För ett tag sen letade jag bland omplaceringshundar och hittade en som jag bara föll pladask för. Skrev en intressenmälan mest för att jag så gärna ville och så hakade datorn upp sig innan jag var helt klar varpå jag struntade i det hela - jag skickade den alltså inte. Med närmare eftertanke kände sambon att det skulle bli mkt med 2 hundar på jobbet också så vi bestämde oss för att inte göra någon ny anmälan.
Men så idag hade jag ett missat samtal och ett telefonmeddelande. De undrade om jag var intresserad av hunden. Jag som inte ens skickat anmälan, jag hade inte ens fyllt i alla fält än. Av ngn anledning måste den ha gått iväg ändå.
Åh, jag vill så gärna. Det var ingen problemhund eller liknande utan lämnades av en familj som inte ville ha den längre. Säg att det är ett tecken! Sambon tycker tydligen inte alls så. Han tycker bara att det blir trångt i bilen och mer att hålla reda på på jobbet, risker att de inte går ihop, att den ska vara för krävande att ha med sig, osv. Dumma, dumma sambo!
Men så idag hade jag ett missat samtal och ett telefonmeddelande. De undrade om jag var intresserad av hunden. Jag som inte ens skickat anmälan, jag hade inte ens fyllt i alla fält än. Av ngn anledning måste den ha gått iväg ändå.
Åh, jag vill så gärna. Det var ingen problemhund eller liknande utan lämnades av en familj som inte ville ha den längre. Säg att det är ett tecken! Sambon tycker tydligen inte alls så. Han tycker bara att det blir trångt i bilen och mer att hålla reda på på jobbet, risker att de inte går ihop, att den ska vara för krävande att ha med sig, osv. Dumma, dumma sambo!