Sv: Dressyrtränare
malinsky skrev:
Jag har "hittat en ny" (inte hela sanningen) tränare och hade mitt första riktiga pass i går, och jag är supernöjd. Det är precis vad jag och hästen behöver just nu och jag längtar till nästa pass.
Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?
Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?
Tränar ni för olika, i så fall varför?
Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare) där de antingen var otrevlig, hade konstig inställning eller bara jäkligt dålig?
Jag är i stort sett nöjd med dressyrträningarna utom att hon ibland bokar om utifrån sitt eget späckade schema. Men det är värt det, för hon förstår sig på hästarna och anpassar träningen efter varje hästs personlighet. Just det jag uppskattar att få hjälp med. Det hon säger är alltid rätt utifrån att få just den hästen att arbeta positivt och vilja göra sitt bästa.
Skräcktränarna är de som inte klarar att se hästen utan bara kör "metoder". Som är "på" hästen. Såna fortsätter jag inte med.
Jag är kräsen.
En jag hade för länge sen pratade bara om sina egna tävlingar och sina hästar vilket jag inte var lika intresserad av som han.
En annan fungerade det bra med tills han skulle rida min häst för att förstå bättre, och det är ju ok i o f s. Han lyckades reta hästen direkt, så han blev spänd i hela kroppen och blev knappt styrbar.
Ögonen gnistrade. (tränarens också) Jag fick ta ut honom (hästen) och coola ner när tränaren gav upp. Men så fort jag satte mej på honom var han lugn igen.
Jag tyckte lite synd om tränaren, hästen var mest arg så honom var det inte så synd om (han hade sina principer och tränaren bröt väl mot den att man inte fick vara hård i handen.)
En annan skulle visa vad hon menade med att jag måste "ta igenom mer" på hingsten vilket resulterade i att hästen var stressad och upprörd i en vecka och jag bokade av flera träningar, trots att jag kände henne privat också, så vi hördes inte av mer
. Kan ju ha berott på att hon flyttade 20 mil bort sen också.
Hopptränaren är jag inte nöjd med, för ensidiga, fantasilösa träningar.
Ska hitta någon annan, till hösten.
Inte lätt att vara tränare, inte.
Apropå hopptränare har jag sett ett riktigt skräckexempel där, som njöt av att ta fram långpisken när någon häst stannade för mycket. Dock inte på min, som han gillade. Var en elitryttare med fantastiskt bra övningar, ingen har senare haft lika bra övningar, effektiva, lärorika, fantasifulla, krävande. Men jag slutade ändå bla för att den där våldssidan var för svår att stå ut med. Men det är 20 år sen eller mer.