Eget stall men längtar bort

[Efwa]

Finns det något bättre än att få för sig, mitt i sommaren, att ta en kvällstur med hästarna och bara gå ut och göra det?

Om man tycker att det är ok att vara ensam så är det ju guld värt men alla är ju inte funtade så.

 

[diabla]

Kan du kanske skaffa en medryttare som hjälper till på gården för att få rida gratis?

 

[Rialavargen]

Februari är svårt. Min motivation är kass. Jag bara underhåller hästens kondition med skrittpass. I mörker. På kvällarna. Ensam. Byter mellan blindbrodd och brodd. Reflexer. Laddad pannlampa. Laddade benlampor. Det är så tungrott, men hästen älskar dessa kvällar i månsken. Hon tuffar på och tycker att livet är som bäst. Då smittas jag av hennes glädje. Men innan jag känner hennes glädje så är det tufft att hitta inspirationen.
För övrigt känner jag lika med att hitta på middagar i januari/februari. Svåra månader för mig detta år.

 

[Zamira]

Det är lite träligt att "bara" vara hemma. Efter ett år bara vi i stallet har jag nu skaffat tre inackorderingar, två är inflyttade och en kommer i maj. Bara att det händer lite i stallet, nån annan som är där och fixar och småpratar. Sen kanske jag är utled på dem om nåt år?

 

[Yrja]

Vintern i Sverige är mörk och kall och... mörk.
Jag vet inte vad du har för ridvägar, men jag har haft både bra och dåliga och det har aldrig påverkat min motivation.

Motivation får man av många saker. En trevlig stämning, motiverade människor (eller inga människor), lugn och ro, ordning och reda, mm. Det är ju individuellt. Oftast är det trots allt lättast att åstadkomma det i sitt eget stall tror jag. Där man kan välja hur saker ska göra, sin egen ordning, sina egna människor och sin egen rytm.

Kanske kan du prova att flytta hästarna en sommar. Då är det oftast inte så dyrt, du får plats på bete och kan rida och träna på anläggningen. Så får du chans att prova och se om det gör ngn skillnad. Jag har alltid trivts ganska bra i alla stall där jag stått, men det är ett evigt kompromissande och man måste dras med människor av alla sorter. Man är glad sålänge ingen klagar och gnäller över nåt.

Alternativet är att du kanske hittar något nytt som peppar dig. En ny tränare eller kanske en helt ny gren. Gå på ett par clinics.

 

[Tussinussen]

Jag vet faktiskt inte, det är väl så att det känns som om allt står still, har ridit många år och som om man varje vinter tränar och rider med samma uthållighet. Saknar nog både nya ridvägar och lite andra människor skulle jag tro. Ridhus för att under en tid lätt kunna delta i träningar. Nu åker jag 1 gång i veckan till ett ridhus, men inte alltid för att rida för tränare.

Men tänk att det kunde vara jag som skriver det där.....
Är rätt så less på allting. Älskar fortfarande min häst men är inne i en period där jag känner att jag kunde lika gärna ha henne att bara gosa med, som en stor kanin liksom. Känns att vi bara tragglar samma ridvägar o samma dressyrövningar. Snart dags att anmäla sig till årets första tävling men....ORKA

Försöker ta mig igenom det genom att läsa om ridleder o drömma om en tur på ridled framåt sommaren......

 

[Buck]

är i samma situation minus egen ridbana och sällskap att rida ut med. har inte ens några ridvägar som jag vågar rida själv på :/.

motivationen har varit i botten väldigt länge och hade det inte varit för att jag har 2 hästar och dålig ekonomi så hade jag tagit ridhästen och stallat in vid ett ridhus för länge sedan.

det är otroligt tråkigt och ensamt att gå hemma och ramla runt i leran år efter år. hade velat stå i ett stall med stort ljust ridhus och bra tränare tillgängligt flera dagar i veckan och en hög med stallkompisar att rida ut med övriga dagar .

höjdpunkten på hela året är nu jakterna då det ger något att arbeta inför och både hästen och jag älskar det . sen efteråt så är man dock tillbaka till att skritta fram och tillbaka på grusvägen med en häst som bara stretar emot eller fintar för spöken..

har lite depp och ångest att kämpa med också och att gå ensam i stallet hjälper inte direkt.

så har du möjlighet att sätta en häst vid ett ridhus så gör det! ta det som en investering för din hälsa och hårdträna med tränare så att motivationen är uppe till våren och hemmajobbet hamnar på topp direkt . sätt upp mål i ridningen och åk iväg på små kurser så att du känner att du utvecklas och bara har roligt med hästen .

 

[Efwa]

motivationen har varit i botten väldigt länge och hade det inte varit för att jag har 2 hästar och dålig ekonomi så hade jag tagit ridhästen och stallat in vid ett ridhus för länge sedan.

Om man nu inte bor i någon storstad. Här runt behöver du inte ha speciellt dålig ekonomi för att inte ha råd med ridhus-plats :-(

 

[Buck]

Om man nu inte bor i någon storstad. Här runt behöver du inte ha speciellt dålig ekonomi för att inte ha råd med ridhus-plats :-(

har 2 jobb och får ut ca 8000kr i månaden . hö och hovslagare äter snabbt upp merparten.

stallar jag in mig i ett bra stall med ridhus så räknar jag att det går på 2500kr, vilket är mer än en 1/4 av min lön och inte så försvarbart. hade jag lyckats få ett halv eller heltidsjobb så hade jag flyttat direkt

 

[Efwa]

har 2 jobb och får ut ca 8000kr i månaden . hö och hovslagare äter snabbt upp merparten.

stallar jag in mig i ett bra stall med ridhus så räknar jag att det går på 2500kr, vilket är mer än en 1/4 av min lön och inte så försvarbart. hade jag lyckats få ett halv eller heltidsjobb så hade jag flyttat direkt

Nej, jag förstår det verkligen. Det var nog lite så jag tänkte. Här kostar det också 1/4, nästan 1/3 faktiskt av lönen trots att man tjänar dubbelt så mycket som du. Samma problem trots att man har så olika löner.

 

[Korven]

Har två inackorderingar, men längtar efter nya ridvägar .

Det problemet har ju alla som står länge i samma stall inackorderad, samma ridvägar

 

[Chi]

Vintern i Sverige är mörk och kall och... mörk.
Jag vet inte vad du har för ridvägar, men jag har haft både bra och dåliga och det har aldrig påverkat min motivation.

Motivation får man av många saker. En trevlig stämning, motiverade människor (eller inga människor), lugn och ro, ordning och reda, mm. Det är ju individuellt. Oftast är det trots allt lättast att åstadkomma det i sitt eget stall tror jag. Där man kan välja hur saker ska göra, sin egen ordning, sina egna människor och sin egen rytm.

Kanske kan du prova att flytta hästarna en sommar. Då är det oftast inte så dyrt, du får plats på bete och kan rida och träna på anläggningen. Så får du chans att prova och se om det gör ngn skillnad. Jag har alltid trivts ganska bra i alla stall där jag stått, men det är ett evigt kompromissande och man måste dras med människor av alla sorter. Man är glad sålänge ingen klagar och gnäller över nåt.

Alternativet är att du kanske hittar något nytt som peppar dig. En ny tränare eller kanske en helt ny gren. Gå på ett par clinics.

Det var ett bra tips att kanske ta några månader på sommaren någon annanstans för att få nya ridvägar! Det ska jag klura mera på!

 

[Chi]

Tack så jättemycket för eran feedback, faktum är att det gjort mig lättare i sinnet. Nu ser jag flera möjligheter än tidigare! Alla är olika och en del älskar att rida i ett ridhus för bra tränare och andra är som jag, som älskar att rida ut och upptäcka världen!

Det som dragit ner mig lite extra mycket den här "vintern"är nog att det nu i januari/februari varit så dåligt underlag, snö på blöta marker. Man bara klafsar fram och får hemska isklumpar i hästskorna trots snösulor och då känns det som om det varat i en evighet, fast det inte är så.

 

[Buck]

Det var ett bra tips att kanske ta några månader på sommaren någon annanstans för att få nya ridvägar! Det ska jag klura mera på!

kan också räcka att du åker ut en gång i veckan med kompisar och t ex rider och badar eller rider någon anlagd ridslinga, eller åka runt på pay and ride/jump/cross osv
så kan man åka iväg till kompisar som bor en bit bort och snylta på deras ridvägar eller samla gänget och åka iväg längre bort.är det jag försöker göra på sommaren .

mindre jobbigt än att hitta ett stall att stalla in sig på för bara några månader .

 

[Chi]

kan också räcka att du åker ut en gång i veckan med kompisar och t ex rider och badar eller rider någon anlagd ridslinga, eller åka runt på pay and ride/jump/cross osv
så kan man åka iväg till kompisar som bor en bit bort och snylta på deras ridvägar eller samla gänget och åka iväg längre bort.är det jag försöker göra på sommaren .

mindre jobbigt än att hitta ett stall att stalla in sig på för bara några månader .

Under sommarhalvåret åker jag också ofta iväg och rider på andra ställen, men nu blir det inte något sådant i veckorna eftersom det är mörkt på kvällarna. Och det blir inte så ofta på helgerna heller när det är underlag som nu på vägar och i skogen, längtar efter ljusare kvällar, snart är vi där
Upplever att jag med stigande ålder tycker att det är lite läbbigt att köra med släp om det är snöslask/halt och mörkt, bekymrade mig inte så mycket för det tidigare om åren, är typ 50 nu.

 

[Yrja]

Tack så jättemycket för eran feedback, faktum är att det gjort mig lättare i sinnet. Nu ser jag flera möjligheter än tidigare! Alla är olika och en del älskar att rida i ett ridhus för bra tränare och andra är som jag, som älskar att rida ut och upptäcka världen!

Det som dragit ner mig lite extra mycket den här "vintern"är nog att det nu i januari/februari varit så dåligt underlag, snö på blöta marker. Man bara klafsar fram och får hemska isklumpar i hästskorna trots snösulor och då känns det som om det varat i en evighet, fast det inte är så.

Ja den här vintern har inte varit så rolig. Det är blött och kladdigt och allt är grått och trist. En liten ridpaus såna här månader är inte så dumt faktiskt. Rida ska vara roligt.

 

[Cilva]

Upplever att jag med stigande ålder tycker att det är lite läbbigt att köra med släp om det är snöslask/halt och mörkt, bekymrade mig inte så mycket för det tidigare om åren, är typ 50 nu.

Jag är typ 30 och tycker också att det är jobbigt att köra i dåligt väder men jag gör det det ändå. Jag tror på att öva och utsätta sig för det jobbiga Då blir det gradvis mindre jobbigt men jag måste hålla igång med att åka för att inte börja tycka att det är jobbigt. I år har jag till exempel två gånger blivit stående på vägen pga frusen bil men det har löst sig det också och jag fortsätter att åka iväg. Om du inte vill åka iväg kanske du kan bjuda in kompisar till dig för att ta en skogstur? Kompisarna kanske tycker att dina ridvägar är mycket bättre än deras gamla vanliga vägar?

 

[Targa]

Upplever att jag med stigande ålder tycker att det är lite läbbigt att köra med släp om det är snöslask/halt och mörkt, bekymrade mig inte så mycket för det tidigare om åren, är typ 50 nu.

Eller så är det så, att man med åren börjar bortprioritera sådant som inte är absolut nödvändigt .

För 10-15 år sedan tyckte jag det var absolut nödvändigt att komma iväg på träning minst en gång i veckan, oavsett väder och väglag. Men det gör jag inte nu längre. Återigen så handlar det väl om motivation. Den där träningen som man absolut inte kunde vara utan när man var yngre - den är inte så viktig längre. Kul, ja - men inte längre så viktig att man måste ge sig ut i snöslask och halka.

Och - ja, våren och de ljusa kvällarna kommer snart

 

[Buck]

Under sommarhalvåret åker jag också ofta iväg och rider på andra ställen, men nu blir det inte något sådant i veckorna eftersom det är mörkt på kvällarna. Och det blir inte så ofta på helgerna heller när det är underlag som nu på vägar och i skogen, längtar efter ljusare kvällar, snart är vi där
Upplever att jag med stigande ålder tycker att det är lite läbbigt att köra med släp om det är snöslask/halt och mörkt, bekymrade mig inte så mycket för det tidigare om åren, är typ 50 nu.

Lät bara som att du planerade att stalla in hästen över sommaren ngn annanstans , nu på vintern så åker inte jag iväg om jag inte måste. Ser inte ngn tjusning med att lasta en blöt och obotligt lerig häst, köra en halvtimme i mörker och regn/blåst och sen harva runt i ett dåligt uppljust ridhus i en timme på sagda obotligt leriga häst som dessutom har överenergi och vill följa med alla hästar som lämnar ridhuset i tid och otid..

Dvs jag har rid paus nu tills jag har motivation igen. Och de få ridturer jag gör är fram och tillbaka på grusvägen där jag bara försöker hålla mig kvar på hästen.. (balansen och rid känslan är puts väck och hästen har överenergi (som snabbt dör ut så fort man förökar göra ngt vettigt i ridhagen som antingen är frusen, lervälling eller både och).

 

[the_connemara]

Jag funderar ibland o läser annonser, saknar eg bara spolspilta (åh, vad det är lyxigt ) men ffa en bättre hage (kuperad, tillräckligt stor är den) och bättre ridvägar (kuperade). Jag bor med hästen mitt i en massa vindkraftparker, kan inte vara plattare än såhär tror jag Eller jo, vi bor ovan en dal men ALLA vägar som går upp för backen är asfalt o alla som går längsmed är grus... Lyxigt o kunna torka täcken också.

Ser framför mig ett stort, ljust o fräsch stall (vårat är pyttelitet, mörkt o gammalt), hagar med ridbanestora grusade partier vid grind o mat o vatten o sedan en sluttning upp till stora skogspartier, o ett trevligt ridhus med lite hinder o bommar. Ja och de där ridvägarna o ev täckestorken då.

Men, förutom då detta ovan som kanske låter lyxigt värre o inte skulle gå o hitta, så ser jag ju också såklart framför mig fördelarna idag. Alla har torvbädd (min häst är känslig), alla äter hösilage med låg TS o värden jag vill ha, hästarna maskkollas o hagarna sköts utefter detta, fodringar anpassade så att hästarna äter fritt och fräscht, alltid tillgång på frostfritt vatten oavsett väder, minst 12 utevistelse anpassat efter väder, inne på natten även sommartid, fullbroddade i hagen, inga täckesätande hästar, inga sparkande hästar, inga påtvingade pass (jobbar skift), ordnad övergång till gräs på våren. O säkert en massa mer jag bara tar som en total självklarhet som kanske inte någon annan gör?

Ja o så förutom det så vill jag ju ta ut o in o mata min häst varje dag, jag vill ha koll, jag vill känna på benen minst 2 ggr/vilodag, byta täcke när som, ha naken några timmar på dagen om sol o fint, ha täcke några timmar på midsommar om regn o rusk.

Det kommer liksom aldrig gå ihop.