Människodofter har alltid ett värde, jo? Men hunden behöver ju inte utföra något beteende för det? Information är en primärförstärkare, sociala dofter är - för enkelhetens skull - i förlängningen primärförstärkare. I en vardagssituation kan man väl tänka sig att hunden uppnår mättnad på den förstärkaren, men jag vet inte vad det i så fall har för betydelse i sammanhanget?
Det känns som operant och klassiskt är väldigt ihopblandat i situationerna du pratar om? Jag får liksom inte ihop kopplingen med människodoft och lavendel... När det gäller sök så letar ju hunden inte efter figgarna på smeller, så hur hänger det ihop menar du (ens om dofttyperna vore jämförbara). Mantrailing skulle väl i så fall vara mer likt, men igen, sociala dofter. Och ens om man accepterar att dofterna är likvärdiga (vilket jag inte gör), det går ju inte att undvika människodofter så det får man bara acceptera i så fall. Men det går ju alldeles utmärkt att inte doppa hunden i lavendel, så varför skulle man göra det?
Arbteskommando = S(fa), dvs ett villkorande stimuli, om/så. Stimuli för A, dvs operanta beteenden. Vilket är något helt annat än vad jag pratar om...
Människodofter har väl inte alltid ett värde? Varför skulle de ha det?
Mjo, men även om man inte använder lavendel på hunden så kan man ju stöta på doften på andra ställen.
Hur menar du att operant och klassiskt är ihopblandat? Att lära hunden leta efter en doft är ju detsamma oavsett vilken det är?