Ek(ologisk) mat?

Detta görs ju till viss mån idag och är ett jättebra exempel på återbruk av en restprodukt i samband med avloppsvattenreningen.

Däremot så är regeringen inne på ett förbud mot detta (spridning på åkrar), då det förutom fosfor innehåller gifter och mikroplaster så det är en låg andel av slammet som går att nyttja.

Enligt mig är det vansinne att gå den vägen, dvs sätta restriktioner på slutprodukten, istället för att arbeta från källorna och se till att vattnet som kommer till reningsverken är så fritt från oönskade ämnen som möjligt.

Sånt slam innehåller vad jag vet en del kadmium som växter/grödor faktiskt tar upp. Vad jag vet så renas inte avlopps- och dagvatten för metaller eller andra föroreningar. I princip renas det väl endast för fosfor, kväve och org. material bara och det är det som blir slam.
Dagvattnet kan ju dra med sig väldigt mycket olika föroreningar.
 
Vansinnet är ju att från början blanda det rena och brukbara kisset och bajset med allt annat avlopp som oundvikligen kommer att innehålla diverse som inte ska ut på åkrarna.
Att tillåta obegränsat med tungmetaller i matproduktionen är väl inte något vettigt alternativ? Oavsett vad man i övrigt gör på kort eller lång sikt.
Jag skulle vilja gå ännu längre då jag tycker att fekalier (bajs) och urin inte heller ska blandas. Urinet är rent och kan spridas direkt. Detsamma gäller inte för fekalierna som man kan ifrågasätta om det ska spridas alls. Men det finns väl inte tillräcklig forskning på det så man vet väl egentligen inte. Det är i alla fall inte helt okomplicerat att sprida.
 
Jag skulle vilja gå ännu längre då jag tycker att fekalier (bajs) och urin inte heller ska blandas. Urinet är rent och kan spridas direkt. Detsamma gäller inte för fekalierna som man kan ifrågasätta om det ska spridas alls. Men det finns väl inte tillräcklig forskning på det så man vet väl egentligen inte. Det är i alla fall inte helt okomplicerat att sprida.
Modell för omhändertagandet uttalade jag mig inte om. Främsta skälet för att inte blanda är väl att det blir så mycket lättare att hantera. Varför skulle inte fekalier spridas så länge de behandlas på lämpligt sätt innan?
 
Vansinnet är ju att från början blanda det rena och brukbara kisset och bajset med allt annat avlopp som oundvikligen kommer att innehålla diverse som inte ska ut på åkrarna.
Att tillåta obegränsat med tungmetaller i matproduktionen är väl inte något vettigt alternativ? Oavsett vad man i övrigt gör på kort eller lång sikt.
Fast bajset och kisset är tyvärr inte så rent som man skulle önska.

Alldeles för stor del av det innehåller rätt rejäla mängder medicinrester.

Om då dessa medicinrester hamnar på åkrarna eller vallarna, så finns det risk för att medicinerna hamnar i kretsloppet...
 
Det är svårt! Jag har läst en del kurser där ekologiskt vs. konventionell odling osv. tagits upp ur olika aspekter så skulle jag säga att det finns inte direkt något helt sant svar.
Jag läste miljövetenskap på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och bara där finns det väldigt olika uppfattningar om konventionell och ekologisk odling. Med det sagt kan man garanterat hitta forskning som stödjer det man vill tro är bäst, oavsett om det är ekologiskt eller konventionellt.

Iaf då handlade det mycket om ekologiskt ger sämre avkastning, vilket jag tror nog kan stämma i många fall men beror säkert på vilken gröda man studerar plus att väderförhållanden osv. spelar in.
Vilket då kommer in på debatten, det finns många människor i världen som inte har nog med mat, ska vi då odla "bättre" mat men som kanske räcker till färre (nu är ju inte Sverige ett stort exportland på grödor)?

Ekologisk odling ger mindre utsläpp av CO2 på ett vis eftersom du inte använder konstgödsel, där det är just processen att framställa det som är väldigt energikrävande.
Men LCA på t.ex tomater visar att om man i Sverige väljer mellan ekologiska tomater odlade i Spanien som sen transporterats hit har väldigt lik miljöpåverkan som konventionellt odlade tomater i växthus i Sverige.

Men med ekologiskt har du ju även aspekten med bekämpningsmedel, även om jag har förstått att det finns olika åsikter om att vissa biologiska bekämpningsmedel som används i ekologisk odling inte alltid är så bra.

Men för min egen del (som jobbar med förorenade områden) så tänker jag mest på bekämpningsmedelsbiten dels i att släppa ut mindre i miljön men också för de människor som faktiskt jobbar med det. Skyddsutrustningen för folk som jobbar med farliga kemikalier är ju obefintlig på vissa ställen i världen.

Sammanfattningsvis tycker jag också att det är väldigt svårt trots att jag läst om det och jobbar med miljö. Jag kan själv tycka att det blir jobbigt att ta in alla aspekter hela tiden och köpa det som är "bäst" när man ska handla. Jag köper långt ifrån allt ekologiskt, jag tror man får välja lite själv vilken aspekt man tycker är viktigast.
Tack för ett jättebra svar, även om kontentan är att det är svårt!

Jag kan känna att det är så splittrat, å ena sidan ska vi i allra första främsta hand tänka på vår närmiljö, å andra sidan har vi alla ansvar för saker och ting i ett större perspektiv och att vi på lokal nivå slås på fingrarna av större globalare intressen. Jag tänker EU-regleringar om för små jorgubbar och krokiga gurkor tex. Odlaren lyder under lagar och regler som är 'större', mer viktiga än det lokala perspektivet. Jag tänker att tex Bayers "förvärv" av Monsanto är en nästintill osannolikt stor maktfaktor som tar över den europeiska marknaden och därmed oss. Mjölkbönderna slås ut en efter en, och jag vet inte - finns det en enda bonde i sverige som producerar variation av säd, grönsaker och mejeriprodukter - som levererar till butik och som inte är storskalig? Kanske det finns ett fåtal idealistiska men fattiga optimister, men i stort är de ett minne blott? Jag kan inte tala för riksstatistiken och har inte googlat men är inte djurhållande lantbrukare snart ett minne blott såvida det inte handlar om storskaliga jordbruk?
Jag bara tycker det känns som att matproduktion är något som mer och mer är ett multinationellt intresse och det småskaliga, närodlade och ekologiska är något som görs mindre och mindre viktigt så nu står jag där som konsument och ska lita och tro på att på att egyptisk ekologisk fryst broccoli är bättre än konventionellt odlad svensk broccoli. Jag blir lite fnattig, känner att jag är för gammal för att förstå den här världen!
 
Fast bajset och kisset är tyvärr inte så rent som man skulle önska.

Alldeles för stor del av det innehåller rätt rejäla mängder medicinrester.

Om då dessa medicinrester hamnar på åkrarna eller vallarna, så finns det risk för att medicinerna hamnar i kretsloppet...
Är medveten om att läkemedel är ett problem och kan för lite för att diskutera det.

Min synpunkt ska ses i sammanhanget att inlägget jag svarade på redan presumerade att det skulle brukas. Det var främst resonemanget att inte ha kvalitetskrav jag vände mig emot. Och det i mitt tycke osmata att tillföra ännu fler komponenter som vi ska lyckas hålla fria från föroreningar -utöver de vi oundvikligen behöver hantera ändå i grundprodukten (som läkemedlen). Just för att det är så krävande att lyckas med det, om man alls gör det.
 
nu står jag där som konsument och ska lita och tro på att på att egyptisk ekologisk fryst broccoli är bättre än konventionellt odlad svensk broccoli.
Men där gör du väl ett tankefel. Vem har sagt att den är bättre och varför ska du lita på det?

Vad är "bätttre", vem bestämmer det och vilka aspekter är viktigast för att avgöra det?

Den är ekologiskt odlad och det är inte den andra. Finns väl inget som säger att något med en ekomärkning alltid är "bättre" i någon sorts helhetsperspektiv och utifrån alla värderingar. Den är rimligen bättre med avseende på de parametrarna som är aktuella (typ bekämpningsmedel, konstgödning etc.) Det är bara DET som du vet om den.
Är odlaren i Sverige småskalig så kanske han odlar lika ekologiskt, men inte betalar avgiften för att bli certifierad. Det kan tom vara en del svensk broccoli som är bättre än den egyptiska och en del inte är det. osv.

Någonstans måste du ju lägga en rimlig nivå på vad du kräver av dig själv i ditt beslutsfattande. Hur exakt ska du definiera vad du anser vara "bättre" och hur säkra beslut kan du fatta utifrån vilken information det är rimligt att du kan ha tillgång till. När du är i det enskilda köpbeslutet.
Sen kan man ju jobba med de större frågorna om hela matförsörjningssystemet, men det får man väl huvudsakligen göra på en lite högre principnivå och mer politiskt. Och forma sina principiella ståndpunkter.
 
Men där gör du väl ett tankefel. Vem har sagt att den är bättre och varför ska du lita på det?

Vad är "bätttre", vem bestämmer det och vilka aspekter är viktigast för att avgöra det?
Det är ju det som är min grundfråga i tråden. Hur ska jag kunna veta?
Den är ekologiskt odlad och det är inte den andra. Finns väl inget som säger att något med en ekomärkning alltid är "bättre" i någon sorts helhetsperspektiv och utifrån alla värderingar. Den är rimligen bättre med avseende på de parametrarna som är aktuella (typ bekämpningsmedel, konstgödning etc.) Det är bara DET som du vet om den.
Är odlaren i Sverige småskalig så kanske han odlar lika ekologiskt, men inte betalar avgiften för att bli certifierad. Det kan tom vara en del svensk broccoli som är bättre än den egyptiska och en del inte är det. osv.

Någonstans måste du ju lägga en rimlig nivå på vad du kräver av dig själv i ditt beslutsfattande. Hur exakt ska du definiera vad du anser vara "bättre" och hur säkra beslut kan du fatta utifrån vilken information det är rimligt att du kan ha tillgång till. När du är i det enskilda köpbeslutet.
Sen kan man ju jobba med de större frågorna om hela matförsörjningssystemet, men det får man väl huvudsakligen göra på en lite högre principnivå och mer politiskt. Och forma sina principiella ståndpunkter.

Det är ju det jag vill veta, handlar det om "värderingar" eller kan jag göra ett val som utan motsägelser är bättre? Hur ska jag som konsument kunna veta och hålla reda på 'aktuella parametrar'?
 
Det är ju det som är min grundfråga i tråden. Hur ska jag kunna veta?


Det är ju det jag vill veta, handlar det om "värderingar" eller kan jag göra ett val som utan motsägelser är bättre? Hur ska jag som konsument kunna veta och hålla reda på 'aktuella parametrar'?
Då missförstod jag dig. Trodde du menade att du önskade dig att kunna sätta absolut tilltro till en märkning eller annan auktoritet för att bli garanterad att köpa "rätt". Och att det verkligen fanns ett val som entydligt var "rätt".

Tja, som all annan värdering av vetenskap och politiska agendor. Källkritik, att skaffa egen kunskap och forma din egen ståndpunkt utifrån det. Inte riktigt den nivån på svar du frågade efter heller... :p
Passar frågan vidare till någon annan och går ut för att skotta snö istället. :angel:
 
Tack för ett jättebra svar, även om kontentan är att det är svårt!

Jag kan känna att det är så splittrat, å ena sidan ska vi i allra första främsta hand tänka på vår närmiljö, å andra sidan har vi alla ansvar för saker och ting i ett större perspektiv och att vi på lokal nivå slås på fingrarna av större globalare intressen. Jag tänker EU-regleringar om för små jorgubbar och krokiga gurkor tex. Odlaren lyder under lagar och regler som är 'större', mer viktiga än det lokala perspektivet. Jag tänker att tex Bayers "förvärv" av Monsanto är en nästintill osannolikt stor maktfaktor som tar över den europeiska marknaden och därmed oss. Mjölkbönderna slås ut en efter en, och jag vet inte - finns det en enda bonde i sverige som producerar variation av säd, grönsaker och mejeriprodukter - som levererar till butik och som inte är storskalig? Kanske det finns ett fåtal idealistiska men fattiga optimister, men i stort är de ett minne blott? Jag kan inte tala för riksstatistiken och har inte googlat men är inte djurhållande lantbrukare snart ett minne blott såvida det inte handlar om storskaliga jordbruk?
Jag bara tycker det känns som att matproduktion är något som mer och mer är ett multinationellt intresse och det småskaliga, närodlade och ekologiska är något som görs mindre och mindre viktigt så nu står jag där som konsument och ska lita och tro på att på att egyptisk ekologisk fryst broccoli är bättre än konventionellt odlad svensk broccoli. Jag blir lite fnattig, känner att jag är för gammal för att förstå den här världen!

Om vi börjar i den här ändan:

Nej, småskaliga djurhållare är absolut inte ett försvinnande släkte vad avser Nöt och lamm.
Som fårhållare så har jag bäst insyn i den delen, och ca 85 % av lammen som slaktas vid de stora slakterierna som Scan, Skara lammslakteri eller KLS Ugglarps kommer från gårdar som är kring medelstorlek, d.v.s. håller ca 30-40 tackor. Av de djur som slaktas vid mindre slakterier, t.ex. olika gårdsslakterier, så är den övervägande majoriteten av lammen från riktigt små besättningar. Lamm slaktas någonstans från 5-6 månaders ålder upp till 8-9 månader.
När du köper "Svenskt Lamm" i affären, så kommer alltså de flesta lammen från de här mindre besättningarna.

Att får/lamm huvudsakligen hålls i små besättningar, alltså småskaligt, blev väldigt tydligt i samband med "Torkstödet" som kunde sökas höstas: det krävdes att man hade 67 tackor för att alls få söka stödet. Det var endast några handfullar med fårägare som ens kunde söka stöd...Medelbesättningens storlek iSverige var 2018 33 st tackor.
Jag har själv ca 25 tackor, och det är fortfarande en liten smidig deltidsverksamhet vi talar om, där alla djuren har namn, och där djuren går ute och betar hela betessäsongen. Jag har dem bl.a. för att växelbeta med hästarna, hålla naturbetsmarkaerna öppna, och för att bevara en utrotningshotad ras.

Och man blir inte rik på att föda upp lamm.
För lamm av god kvalitet, så får bonden 30-40 kr per kilo. Slaktvikten i medel på lamm är 18 kilo. En fåruppfödare med 30 tackor får kanske fram 45-50 st lamm till slakt, vilket ger en intäkt på ca 30.000 kr. Ska det ses som hobbyverksamhet?


Vad avser nötkött, så finns det också en hel del mindre besättningar, alltså man har kanske 5-6-7-8-10 st kor som reproducerar sig, och får kalvar, men eftersom det tar mer än ett år för en kalv att bli en slaktko, så har man kvar avkommorna under 1-2 år också. Renodlade köttdjursuppfödare i Sverige har oftast en så betesbaserad uppfödning som möjligt, vilket innebär att naturbetesmarker används, vilket är viktigt för den biologiska mångfalden.
Men mycket av nötköttet kommer från överskottet av kalvar (handjur) som blir i mjölkproduktion, dessa föds inte sällan upp till slaktdjur av någon annan än mjölkbonden.
Men det betyder inte att verksamheten är gigantiskt storskalig, utan bara att den något mer strömlinjeformad än "gulligullig".
Men på den relativa skalan, är det vanligare med större verksamhet inom nöt, än inom lamm.

Gris och Ägg/kyckling, är nog de mes "industriella" djuruppningsgrenarna vi har i Sverige. Stora anläggningar är vanliga, och det mesta av köttet man hittar i affären, kommer från den "storskaliga produktionen".
Men det finns en växande andel bönder som sysslar med både ekologiska och konventionella "Utegrisar".
Det köttet hittar man dock mer sällan i de vanliga matbutikerna, utan man får åka iväg till gårdsbutiker, köpa via REKO-ringar eller beställa via nätet.

Att mjölkkonsumtionen sjunker är det som orsakar att mjölkbönderna slås ut. Om det vore så enkelt att det "bara" berodde på import av mejerivaror inklusive ost, men det verkar inte vara så, utan det verkar som om vego-trenden innebär sjunkande konsumtion på totalen.
Det är dessutom oerhört icke-trendigt att dricka mjölk för tillfället...

Nu ska jag gå ut och ta hand mina lamm ute i fårhuset, så jag hinner inte skriva mer nu. Återkommer eventuellt senare idag.
 
Fast bajset och kisset är tyvärr inte så rent som man skulle önska.

Alldeles för stor del av det innehåller rätt rejäla mängder medicinrester.

Om då dessa medicinrester hamnar på åkrarna eller vallarna, så finns det risk för att medicinerna hamnar i kretsloppet...
Fast i kretsloppet är det redan tyvärr, vad jag vet så renas inte dricksvattnet för läkemedel inte i Stockholm iaf.
 
Olika lathundar och sammanställningar som visar olika produkters miljö- och klimatavtryck, visar ju ofta att transporterna är en rätt liten del av det hela.

Jag har heller inga direkta känslor för just svenska bönder. Jag har aldrig riktigt sett någon anledning att gynna just dem.
 
Vansinnet är ju att från början blanda det rena och brukbara kisset och bajset med allt annat avlopp som oundvikligen kommer att innehålla diverse som inte ska ut på åkrarna.
Att tillåta obegränsat med tungmetaller i matproduktionen är väl inte något vettigt alternativ? Oavsett vad man i övrigt gör på kort eller lång sikt.

Tillåta obegränsat med tungmetaller? Nej jag skriver ju att man bör gå på källan för att sedan kunna nyttja restprodukten :)
 
Senast ändrad:
Sånt slam innehåller vad jag vet en del kadmium som växter/grödor faktiskt tar upp. Vad jag vet så renas inte avlopps- och dagvatten för metaller eller andra föroreningar. I princip renas det väl endast för fosfor, kväve och org. material bara och det är det som blir slam.
Dagvattnet kan ju dra med sig väldigt mycket olika föroreningar.

Ja, det är därför bara en liten del av slammet går att använda till jordbruksmark. Genom att arbeta uppströms blir både utsläppet till havet snällare och slammet skulle kunna gå att nyttja mer.

En stor del går till förbränning men det är bra om fosforn i slammet kommer till mer nytta än så. Det talas förvisso om sätt att utvinna bara fosforn på ett bra sätt men där är vi inte än.
 
Tillåta obegränsat med tungmetaller? Nej jag skriver ju att man bör gå på källan för att sedan kunna nyttja restprodukten :)
Vansinne att sätta restriktioner på slutprodukten läste jag som att det inte borde finnas några restriktioner = inga begränsningar på innehåll och användning = fria mängder tungmetaller på jordbruksmarken. (eftersom slammet de facto innehåller det idag och under överskådlig framtid)
Du menade inte så?
 
Vansinne att sätta restriktioner på slutprodukten läste jag som att det inte borde finnas några restriktioner = inga begränsningar på innehåll och användning = fria mängder tungmetaller på jordbruksmarken. (eftersom slammet de facto innehåller det idag och under överskådlig framtid)
Du menade inte så?

Nej, givetvis ska det fortsätta finnas restriktioner på vad som går ut på åkrarna. Som jag skrev anser jag man måste börja vid källan, att bara gå på slutprodukten leder inte till förändring av kedjan.

Jag förstår dock nu att det kunde tolkas som att det skulle släppas helt fritt och det menar jag alltså inte :)
 
Nej, givetvis ska det fortsätta finnas restriktioner på vad som går ut på åkrarna. Som jag skrev anser jag man måste börja vid källan, att bara gå på slutprodukten leder inte till förändring av kedjan.

Jag förstår dock nu att det kunde tolkas som att det skulle släppas helt fritt och det menar jag alltså inte :)
Ok, då är jag med dig :up:
Självklart är vad man pytsar in avgörande för vad slutprodukten sedan innehåller och arbete att minimera dåliga saker där också viktigt. Men tror det är vansinnigt svårt att uppnå den renheten på allt avloppsvatten från diverse verksamheter och därför lättare att dela på det vid källan för att (snabbare/enklare) få den stora mängden gödning brukbar. (även om befintlig infrastruktur och folks vanor är ett hinder där också)
 
Olika lathundar och sammanställningar som visar olika produkters miljö- och klimatavtryck, visar ju ofta att transporterna är en rätt liten del av det hela.

Jag har heller inga direkta känslor för just svenska bönder. Jag har aldrig riktigt sett någon anledning att gynna just dem.
Du tycker alltså att vi lika gärna skulle kunna lägga ner all odling och/eller djuruppfödning och plantera skog istället, för att importera all mat som behövs till befolkningen som bor i Sverige?

Eller menar du att bönder i största allmänhet är något slags otrevligt folk, som du inte gillar? Har du dåliga erfarenheter av något slag?

För bönder är precis som alla andra, det finns allt från kloka och trevliga människor, till riktiga idioter.

Det finns också både kvinnor som är bönder, och män. Tyvärr är medelåldern lite i högsta laget, eftersom det är fruktansvärt dyrbart att starta upp lantbruk, om man inte kan överta från en tidigare generation.

Vi kvinnor, som är bönder, ses det tyvärr ofta ner ett uns på. Det är nämligen så att de där storskaliga lantbruken med intensiv storskalig växtodling, eller storskalig djur produktion inom nöt, eller gris t.ex. ofta drivs av män, medan t.ex. mer småskalig lammproduktion, eller grönsaksodling oftare drivs av kvinnor.

Går man på ett årsmöte för fåravelsföreningen, så är den stora majoriteten kvinnor, för ett liknande möte inom mjölk, så är det män...
 
Olika lathundar och sammanställningar som visar olika produkters miljö- och klimatavtryck, visar ju ofta att transporterna är en rätt liten del av det hela.

Jag har heller inga direkta känslor för just svenska bönder. Jag har aldrig riktigt sett någon anledning att gynna just dem.
Kanske inte bönderna för sin egen skull. Men öppna landskap, att det finns betesmark, kulturmiljöer och biologisk mångfald kvar. Därför köper jag mjölk och kött uteslutande från Norrland. För att det inte ska växa igen och bara bli granskog, utan finnas kvar en fin landsbygd. Och det uppnås lättast om där finns lite bönder och betesdjur.
 
Du tycker alltså att vi lika gärna skulle kunna lägga ner all odling och/eller djuruppfödning och plantera skog istället, för att importera all mat som behövs till befolkningen som bor i Sverige?

Eller menar du att bönder i största allmänhet är något slags otrevligt folk, som du inte gillar? Har du dåliga erfarenheter av något slag?

För bönder är precis som alla andra, det finns allt från kloka och trevliga människor, till riktiga idioter.

Det finns också både kvinnor som är bönder, och män. Tyvärr är medelåldern lite i högsta laget, eftersom det är fruktansvärt dyrbart att starta upp lantbruk, om man inte kan överta från en tidigare generation.

Vi kvinnor, som är bönder, ses det tyvärr ofta ner ett uns på. Det är nämligen så att de där storskaliga lantbruken med intensiv storskalig växtodling, eller storskalig djur produktion inom nöt, eller gris t.ex. ofta drivs av män, medan t.ex. mer småskalig lammproduktion, eller grönsaksodling oftare drivs av kvinnor.

Går man på ett årsmöte för fåravelsföreningen, så är den stora majoriteten kvinnor, för ett liknande möte inom mjölk, så är det män...
Ingetdera, faktiskt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp