ett brutet ben

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Man kan ju faktiskt be gratispubliken avlägsna sig utan att skrika om det verkligen behövs.
Själv brukar jag dock fokusera på mitt jobb som inbegriper att förklara o diskutera situationen med djurägaren eller dennes ombud men definitivt inte att ta hand om gratispubliken.
PL

 

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Ja, onödigt kanske att skriva så om vetten men som sagt..läsa mellan rader är bra för att sålla lite.

Ibland så riktar man sig hopplöshet åt fel håll.

Nästa gång +60 farbrorn kommer och då "lagar" en hovböld så är han ok igen

Sedan är det också saker som personkemi och tillfällen som avgör ett handlande.

Vetten +60 och rutinerad räv har säkert sett drösvid med yngre förmågor som totalt brytit ihop då deras ponny fått slaktas.

Han är säkert illa berörd av hela situationen och gör då enbart sitt jobb.
Avlivning snabbast möjligt.

Den delen som kallas social förmåga glöms säkert..fullt förståeligt.

Alla vettar är inte psykologer och det skall vi inte heller kräva av dom.

Sedan finns det vettar som har förmåga att kommunicera och styra upp tragiska händelser och dom får givetvis en mer "populärfaktor"
Även om slutresultatet är detsamma...en död häst.


AM

Eftersom det inte var TS häst så borde hon kunna lägga band på sina känslor o använda huvudet.
PL

 

[Nafayette]

Sv: ett brutet ben

Eftersom det inte var TS häst så borde hon kunna lägga band på sina känslor o använda huvudet.
PL

Kan hålla med.
Men i mångt och mycket, då det gäller känslomässiga saker, så är det ofta skillnad på vad man bör göra och hur, och vad man igentligen gör i verkligheten.

Vissa saker, som man inte upplevt förut, som att bevittna en avlivning, kan vara lika hemsk för den ägaren som hade sin häst uppstallad i samma stall.

Jag må vara helt genuint korkad men att kalla dessa häst-töser för gratispublik, äckliga nyfikna människor osv anser jag inte är helt ok..

AM

 

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Jo när man anser att vet bör ta speciell hänsyn till publiken då anser jag att man kan använda ordet gratispublik. Innan dess använde jag det ju inte.
Att TS anser det vara hennes sak att klaga på veterinärens handläggning o ålder har naturligtvis stört mig hela tiden.
Typexempel på störande publik som inte har med saken att göra.
PL

 

[Nasseman]

Sv: ett brutet ben

Gissningsvis så hade kanske hästen fått ett lugnare slut utan en massa folk omkring sig. Någon kanske borde insett det och bett folk gå tillbaka till vad det nu var de sysslade med. Och tagit med sig barnet om inte mamma vill ha henne där.
Själv hade jag nog blivit vansinnig om nån försökt stötta/trösta/tycka synd om mig i det läget. (Än värre titta på). Man har ju hela sitt fokus på hästen.

 

[TinyWiny]

Sv: ett brutet ben

Kan hålla med.
Men i mångt och mycket, då det gäller känslomässiga saker, så är det ofta skillnad på vad man bör göra och hur, och vad man igentligen gör i verkligheten.

Vissa saker, som man inte upplevt förut, som att bevittna en avlivning, kan vara lika hemsk för den ägaren som hade sin häst uppstallad i samma stall.

Jag må vara helt genuint korkad men att kalla dessa häst-töser för gratispublik, äckliga nyfikna människor osv anser jag inte är helt ok..

AM

Jag håller helt med dej. Vid en oplanerad avlivning är alla så chockade att det ska mycket till för att någon ska tänka. Alla bara står handlingsförlamade och de tyckte säkert om hästen som avlivades också.
Ingen tänke, ingen gjorde och givetvis kommer tankar, känslor och frågor i efterhand.
Om det hade varit min häst så hade jag inte märkt om det stod tusen personer bakom mej för jag hade varit så förkrossad av sorg.

Det är stor skillnad när det är en planerad avlivning, då man har tid att tänka innan. Om det hade varit en planerad avlivning då hade man kunnat kalla "publiken" gamar, äckliga, morbida osv. men inte nu.

Det kan ju också vara så att man som hästägare vill ha med någon som kan stötta och ta hand om en efteråt och att denne är med på själva avlivningen är ju inte konstigt.

Till Ts.
Hoppas att ni får svar på era frågor, jag kan känna att det inte är fel att vara med vid en avlivning även om jag hade velat bestämma själv vilka som skulle varit med och då hade jag helt valt bort en åttaårig dotter. Hoppas att hästägaren får hjälp och stöttning och även ni andra genom att prata om det här.

 

[vinkelina]

Sv: ett brutet ben

nån som frågade om avblodningen, tja, jag såg inte de själv, men vet inte varför vet annars kommer in o skall tvätta av sina blodiga händer, pluss att hagen var alldeles röd dagen därpå

många av oss reagerade nog "fel" som stod kvar och tittade på, många som kom och gick från stallet kom oxå via hagen för att höra hur de gick, vad som hade hänt osv, för att vi brydde oss. många kom då i fel ögonblick tyvärr.

och hur jag kommenterar vet. fick ingen bra förlaring. men han var en veterinär av den gammla skolan. lär inte vara den mest sympatiske. kan säkert sin sak, de tvivlar jag inte på, men tror att de i dagens utbildning ingår lite mer hur man skall hantera människor runt om oxå (hoppas jag)

klart att de uppstrår frågor då liknande händer. ångrar själv att jag inte han inse tillräkligt snabbt vad som höll på att hända så att jag kunnat ta med mig ungen. från diagnos till att hästen låg på marken tog de kanske 5 min. och man fattade först när han stack kanylen i halsen på hästen vad som värkligen skulle ske.

 

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Men det var inga problem att låta ungen stå o titta på en häst som plågades av ett brutet ben?
Skulle själv som har erfarenhet av att ha med mig barnen i jobbet tro att det var mkt värre än att se en häst ramla omkull.
PL

 

[vinkelina]

Sv: ett brutet ben

de syntes inte att benet var brutet, hästen stod stadigt (?) på alla fyra hovar, förutom att den inbland sträckte fram den skadade benet. ungen förstod nog inte hur allvarligt de va. hon skulle handa en sjukpresent åt hästen, var sur på mamman då de inte han samma dag osv. dessutom var hon inne i stallet ganska mycket o hängde efter mig. de var varmare där

 

[Alexandra_W]

Sv: ett brutet ben

Jag som frågade om avblodningen. Och hur du visste att hästägaren 'tvingades' vara med vid den.

Det är fullt naturligt att bli chockad, och att det kommer frågor osv. Det jag 'vänder mig emot' är inte att det kommer frågor efter chocken, utan sättet det formulerades på. Att det vara veterinärens fel, att djurägaren inte kunde välja om hon skulle vara med och tvingades vara med vid avblodningen etc. (Vilket jag fö verkligen hoppas hon inte behövde)

Hade du skrivit ditt första inlägg med den ton du har nu, plus frågor om varför/varför inte, så hade jag sett det på ett helt annat sätt. Nu kan ju frågeformuleringen fortfarande vara färgade av chock, givetvis, men det 'syns' inte via skärmen.

 

[vinkelina]

Sv: ett brutet ben

kan hända att jag har varit lite "råddig" i min formulering, har inte fått fram de jag velat, så blir de ju inbland och missförstånd uppstår.

men tyvärr så kvarstår faktum, ägaren fick inte en chans att välja. var kanske lite starkt att påstå att hon tvingades vara med vid avblodningen, men hon var i alla fall med. som jag uppfattade de så frågade han ingenting, utan bara gjorde. nu stod ja kanse 2 m ifrån, men hörde i alla fall diagnosen. inte att han skulle ha yttrat nått annat.

när vet kom var vi två andra där, förutom ägaren och hennes dotter. jag stod dessutom och pratade om ett jobb som hon tipsat mig om tidigare i veckan. sen när vet kom så kom de mer folk, olyckligtvis när hästen trillade omkull.

tokigt blev de och vi var många som reagerade på hans agerande. men tydligen lär han vara känd för just detta. har inte träffat på denna tidigare, utan har en annan som egen vet

 

[Mia_R]

Sv: ett brutet ben

*delvis kl*
Det är jättesvårt att veta hur människor reagerar under stor stress och vid kriser innan de hamnar eller har varit i sådanna situationer. Det är så väldigt olika hur mycket och vad som uppfattas av den information som ges och hur man tar den till sig när sånt här händer.

Jag har varit med om en hästägare som öht inte klarade av att göra ngt alls när hennes häst var skadad. Jag hittade den i hagen när jag släppte ut min i hagen bredvid innan jag skulle åka hem. Jag såg att det hade varit bråk och gick för att se hur det var med dem när jag upptäckte att blodet sprutade från ett bakben. Eftersom hästen i övrigt gick på alla fyra utan allt för stora besvär fångade jag in den och tog med den tillbaka till stallet medan jag ropade och hoppades att någon i stallet skulle höra mig, utan resultat.

Väl uppe möter jag hästens medryttare och ber denne att ringa veterinären. Samtliga som var närvarande sprang som yra höns och det tog ett bra tag innan veterinär tillkallades trots mina uppmaningar, jag hade ingen egen telefon med mig så jag kunde inte ringa. Tyvärr hann jag inte ta rätt på allt blod som samlades i gången innan ägaren kom och hon rasade ihop i en hög på golvet och bara grät, så jag fick försöka hjälpa hästen, assistera den veterinär som kom och samtidigt trösta ägaren och lösa hennes problem på samma gång samt be andra att hålla sig ur vägen.

Jag slängde fram en höbal, lade ett rent täcke över så vi kunde lägga upp veterinärens prylar och förbandsmaterial inom räckhåll. Assisterade och med gemensamma krafter försökte vi stoppa blödningen utan att lyckas, men det sprutade iaf inte längre. Griffelbenet var avsparkat, blodkärl och vener söndertrasade och han behövde operation. Matte fungerade fortfarande inte utan jag fick förmedla all information till henne för att det skulle gå in samtidigt som jag tryckte på att jag hela tiden skulle hjälpa henne men att hon måste hjälpa till själv och försöka ordna med transporteringen. När jag hunnit skyffla bort blodet i gången och hästen var bandagerad såg det inte lika förfärligt ut så matte fungerade hjälpligt och kunde ta sig samman. Vi fixade dragbil och transport och jag hjälpte till att lasta och sedan köra till klinik och hem igen. Hästen opererades och blev fullt återställd.

Helt ärligt vet jag inte vad som hänt om jag hade hunnit åka innan olyckan. Iaf en av de närvarande var undersköterska, men även hon sprang runt till ingen nytta och pep om hur hemskt det var. Min tidiga kväll blev en sen istället och jag var inte hemma förrän vid midnatt.

 

[TinyWiny]

Sv: ett brutet ben

*delvis kl*
Det är jättesvårt att veta hur människor reagerar under stor stress och vid kriser innan de hamnar eller har varit i sådanna situationer. Det är så väldigt olika hur mycket och vad som uppfattas av den information som ges och hur man tar den till sig när sånt här händer.

Jag har varit med om en hästägare som öht inte klarade av att göra ngt alls när hennes häst var skadad. Jag hittade den i hagen när jag släppte ut min i hagen bredvid innan jag skulle åka hem. Jag såg att det hade varit bråk och gick för att se hur det var med dem när jag upptäckte att blodet sprutade från ett bakben. Eftersom hästen i övrigt gick på alla fyra utan allt för stora besvär fångade jag in den och tog med den tillbaka till stallet medan jag ropade och hoppades att någon i stallet skulle höra mig, utan resultat.

Väl uppe möter jag hästens medryttare och ber denne att ringa veterinären. Samtliga som var närvarande sprang som yra höns och det tog ett bra tag innan veterinär tillkallades trots mina uppmaningar, jag hade ingen egen telefon med mig så jag kunde inte ringa. Tyvärr hann jag inte ta rätt på allt blod som samlades i gången innan ägaren kom och hon rasade ihop i en hög på golvet och bara grät, så jag fick försöka hjälpa hästen, assistera den veterinär som kom och samtidigt trösta ägaren och lösa hennes problem på samma gång samt be andra att hålla sig ur vägen.

Jag slängde fram en höbal, lade ett rent täcke över så vi kunde lägga upp veterinärens prylar och förbandsmaterial inom räckhåll. Assisterade och med gemensamma krafter försökte vi stoppa blödningen utan att lyckas, men det sprutade iaf inte längre. Griffelbenet var avsparkat, blodkärl och vener söndertrasade och han behövde operation. Matte fungerade fortfarande inte utan jag fick förmedla all information till henne för att det skulle gå in samtidigt som jag tryckte på att jag hela tiden skulle hjälpa henne men att hon måste hjälpa till själv och försöka ordna med transporteringen. När jag hunnit skyffla bort blodet i gången och hästen var bandagerad såg det inte lika förfärligt ut så matte fungerade hjälpligt och kunde ta sig samman. Vi fixade dragbil och transport och jag hjälpte till att lasta och sedan köra till klinik och hem igen. Hästen opererades och blev fullt återställd.

Helt ärligt vet jag inte vad som hänt om jag hade hunnit åka innan olyckan. Iaf en av de närvarande var undersköterska, men även hon sprang runt till ingen nytta och pep om hur hemskt det var. Min tidiga kväll blev en sen istället och jag var inte hemma förrän vid midnatt.

till dej och ditt rådiga ingripande.
Tack och lov att det finns folk som både har hjärta och hjärna när saker och ting händer.

 

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Jättebra, ännu bättre om resten av åskådarna kunde försvinna o inte klaga över att inte fått specialbehandling.
PL

 

[Sonic76]

Sv: ett brutet ben

Det blir ungefär som när en trav el galopphäst skadas på banan och måste avlivas, folk gnäller över att de sätter upp skynken.. jag önskar att de hade gjort det när min travare dog mitt framför publikplats, jag var bara 18 år och jag fick gå dit och sela av och ta med mig sulky o sånt bort mitt framför åskådare. Det kändes och än mer när en massa folk kom och skulle glo på min döda häst som låg i en traktorskopa i väntan på nödslakten. Alltså, av respekt för hästägaren, fråga om denna vill ha hjälp, annars går man därifrån. Svårare än så är det inte.

 

[Mia_R]

Sv: ett brutet ben

Visst, men folk blir irrationella och fattar inte hur eller vad de ska göra samtidigt som de vill se och förfära sig, titta bara på alla som ska se när det händer trafikolyckor, rätt vad det är så har de själva kört av vägen eller på någon annan. Gör man ingen nytta ska man hålla sig ur vägen så man inte stör eller hindrar andra som kan.

Helt ärligt så hade jag lust att vråla åt folk att ring veterinären, men jag bet ihop trots att jag egentligen ville klappa till ngn när de inte ringde direkt. Alla i stallet fladdrade runt men var iaf inte i vägen medan vi arbetade, när det sedan var dags att lasta var alla hjälp försvunnen i det närmaste, men då var det ju inte lika spännande längre utan de kunde åka hem och berätta om hur hemskt det hade varit istället.

Matte vinglade iväg på E4:an med sonen medan jag körde hästen, egentligen ville jag inte att hon öht skulle köra själv men det var inte läge att diskutera då och ingen kunde åka med henne. Allt gick ju bra, men skulle man fråga henne nu 10 år senare tror jag hennes minnesbild av det hela är en helt annan, troligen eftersom hon knappt var närvarande mentalt under det hela.

 

[hopp_o_galopp]

Sv: ett brutet ben

Kropen skyddar sig själv. Jag bröt handen i höstas efter att jag trillat av. Visst gjorde de lite ont, men jag höll på ett bra tag i stallet innan jag insåg att handen svullnade lite väl mkt och borde röntgas. Jag trodde dessutom inte att man kunde röra delen som var bruten men det gick bra. i bland är kroppen smart....

Samma här. Bröt handen, men eftersom jag kunde röra fingrarna så trodde jag inte den var bruten och därmed åkte jag inte ens till läkaren när den var supersvullen och lila... Flera månader senare hade jag fortfarande ont av den och då en läkare rekommenderade röntgen så tänkte jag, varför inte. Det visade att två ben gått av varav ett inte bara gått av utan även flyttat på sig och "tryckts in". När läkaren såg detta kunde han inte begripa att jag inte skrikit av smärta och rusat till akuten... Jo, riktigt ont gjorde det ju... men... jaja.

Dock önskar jag att jag hade varit smart och åkt in direkt, för nu är den ju felläkt och jag har två år senare fortfarande ont av det...

 

[peter_lundin]

Sv: ett brutet ben

Vad jag reagerar på i den här tråden är att en inaktiv åskådare har mage att klaga på att vet inte har tagit speciell hänsyn till publiken. Vill publiken ha förmåner får den väl betala inträde så att någon kan betala veterinärens extrajobb för detta.
PL

 

[Mia_R]

Sv: ett brutet ben

Visst, antingen gör man nytta och hjälper till eller så går man därifrån. Svårare än så behöver det inte vara och då behöver ingen klaga efteråt heller.

 

[Nasseman]

Sv: ett brutet ben

Jag tror - i ett sådant läge - att det kanske behövs någon som skriker ut order och pekar med hela handen. Oavsett vilken roll man har i det hela.
Så här med facit i hand så känns det ganska bra - i mitt fall - att jag faktiskt lyckades hålla huvudet kallt och ringa alla som måste ringas. Rent krasst så vet man ju inte riktigt hur man reagerar innan man varit "i skarpt läge". Även om man är superrationell under normala förhållanden.

Tycker i det aktuella fallet att det är fel att lasta veterinären. Han gjorde det han måste. Och han gjorde det snabbt. I slutändan är det det enda som betyder något.