L
lsz
Sitter här och verkligen hatar fästingar
Lagom till tävlingsdebuten förra året drabbades min då treåriga häst av erlichios. Efter mycket om och men, hopp och förtvivlan har titerna gått ner och koordinationen fungerar bättre och bättre även om hon återfaller ibland och känns halt i varje ben (inklusive revbenen)
Vi tränar på de dagar hon känns fräsch och skrittar när koordinationen inte stämmer ordentligt. Enligt vår veterinär som jag har mycket stort förtroende för kan koordinationen spöka under lång tid efter infektionen.
Frågan är om det är dags att ge upp .......jag älskar den här hästen och har haft henne sedan hon var "spermie". Hon gillar verkligen att springa och jag har tid att vänta ut henne men ibland känns det som om man kör huvudet i väggen. Lagom när man fått upp hoppet spelar sjukdomen oss ett spratt och man får börja om från ruta ett igen....suck .....det har nu gått ett år sedan den akuta fasen (som var mycket kraftig)
Allmäntillståndet är mycket gott. Gott hull, blank hårrem, pigg och glad.....ibland lite för löpsugen för sitt eget bästa
Forskningen kring erlichios när det gäller travhästar verkar nästan obefintlig och man får olika svar beroende på vem man frågar.
Jag vill nu veta vad ni har för erfarenheter av sjukdomen och hur ni lagt upp träningen efter det att symtomen försvunnit.
Hur många har lyckats komma till start och hur många har fått bestående men ?
Vore väldigt tacksam om ni ville dela med er av era erfarenheter....och jag menar då erfarenheter av just starthästar inom travet.
// Suzanne
Lagom till tävlingsdebuten förra året drabbades min då treåriga häst av erlichios. Efter mycket om och men, hopp och förtvivlan har titerna gått ner och koordinationen fungerar bättre och bättre även om hon återfaller ibland och känns halt i varje ben (inklusive revbenen)
Vi tränar på de dagar hon känns fräsch och skrittar när koordinationen inte stämmer ordentligt. Enligt vår veterinär som jag har mycket stort förtroende för kan koordinationen spöka under lång tid efter infektionen.
Frågan är om det är dags att ge upp .......jag älskar den här hästen och har haft henne sedan hon var "spermie". Hon gillar verkligen att springa och jag har tid att vänta ut henne men ibland känns det som om man kör huvudet i väggen. Lagom när man fått upp hoppet spelar sjukdomen oss ett spratt och man får börja om från ruta ett igen....suck .....det har nu gått ett år sedan den akuta fasen (som var mycket kraftig)
Allmäntillståndet är mycket gott. Gott hull, blank hårrem, pigg och glad.....ibland lite för löpsugen för sitt eget bästa
Forskningen kring erlichios när det gäller travhästar verkar nästan obefintlig och man får olika svar beroende på vem man frågar.
Jag vill nu veta vad ni har för erfarenheter av sjukdomen och hur ni lagt upp träningen efter det att symtomen försvunnit.
Hur många har lyckats komma till start och hur många har fått bestående men ?
Vore väldigt tacksam om ni ville dela med er av era erfarenheter....och jag menar då erfarenheter av just starthästar inom travet.
// Suzanne