att ha en partner som står bakom en och som förstår ens drömmar. Samtidigt som en självklart gör samma själv.

 

[bobbbo]

Vad är det som skaver då? Om du vill ha egen häst? Om ekonomin håller? Hur sambon ska reagera?

Det som skaver är hur sambon ska reagera och hur det ska funka i vardagen för oss som sambos liksom. Ekonomi och vilja (hos mig då) finns.

 

[bobbbo]

Vill din sambo att du ska vara lycklig och gå uppfylla dina drömmar? Om svaret är nej på den frågan så ligger problemet där. Nu har min man alltid varit med mig när jag haft häst så han vet hur viktigt det är för mig. Men när jag för några år sen skadade mig rätt ordentligt när jag åkte av tvivlade jag på om jag ville/vågade fortsätta rida. Hans svar på det var att jag skulle rida om han så skulle lyfta mig upp på hästen själv. Det är den kärleken jag vill ha i ett förhållande. Att ha en partner som står bakom en och som förstår ens drömmar. Samtidigt som en självklart gör samma själv.

Vad fint. Jag antar att min sambo vill att jag ska vara lycklig.

 

[skiesabove]

Det som skaver är hur sambon ska reagera och hur det ska funka i vardagen för oss som sambos liksom. Ekonomi och vilja (hos mig då) finns.

Ah, jag tror jag förstår. Att kunna skaffa egen häst är en dealbreaker för dig. Dvs, du är rädd för att han kommer att försöka hindra dig, och hela förhållandet ställs på ända?

Men varför skulle han inte vilja stötta dig i något du älskar, har råd med, och kommer må bra med? Varför är du rädd för det?

 

[bobbbo]

Ah, jag tror jag förstår. Att kunna skaffa egen häst är en dealbreaker för dig. Dvs, du är rädd för att han kommer att försöka hindra dig, och hela förhållandet ställs på ända?

Men varför skulle han inte vilja stötta dig i något du älskar, har råd med, och kommer må bra med? Varför är du rädd för det?

Tack för att du sätter ord på hur jag känner. Precis så är det. Och ja, varför skulle han inte vilja stötta mig i det? Jag vet inte. Jag har en tendens att ibland tänka katastroftankar. Det hindrar mig att göra saker jag vill. Som att köpa häst. Tänk så ogillar han det starkt och lämnar mig.

 

[startpompe]

Det som skaver är hur sambon ska reagera och hur det ska funka i vardagen för oss som sambos liksom. Ekonomi och vilja (hos mig då) finns.

Förstår, tror enda sättet är att berätta bara och ta det därifrån. Tycker absolut att du ska skaffa egen häst! Och förhoppningsvis får du positiv respons från din sambo, om inte så får du som sagt ta det därifrån

 

[Lingon]

Vad fint. Jag antar att min sambo vill att jag ska vara lycklig.

Vad är du rädd för?

Kommer din tid med hästen att ta bort något du och din sambo gör tillsammans nu? Eller kommer du minska på nåt annat intresse för att ha tid med hästen? Kommer ditt hästköp att stoppa/försena något som du och sambon planerat tillsammans t.ex. ekonomiskt (husköp, längre semester eller annat liknande)? Sånt tror jag kan vara bra att du funderat igenom i förväg så att du kan komma med en plan. T.ex. om ni bestämt er för att köpa hus om 5 år så fundera på om/hur hästköpet kommer förändra din möjlighet att delta i husköpet ekonomiskt. Om du har funderat igenom såna saker innan du pratar med honom så tycker iaf jag att det låter som att du tänkt igenom vilka förändringar hästköpet kommer innebära. Vilket, iaf för mig, hade känts tryggare än om hästköpet lagts fram med bara entusiasm. Men så är jag control freak också. Entusiasm och glädje är viktigt men, för mig, så hade jag känt mig tryggare i situationen om min sambo hade visat att han tänkt igenom hur det kommer förändra vardagen, ekonomin och framtidsplaner.

 

[Blyger]

Ah, jag tror jag förstår. Att kunna skaffa egen häst är en dealbreaker för dig. Dvs, du är rädd för att han kommer att försöka hindra dig, och hela förhållandet ställs på ända?

Men varför skulle han inte vilja stötta dig i något du älskar, har råd med, och kommer må bra med? Varför är du rädd för det?

Spinner vidare här.

Min man är inte dödsglad över att jag har häst(ar). Men det är så det är bara och han hindrar mig inte, liksom. Måste din man älska det eller är du ok med att han tycker det är ok bara?

Edit: klart att en häst påverkar ekonomin. Allt annat är en utopi. Olika mycket för oss alla, men handen på hjärtat vet jag ingen som la femtusen på krogen varje månad och sen poff bytte det till en häst bara. För övrigt finns ju nästan alltid alternativa utgifter.

 

[skiesabove]

Tack för att du sätter ord på hur jag känner. Precis så är det. Och ja, varför skulle han inte vilja stötta mig i det? Jag vet inte. Jag har en tendens att ibland tänka katastroftankar. Det hindrar mig att göra saker jag vill. Som att köpa häst. Tänk så ogillar han det starkt och lämnar mig.

Men prata med honom . "Älskling, jag längtar efter att köpa en egen häst. Hur känner du inför det?"

 

[iNHALE]

Jag var hästlös när jag träffade sambon och det tog en del år tillsammans innan jag skaffade häst. Min sambo var lite tveksam till det i början och hade han fått bestämma hade jag troligen inte skaffat häst. Inte så mycket för att han ogillar hästar på något vis utan för att han själv var osäker på hur det skulle påverka våra liv. Hästar är ju både dyrt, tidskrävande och farligt och jag tror att han såg framför sig en situation där både han och hundarna blir bortprioriterade för att jag är i stallet konstant och att vi inte får någon ledig tid tillsammans. Nu har jag haft häst i 2 år och han är mer positiv till det än han var i början, han är tom med i stallet då och då samt har pratat om att han vill prova att rida (åka medan jag leder) min häst någon gång. Han hade nog inte protesterat om jag en dag kom och sa att jag skulle sälja hästen och sluta rida, men han har insett vad det betyder för mig och att det inte blev så jobbigt som han nog trodde det skulle bli.

Jag tänker att man kan försöka få sin partner med sig på tåget till viss del men när det kommer till kritan får man prioritera och fatta beslutet själv. Hade min sambo lämnat mig för att jag skaffade häst hade det varit hans förlust, jag hade aldrig i livet vikit ned mig på den punkten bara för att behålla honom.

 

[bobbbo]

Vad är du rädd för?

Kommer din tid med hästen att ta bort något du och din sambo gör tillsammans nu? Eller kommer du minska på nåt annat intresse för att ha tid med hästen? Kommer ditt hästköp att stoppa/försena något som du och sambon planerat tillsammans t.ex. ekonomiskt (husköp, längre semester eller annat liknande)? Sånt tror jag kan vara bra att du funderat igenom i förväg så att du kan komma med en plan. T.ex. om ni bestämt er för att köpa hus om 5 år så fundera på om/hur hästköpet kommer förändra din möjlighet att delta i husköpet ekonomiskt. Om du har funderat igenom såna saker innan du pratar med honom så tycker iaf jag att det låter som att du tänkt igenom vilka förändringar hästköpet kommer innebära. Vilket, iaf för mig, hade känts tryggare än om hästköpet lagts fram med bara entusiasm. Men så är jag control freak också. Entusiasm och glädje är viktigt men, för mig, så hade jag känt mig tryggare i situationen om min sambo hade visat att han tänkt igenom hur det kommer förändra vardagen, ekonomin och framtidsplaner.

Precis, det är viktigt att noga begrunda sina planer. Jag har också kontrollbehov. Och precis som att när jag tänker katastroftankar kan kontrollbehovet också hindra mig att göra saker jag vill, men som innebär att man behöver ta någon form av risk. Vi äger en lägenhet ihop, jag äger en lite större andel än min sambo. Jag har sparat länge och varit väldigt ekonomisk. Ibland känner jag bara att jag är så trött på att vara så jäkla sparsam och förnuftig, och vill bara leva i nuet och göra precis det hjärtat säger och känner.

 

[bobbbo]

Jag var hästlös när jag träffade sambon och det tog en del år tillsammans innan jag skaffade häst. Min sambo var lite tveksam till det i början och hade han fått bestämma hade jag troligen inte skaffat häst. Inte så mycket för att han ogillar hästar på något vis utan för att han själv var osäker på hur det skulle påverka våra liv. Hästar är ju både dyrt, tidskrävande och farligt och jag tror att han såg framför sig en situation där både han och hundarna blir bortprioriterade för att jag är i stallet konstant och att vi inte får någon ledig tid tillsammans. Nu har jag haft häst i 2 år och han är mer positiv till det än han var i början, han är tom med i stallet då och då samt har pratat om att han vill prova att rida (åka medan jag leder) min häst någon gång. Han hade nog inte protesterat om jag en dag kom och sa att jag skulle sälja hästen och sluta rida, men han har insett vad det betyder för mig och att det inte blev så jobbigt som han nog trodde det skulle bli.

Jag tänker att man kan försöka få sin partner med sig på tåget till viss del men när det kommer till kritan får man prioritera och fatta beslutet själv. Hade min sambo lämnat mig för att jag skaffade häst hade det varit hans förlust, jag hade aldrig i livet vikit ned mig på den punkten bara för att behålla honom.

Vad fint. Du har rätt.

Men prata med honom . "Älskling, jag längtar efter att köpa en egen häst. Hur känner du inför det?"

Haha, jag har de senaste dagarna nog pratat hål i huvudet på honom när jag malt på om hästar och alla planer jag har. Men han tror nog inte riktigt på mig. Att jag faktiskt skulle göra handling av allt mitt prat genom att köpa en

 

[bobbbo]

Spinner vidare här.

Min man är inte dödsglad över att jag har häst(ar). Men det är så det är bara och han hindrar mig inte, liksom. Måste din man älska det eller är du ok med att han tycker det är ok bara?

Edit: klart att en häst påverkar ekonomin. Allt annat är en utopi. Olika mycket för oss alla, men handen på hjärtat vet jag ingen som la femtusen på krogen varje månad och sen poff bytte det till en häst bara. För övrigt finns ju nästan alltid alternativa utgifter.

Jag skulle vara ok med att han tycker det är ok. Men samtidigt tror jag att jag väntar på någon slags bekräftelse från hans sida där han typ uppmanar mig till att göra det (?) Men någon sådan uppmaning kanske aldrig kommer infinna sig...

 

[Grazing]

Jag skulle vara ok med att han tycker det är ok. Men samtidigt tror jag att jag väntar på någon slags bekräftelse från hans sida där han typ uppmanar mig till att göra det (?) Men någon sådan uppmaning kanske aldrig kommer infinna sig...

Det är inte hans ansvar att få dig att göra det du blir lycklig och glad av. Det låter mer som en ursäkt att inte slå slag i saken och faktiskt genomföra det du vill.