Ensam för evigt?

Jag har länge undrat hur man får fler människor i sitt liv. Det är något jag verkligen behöver. Förlusten av min familj och att jag rent allmänt är ensam, tär på mig.

Jag har provat lite olika saker för att få lite mer umgänge. En sådan sak har varit att försöka få en inneboende. Jag tänkte att det kunde vara trivsamt med en annan som huserade i huset och som man kunde växla några ord med ibland. Några visade intresse, men ingen kom ut och tittade på huset, så det blev inget.

Sen har jag försökt hitta någon som är odlingssugen men saknar mark. Jag har ju mer odlingsbar mark än jag själv mäktar med och tänkte det kunde vara till glädje för någon. Först anmälde jag trädgården till co-grow. Sen har jag annonserat på FB. Många har gillat annonsen, några har svarat, men ingen har kommit ut för att titta på tomten. Så det blev inget där heller.

Förra året gick jag med i en Facebookgrupp som var för "vänner som vill ses på riktigt". Där annonserade jag efter någon som ville hänga med på utflykter till skogen. Jag fick ett svar av en man. Dessvärre visade han sig vara creepy, så jag satte stopp för utflykter med honom. Jag provade att annonsera där ytterligare ett par gånger, men fick då inga svar alls. Så jag gick ur gruppen.

Idag har jag anmält mig till en dejtingsajt, trots att jag inte alls vet om jag har ork nog att dejta. Många människor får mig liksom så trött. Men jag saknar gemenskap med någon, att få somna tillsammans och vakna tillsammans, någon att krama ibland, m.m.

Det är tungt att vara ensam jämt. När vården eller skolan frågat efter en anhörig till mig, har jag fått svara att jag inte har någon. Skolan godtog inte det svaret. Så jag fick annonsera på Facebook efter någon som kunde tänka sig vara anhörig/kontaktperson till mig.

Jag vet inte längre vad jag ska göra för att få fler människor i mitt liv. Internetvänner i all ära, men jag behöver människor i mitt liv irl.

 

[karamelldrottningen]

Extra svårt nu också när det är pandemi. De som redan är ensamma blir ännu mer ensamma.
Fb gruppen lät som ett bra intiativ. Synd att det var en nit den du träffade.
Folk är nog lite extra rädda/försiktiga. Förhoppningsvis kommer det att vända snart.

 

[Wille]

Extra svårt nu också när det är pandemi. De som redan är ensamma blir ännu mer ensamma.
Fb gruppen lät som ett bra intiativ. Synd att det var en nit den du träffade.
Folk är nog lite extra rädda/försiktiga. Förhoppningsvis kommer det att vända snart.

FB-gruppen var en flopp. Alla satt mest och gnällde om att de var ensamma men få gjorde något åt det.

Kanske hamnar jag i samma båt, blir uppgiven och gnällig när inget man testar för att bryta ensamhet fungerar. Jag vet inte vad som finns kvar att testa.

 

[Hippocampus]

Är du intresserad av resor? Det finns lite fb-grupper om ensamresenärer och vad jag förstår så har det ibland hänt att någon har valt att dra ihop ett gäng för att träffas. Det kanske finns annars grupper för din hobby där du kan vara med och diskutera och gå på nån träff?

Gå ABF-kurs?

 

[karamelldrottningen]

FB-gruppen var en flopp. Alla satt mest och gnällde om att de var ensamma men få gjorde något åt det.

Kanske hamnar jag i samma båt, blir uppgiven och gnällig när inget man testar för att bryta ensamhet fungerar. Jag vet inte vad som finns kvar att testa.

Men du försöker ju faktiskt!
kanske finns någon vettigare grupp?

 

[Hippocampus]

Funktionär på ridtävling? O ju oftare man hjälper till desto mer kommer man in i gemenskapen….

 

[Wille]

Är du intresserad av resor? Det finns lite fb-grupper om ensamresenärer och vad jag förstår så har det ibland hänt att någon har valt att dra ihop ett gäng för att träffas. Det kanske finns annars grupper för din hobby där du kan vara med och diskutera och gå på nån träff?

Gå ABF-kurs?

Nej, jag är inte så jätteintresserad av resor. Min panikångest är ett hinder. Men när jag var frisk så gillade jag att campa.

Jag är med i sjukt mycket grupper på fb men ingen har träffar.

Korta kurser skapar sällan varaktiga relationer. Jag är t.ex. fortfarande inte fb-vän med någon i min skolklass. Vi bor dessutom så långt ifrån varandra att det är svårt att ha en relation utanför skolan.

Men du försöker ju faktiskt!
kanske finns någon vettigare grupp?

Jadu, jag vet inte riktigt var jag ska hitta den vettigare gruppen.

 

[Wille]

Funktionär på ridtävling? O ju oftare man hjälper till desto mer kommer man in i gemenskapen….

Jag red ju förut och trots att ridgruppen träffades en gång i veckan så blev jag inte vän med någon. Vi pratade ju när vi träffades men mer än så blev det aldrig.

Och ridtävlingar är ju ännu mer sällan än en gång i veckan. Dessutom skulle jag stå där och vara avundsjuk på de som tävlar, samtidigt som jag själv skulle känna mig dålig.

 

[Wille]

Jag känner ju för övrigt att det faktum att jag är introvert, gör det väldigt svårt för mig att skapa relationer. Och det tar lång tid innan jag kan känna tillit till folk.

 

[kolblakkur]

Har du testat GoFrendly? Är en app där tjejer kan träffa tjejkompisar

 

[Wille]

Har du testat GoFrendly? Är en app där tjejer kan träffa tjejkompisar

Den eller någon liknande, minns inte vad den hette. Jag hittade ingen alls. Och hur går man från hej-hej-stadiet till en nära relation? Exempelvis så händer det att jag fikar med en granne ibland, men vi klickar inte. Jag kan inte vara mig själv när vi träffas utan sätter upp en glad fasad.

 

[Wille]

En gång var det en klasskamrat som började må dåligt under en arbetsdag i skolan. Hon blev hämtad av sin man. Sån otrolig lyx! Om jag skulle börja må dåligt och spy och sånt, så skulle jag få klara mig själv. Ingen kommer att hämta mig.

 

[Unafraid]

Nej, jag är inte så jätteintresserad av resor. Min panikångest är ett hinder. Men när jag var frisk så gillade jag att campa.

Jag är med i sjukt mycket grupper på fb men ingen har träffar.

Korta kurser skapar sällan varaktiga relationer. Jag är t.ex. fortfarande inte fb-vän med någon i min skolklass. Vi bor dessutom så långt ifrån varandra att det är svårt att ha en relation utanför skolan.

Jadu, jag vet inte riktigt var jag ska hitta den vettigare gruppen.

Har du lagt till dom som vänner?

 

[Wille]

Har du lagt till dom som vänner?

Nej. Jag törs inte.

 

[bettysmatte]

Nej. Jag törs inte.

Det är väl mer eller mindre standard att lägga till jobbkollegor, kurskamrater, och liknande. Så det är nog rätt riskfritt.

 

[MiaMia]

Nej. Jag törs inte.

Varför törs du inte?

 

[Wille]

Varför törs du inte?

Rädd för att bli avvisad.

 

[MiaMia]

Rädd för att bli avvisad.

Men du kommer överens med dem irl på nästan daglig basis?
Är det inte att lägga väl stor vikt vid hur de väljer att administrera sin fb att ta det som ett personligt avvisande? Och relationen blir väl inte sämre än den var innan av det?

 

[Rosett]

Känner igen mig i det du skriver. Har också svårt att hitta vänner, jag vet inte hur man gör för att skapa vänskapsband.
Har en chattkompis som jag träffat några gånger och en fd arbetskamrat som jag har lite kontakt med på messenger men ingen riktig vän som jag kan prata med om ”allt”.
Funderar på att testa gofrendly, man kanske kan skriva lite om hur man är så folk inte förväntar sig något annat.

 

[Albatross]

Det är väl mer eller mindre standard att lägga till jobbkollegor, kurskamrater, och liknande. Så det är nog rätt riskfritt.

Ja, jag brukar alltid skicka vänförfrågningar till kollegor och kurskamrater på FB. Om någon avvisar min vänförfrågan tar jag inte det personligt eftersom vi använder FB på olika sätt - en del vill bara vara FB-vän med familj, släkt och nära vänner, det är inget konstigt med det.