Angelina
Trådstartare
Har ni köpt häst och bittert ångrat er? Jag har ägt tre hästar som jag inte varit nöjd med och som jag önskat att jag aldrig köpt. Ibland kan jag tänka att jag ändå lärt mig mycket av dessa hästar så helt bortkastat har det inte varit men det finns ju så många underbara hästar man kan ha istället.
Hästar som jag önskar att jag inte köpt:
1: Såg en skitsnygg avelshingst och ville köpa ett sto som hade honom som pappa. Av en slump hade en kompis kompis ett sånt sto på foder som skulle lämnas tillbaka. Ringde ägaren och fick köpa stoet (lite dyrare än jag tänkt men så blir det väl när man frågar). Eftersom det var vår skickade jag henne på betäckning och när hon kom hem red jag henne tills hon blev för rund om magen. Inga problem. Så får hon fölet och när fölet är avvant så ska jag börja rida igen. Det går inte bra! Hon är helt omöjlig och vill sticka iväg hela tiden. Vi prövar allt, jag lämnar bort henne till en erfaren ryttare som ger upp. Till slut ringer jag fd ägarna och säger att de får köpa henne för slaktvärdet eller så går hon till slakt. De köper tillbaka henne. Fölet blir inte heller något att ha men fick ändå leva ett långt liv.
2: Köpte ett russföl som var för smart för sitt eget bästa! Hon ville vara sin egen och var inte speciellt intresserad av att samarbeta.
3: Jag bor i norr och köpte en häst från söder. Den skulle vara väldigt snäll att rida för mig som blivit rädd. Den vågade inte jag rida (men andra gjorde det så det kanske handlade om mig). Hästen var helt underbar som vän så jag tänkte att hon får väl vara kvar. Efter några veckor fick hon problem med ögonen, prövade det mesta men det blev inte bra. Som en sista utväg fick hon en fodervärd söderut och ögonen blev bra (kan vara att det var fuktigare luft där och här är det torr luft).
Av detta har jag främst lärt mig att inte köpa häst osedd, att inte bara falla för ett snyggt yttre och en bra stam, att ponnyer kan vara överjävliga om de känner för det och en massa annat nyttigt
.
Hästar som jag önskar att jag inte köpt:
1: Såg en skitsnygg avelshingst och ville köpa ett sto som hade honom som pappa. Av en slump hade en kompis kompis ett sånt sto på foder som skulle lämnas tillbaka. Ringde ägaren och fick köpa stoet (lite dyrare än jag tänkt men så blir det väl när man frågar). Eftersom det var vår skickade jag henne på betäckning och när hon kom hem red jag henne tills hon blev för rund om magen. Inga problem. Så får hon fölet och när fölet är avvant så ska jag börja rida igen. Det går inte bra! Hon är helt omöjlig och vill sticka iväg hela tiden. Vi prövar allt, jag lämnar bort henne till en erfaren ryttare som ger upp. Till slut ringer jag fd ägarna och säger att de får köpa henne för slaktvärdet eller så går hon till slakt. De köper tillbaka henne. Fölet blir inte heller något att ha men fick ändå leva ett långt liv.
2: Köpte ett russföl som var för smart för sitt eget bästa! Hon ville vara sin egen och var inte speciellt intresserad av att samarbeta.
3: Jag bor i norr och köpte en häst från söder. Den skulle vara väldigt snäll att rida för mig som blivit rädd. Den vågade inte jag rida (men andra gjorde det så det kanske handlade om mig). Hästen var helt underbar som vän så jag tänkte att hon får väl vara kvar. Efter några veckor fick hon problem med ögonen, prövade det mesta men det blev inte bra. Som en sista utväg fick hon en fodervärd söderut och ögonen blev bra (kan vara att det var fuktigare luft där och här är det torr luft).
Av detta har jag främst lärt mig att inte köpa häst osedd, att inte bara falla för ett snyggt yttre och en bra stam, att ponnyer kan vara överjävliga om de känner för det och en massa annat nyttigt
.
