Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

[Mirre]

Eh jaha? Har jag?
åfan det har jag inte märkt.

Fick den fina kommentaren igår.
Vi hade främmande och B tyckte då att vi skulle ha
hunnit fått mer ordning. (nyss flyttat)

Sambon jobbar heltid och jag är hemma med sonen.
B ansåg då att eftersom jag bara var hemma så hade jag ju hur mycket tid som helst och fixa det.

Tydligen har hon glömt hur mycket tid en bebis på 3½ mån faktiskt tar.
Dessutom har vi (äntligen) hunden hemma igen och hon behöver ju rastar, tid, motion och träning.

Dessutom ska hemmet skötas, det ska handlas, tvättas, diskas, lagas mat m.m. m.m

Varför tror folk att bara för att man är hemma så gör man ingenting på dagarna?

 

[TheOne]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

haha! massa tid när man går hemma.... det trodde jag själv också att man hade ändå tills lillan var född var tar dagarna vägen?!?!? gör ju ju ingenting och får ingenting gjort.... är glad att vi lyckas få lagad mat i oss vissa dagar också

 

[Mirre]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Hehe känner igen det där.

Men stör mig på att folk tror att man inte gör något bara för
att man är hemma

 

[doglover]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Folk tror att man är lat. Och att man bör använda tiden man har smartare. Oftast sådana människor som inte har några barn.

Min 10 mån är överallt!

Man får gå efter honom överallt.

Han pillar på det där, stoppar de i munnen, gör sönder det där, skitar ner det, kryper in där, slår sig där, klämmer sig där.

Sen ska man handla, laga mat, tvätta, diska, dammsuga, plocka efter sonen, vara social...............


Ja visst har man all tid i världen.

Jag kan ha tid och så, men då måste jag ge upp något annat. Tex jag hinner inte gå och handla, jag måste göra det.
När han sover, är det inte alltid att jag vill städa. Utan då vill jag varva ner och sitta vid datorn för jag har inte all tid i världen.
Jag hinner inte städa, det får jag göra imorrn osv.

 

[Mirre]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Exakt!
Fast B har dock barn fast hon är vuxen nu.
Man glömmer visst med tiden..

 

[doglover]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Uppenbarligen har väl hon gjort det.

 

[milly]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Hahaha - tror dom att en bebis sköter sig själv??!

Jag skulle säga att man har MINDRE TID än då man jobbar heltid... beroende på hur mycket pappan hinner hjälpa till efter jobbet...

/hemma med mitt första barn (4mån nu)

 

[jerseyko]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Mammaledigheten börjar när man går tillbaka och börjar jobba heltid!

Idag har jag inte gjort nått hemma, mer än tvättat en maskin. Det resulterade i att diskmaskinen var proppfull och sambon fyllde diskhon, sen blev det dags för middag. Och jag bad honom koka pasta medans jag var till affären. Det gick bra, tills han skulle hälla av pastan. De var ju fullt i diskhon! Pastan blev överkokt och blev till mer en pastagröt Dessutom for Rasmus runt som en tokig

Jag bara peta han i sidan när han försökte göra 10000 saker samtidigt och svetten rann medans han försökte rädda pastan och sa:
"Jag gör ganska mycket om dagarna som du inte märker va?"

 

[bananabambi]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Nu när jag har två barn kan jag tycka att det var en baggis med ett barn.

Då hann jag med allt här hemma, plus sy kläder, teckna, vara hos hästen, fixa med bilder i album. Då fanns det bara en att ta hänsyn till, även om han sov ytterst lite på dagarna så kunde jag göra massor.

Nu hinner jag knappt med hemmet, allt övrigt får vänta på, tja, bättre tider.

Städar jag i ett rum hinner det bli katastrof i nästa. Det finns liksom ingen ände på plocket, det är bara att inse att det får vara rörligt när man är hemma med barn.

 

[CosmicQueen]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Jag vet vad jag har & vänta mig då mao. Kanske bäst att passa på & få lite gjort nu dom här sista månaderna innan lillebror kommer.

Som tex att få ordning inne i gästrummet, som ska bli Emils rum så han kan börja sova där i god tid innan lillebror kommer. Börjar att plocka där var & varannan dag, men hinner ju aldrig klart. Vi flyttade ju för 3 månader sedan & det är där inne allt rat hamnat, så det är endel att ta itu med innan det är klart...

Dagarna går ju åt till att göra det där vardagliga, att hinna något extra är inte att räkna med. När sambon väl kommer hem och avlöser mig så är jag så trött att jag bara vill sitta/ligga och vila & ta det lugnt, alt att jag åker till stallet.

 

[Sar]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Tycker hon att det är rörigt kanske hon kan erbjuda sin hjälp? Med vuxna barn måste hon ju ha hur mycket tid som helst.....

Skämt åsido tyckte jag nog att jag hade rätt mycket tid när jag var hemma med tjejerna. Man får ta lite eftersom och jag passade för det mesta på att sova med tjejerna så jag var väldigt utsövd.

Det fungerade faktiskt att rodda två barn, och fixa största delen av hushållet (då vi är i ständig renovering så försöker jag frigöra tid för min sambo att bygga).
Jag drog till hästen och handlade när han kom hem och fick då lite andningspaus.

Sedan tror jag att man mår bra av att dra ner på värsta städhetsen när man har små barn, jag kan faktiskt tolerera en viss grad av stökighet men jag fixar inte att släppa det så att det blir skitigt.

 

[milly]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Nu när jag har två barn kan jag tycka att det var en baggis med ett barn.

Då hann jag med allt här hemma, plus sy kläder, teckna, vara hos hästen, fixa med bilder i album. Då fanns det bara en att ta hänsyn till, även om han sov ytterst lite på dagarna så kunde jag göra massor.

HUR gjorde du?! Eller var det senare kanske när de kan sitta för sig själv lite mer o så? (hoppas jag!)
Och/eller var ditt barn så "lugnt" att du inte behövde bära runt på honom?

Dottern (4mån som sagt ovan) vill inte "sitta"/ligga för sig själv mer än max 10min åt gången (det är riktigt bra o det har hon börjat med på sistone) och sover bara några korta tupplurer på dagarna (hon sover tack o lov på natten istället).
På de korta stunderna måste jag diska flaskor (hon får ersättning), koka vatten emellanåt, slänga i tvätt i maskin/hänga upp tvätt, plocka diskmaskin, försöka få i mig själv mat, på mig kläder/byta om o vi ska ut, fixa till mig lite om vi ska ut bland folk (dvs borsta håret åtminstone!), ge katterna mat osv osv. NÅN enstaka gång finns lite tid till att sitta ner o andas också.
(och ja, jag planerar supermycket så det ska bli lätt med alla flaskor o matning men det tar ändå tid, hon äter 6-8ggr per dygn liksom)

Blir inte så mycket bättre med en sele/sjal... jättesvårt att göra nåt när man har en stor klump i vägen hela tiden... går inte att böja sig ner (t ex när man ska hänga upp tvätt), når inte att diska osv osv.

Och senare, när de kryper/går så måste man väl springa efter dom hela tiden?!
Hörde av en kompis att runt 6mån är bästa tiden (hon har 3barn) för då har de oftast inte lärt sig att förflytta sig nånstans utan man kan sätta dom på golvet o ge dom nåt att pilla med så vet man vart man har dom o kan pyssla med annat vid sidan av.

 

[Bollen]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Min sambo har en bra jämförelse på detta med tid och jobbighet.

½ timmes otröstligt skrikande är lika jobbigt som en helg med en "normal" Alice, som är lika jobbigt som en vecka på jobbet...



Han brukar ringa påvägen hem från jobbet och fråga om han ska handla, ibland får han svaret: nej skynda dig, maten är snart klar! Då blir han först: därefter:

 

[Björk]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Mammaledigheten börjar när man går tillbaka och börjar jobba heltid!
"

Ja, det är rena semestern att jobba faktiskt.
Det instämmer min föräldralediga sambo i också!!

Rent allmänt inlägg i ämnet:
Se till att DELA på föräldraledigheten!! Så tidigt som möjligt! (Med facit i hand kan jag tycka att det vore bra om vi börjat dela ännu tidigare, dock har jag problem att fundera ut hur det skulle funka med amningen. Min sambo tog över för ungefär en månad sen; då var sonen 7 månader).

Då fattar mannen (som det oftast handlar om) hur det är att vara hemma i vardagen med barn. De kan omöjligt förstå hela vidden av det när/om de inte får prova själv!! Helger eller kväller räcker liksom inte - då finns ju ofta mamma där en del av tiden. Och några timmars ensamtid med barnet är inte samma sak som hela dagar i flera månader!

Ropen skalla: delad föräldraledighet åt alla!! (inte minst barnen!)

 

[Brandgul]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Denn tråd går ju stick i stäv med den som handlar om att många lätt har tid för flera hästar, skaffa föl etc när de är hemma och är föräldralediga (Det skulle aldrig gå med vår son, jag inner ingenting)

 

[Brandgul]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Fast jag vill vara hemma. Jag vill inte jobba. Jag är gärna hemma så länge jag "får". 11 månader har jag sagt att jag vill vara hemma. Sen får min sambo ta över om han vill.

Han är å andra sidan ingen som gnäller utan både diskar och lagar mat när han kommer hem om jag inte hunnit.

En gång har han sagt att det vore bra om jag tvättade hans kläder när jag ändå är hemma. Sen har han aldrig sagt det mer. Men jag retar honom för det fortfarande

 

[nDian]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Alla har det olika. Nu är idag är min dotetr på 5 ½! år. När hon föddes så hann jag med väldigt mycket och lite till. Visst vissa dagar kanaske man inte kunde göra vissa saker. Men dottern hon var med överallt, vart jag än gick så följde hon med. Så jag har inte upplevt det som alla säger att man inte har tid. Men som sagt alla har det olika. Jag var hemma 1 år.

Mvh

 

[milles mamma]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

vet hur det e! när jag fick min son så hade man inte mkt mer tid över till att städa och så,han sov max 1timme på dagen,och jag har 2hästar och 2hundar att ta hand om.sen skulle man passa på att äta då oxå. ett barn och hushållet e mer än ett heltidsjobb. jag tar hand om våran son,2hästar ,2hundar,handlar,diskar,(städar ibland), lagar mat ca 2g i veckan, man har ingen tid över när man är hemma med sitt barn, jag hiinner knappt plocka ögonbrynen ,duscha, ja helt enkelt hinner jag inte med mej själv!

 

[milly]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

Alla har det olika. Nu är idag är min dotetr på 5 ½! år. När hon föddes så hann jag med väldigt mycket och lite till. Visst vissa dagar kanaske man inte kunde göra vissa saker. Men dottern hon var med överallt, vart jag än gick så följde hon med.

Men om dottern var med överallt är det väl nästan omöjligt att göra en massa saker? Om de ska bäras på hela tiden, menar jag. Oavsett sele eller inte.
För det är just det som är problemet här hemma iaf... Jag kan knappt klä på mig, gå på toa eller äta utan att hon i så fall ligger/sitter o skriker bredvid vilket är oerhört stressande. Då tar man hellre upp dom igen.
Så visst, jag har tid men inte förmågan att göra så mycket eftersom jag har dottern i famnen nästan konstant. Ibland går hon med på att sätta sig ner o va still en liten stund o då brukar jag titta lite på nätet eller tv... kan ju inte göra så mycket annat... .

Det är som sagt så himla olika beroende på hur barnet är... Har en i föräldragruppen vars pojk är aslugn och sover hur mkt som helst. Hon känner inte alls igen tidsbristen som de flesta av oss andra känner!

 

[Glamoroza ox]

Sv: Du som är hemma har ju hur mycket tid som helst

jag hiinner knappt plocka ögonbrynen ,duscha, ja helt enkelt hinner jag inte med mej själv!

Om jag är själv hemma så har jag fått lösa det så med duschningen nu när Jonas far (krålar) runt att om han är vaken när jag "får tid" att duscha så får han följa med in och sitta i sin badbalja och plaska.
Han är väldigt nöjd över den lösningen och jag vet vart jag har honom