En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

[Fannih]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

kan inte ens tänka mig vilken lycka eller ja känsla..
underbart helt enkelt!

 

[annie_]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Står här på jobbet med tårar i ögonen..
Detta förgyllade min dag och ger mej hopp med mina hästar, även om det inte är alls så stora problem som ni haft..

Tack för det!

 

[carolineartemis]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Vilken underbar historia, jag får tårar i ögonen! Bra jobbat!

 

[karamelldrottningen]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Vi är nog många som har och även nu kämpar med relationen till sin häst. Det är ju alltid svårast med sin egen häst. Man känner varandra utan och innan och hästen vet ens svaga punkter. I mitt fall har det varit att han blir så ofokucerad och ska göra en massa annat hela tiden. Men det är ju egentligen bara en spegling av mig själv. Jag behövde med andra ord börja träna mitt eget fokus och vipps så blev hästens fokus så mycket bättre!

Vi behöver bara stå och andas ibland och låta det vi nyss ha gjort få sjunka in, vara i nyet helt enkelt . Vilket inte alltid är så jäkla enkelt alla gånger .

 

[Riley]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

klOch vad det gäller att flytta hästen med kroppsspråk (även om jag lägger till kommandon) så ger det otroligt mycket för relationen.

Ja alltså, jag har nog fortfarande inte fattat att så lite kunde ge så osannolikt, sjukt mycket. Det enda jag har gjort är i princip att ha varit på ridbanan och fått henne att flytta baken, gå i sidled, samt gått på en stor cirkel runt henne och bett henne att vända sig efter mig. Ingen miljöträning, inga promenader, ingenting. Ändå var det vid den första ridturen på sju månader, och efter kanske tre-fyra gångers "flytta"-träning, bara att rida rakt ut i skogen på nya vägar och genom ett samhälle. Helt otroligt. "I normala fall" hade hon blivit spänd efter 10 meter, kastat sig om i full trav efter 20 och ställt sig på bakbenen om jag försökt hindra henne.

Vad fantastiskt kul att höra om fler som fått ordning på förhållandet till hästen! Lycka till med din nya, låter som om det också kan bli en riktigt spännande och kul relation.

 

[moon]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Har ett sto som inte kommer i hagen. Kan inte åka transport då hon är extremt åksjuk, så clinic är inte att tänka på ! Kan du berätta närmare hur du gjorde ? Skulle jag släppa ut henne i paddocken skulle hon bara ignorera mig, gå runt & lukta el. springa om jag gick emot henne. Lyssnar inte på komandon då hon är löst. Nu har hon föl oxå, så då springer hon hysterikt & skriker efter sitt föl, ej kontaktbar. Så jag undrar HUR får du kontakten från början ?
I hagen kommer hon OM hon vill, el då hon vet att jag ska hämta någon annan, men så fort det gäller henne så sticker hon. Har haft en tråkig bakgrund innan jag fick henne, så hon har svårt att lita på människan. Ut & rida i skogen är inte att tänka på, totallt tokrädd för ALLT som rör sig inkl. hus. Så vi rider bara i paddock, där känner hon sig trygg. Vill så gärna att hon ska lita på mig .
Blir så avundsjuk på Erat lyckliga slut, samtidigt hoppfull för egen del. Då jag gett upp hoppet om våran kontakt. // Ewa

 

[Vivo]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Det är fantastiskt Att lära sig hur hästar ger signaler till varandra och att själv lära sig placera sig rätt så att de förstår vad man vill att de skall göra är grunden, men det kan ta litet tid när man är nybörjare. Denna gång blir det enklare för jag tänker inte efter så mycket längre. Det går automatiskt och fattar inte hästen förstår jag att jag är otydlig. Att skaffa en ung grön häst som sin första häst är något många inte skulle rekommendera, men mig har det lärt mig otroligt mycket mer än om jag hade haft en "färdig, lydig" från början. Önskar dig och hästen en underbar sommar!

 

[avslutat medlemskap]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

jag har sett fler kort här där man sitter så tom där dom sitter under magen på hästen varför????

Det kanske jag kan svara på, jag har ju gjort en resa som började med ett högdräktigt gratissto (som jag sen fick reda på var livsfarligt och folkilsket). Denna underbara häst ville ha mig sittande med ryggen mot frambenen under magen, gärna läsande tidning eller bok. Satte jag mig i hagen eller boxen så klev hon över mig, backade tills hon kände min rygg mot sina framben och sen somnade hon.

Troligen kände hon sig trygg med att jag hade uppsikt bakåt på det sättet.

 

[linzan]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Detta ska jag spara och ta fram alla de dagar jag med sitter hemma och undrar över vad i helskotta jag gett mig in på. Finns nog inte en människa som förstår varför jag kämpar på med min häst och inte slaktar honom. Han är farlig många gånger, löser det mesta genom att gå upp på bakbenen. Anfaller i hagen när han känner att personen som går in där är osäker.
Vet inte hur många gånger under dessa 3 åren som jag suttit i stallet och bara lipat för att jag varit livrädd för åbäket Jag vågade knappt peta på honom ett tag, vissa dagar är han fortfarande ett jäkla monster men sen de flesta dagar så är han faktiskt lugn och fruktansvärt trevlig att rida så jag kämpar på. Men det var skönt att läsa en sån här historia, det ger en lite mer hopp och jävla anamma.

 

[Prefab Sprout]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Ville bara skriva att jag också blir jätteglad att läsa din historia och rörd!!! Tack för att du delade med dig så ärligt.
Lycka till.

 

[Nebraska]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Vilket samspel ni funnit och vilka vackra bilder som fångar upp det!
Du borde verkligen se till att göra ett album att spara med. Eller låta göra en tavla!

 

[schelin_j]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Ni är så fina du och Anna. Och Anna ÄR en go och gosig men lite osäker på sig självhäst... så om du orkar vara den som är säker så kommer hon att lita supermycket på dig vad som än händer!

Hoppas att ni slipper skiljas åt - ni är nog viktiga för varandra du och hon

 

[Mallan92]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Vad härligt att höra att det löste sig!

Jag fick problem med mitt varmblod också. Det var min första häst och det var honom eller ingen. Egentligen var han både för stor och för ung för en 12 åring att hantera, men han var snäll mot mig, han förstod att jag var ömtålig.

Sen fanns det perioder då han var svår att hämta i hagen, väldigt tråkigt så klart menjag lyckades alltid reda ut det, tills det femte året.

Det som tillslut tog knäcken på mitt tålamot och självförtroende var att han även vek undan för mig när jag bara ville gå ut och hälsa på honom i hagen. Jag kände mig totalt o värdig hans behandling, hade alltid varit snäll mot honom och ansträngt mig för att vara lika lyhörd mot honom som han var mot mig. Men där i kom min osäkerhet, jag var FÖR själv kritisk och detta kände han.

Det slutade med att jag sålde honom. Jag erkände för mig själv att vi var färdiga med varandra, att det var nu vi skulle skiljas om ingen av oss skulle komma till psykiska oläkbara skador.

För mig var det här ändå rätt beslut, jag hittade genast hans nya matte. Hon var betydligt mer självsäker än jag, och det behövde han eftersom han själv var så väldigt dominant.

Dock så pajjade mitt självförtroende helt, jag blev osäker. Detta känner jag fortfarande, även med min nya häst även fast hon aldrig givit mig anledning till att misstro henne. Jag blir alldeles stel, det knyter sig i mig när jag går ut i hagen eller träffar henne i stallet och framförallt förut - skulle sätta på henne en grimma (vilket iallfall har gått över nu). Jag blir aldrig osäker när jag rider (inte henne dock för hon är inte inriden än) eller när jag har henne i grimskaft och leker med henne.

Med tiden läker nog det här med, men jag får nog acceptera att det kommer ta sin tid och undertiden kan jag bara prisa Soraya (nya hästen) högt för att hon är så tålmodig med mig fast jag känner som jag gör.

 

[Martenix]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Vilke rysningar jag fick när jag läste din text! (I positiv bemärkelse!)

Helt underbart, och ett stort fortsatt lycka till!

 

[Roucle]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Här är ännu en med tårar i ögonen och rysningar! till dig, du har bevisat för mig att allting går!

Har själv varit med senaste året och hanterat en hingst som varit vanvårdad och aggresiv. Många många gånger ville jag bara ge upp och låta honom springa iväg någonstans. Han högg mot mig, sparkade mot mig och sprang över mig.

Idag, 15,år senare är han världens goaste häst mot mig, ägaren och ägarens sambo. Han har fortfarande svårt att lita på nya människor, men hans framsteg får mig att tro att ingen häst är omöjlig. Det här trodde jag aldrig om honom första gången jag såg han.

 

[Pettsson]

Sv: En "galen", "slaktfärdig" och "sinnessjuk" "problemhästs" historia och resa.

Jag tycker det är väldigt fint av dig att dela med dig av era erfarenheter, för många känner som du har känt och det kan kännas skönt att se att man inte är ensam. Sedan blir jag sådär barnsligt glad över att ni har kommit så här långt, att du provat olika metoder och gett dem en chans och sett på situationen med mjuka ögon. Jag är ju en sådär känslig människa som just nu sitter rörd med tårar i ögonen och känner någon typ av stolthet

Bra gjort och väl skrivet! Lycka till i framtiden