Dressyrtränare

malinsky

Trådstartare
Jag har "hittat en ny" (inte hela sanningen) tränare och hade mitt första riktiga pass i går, och jag är supernöjd. Det är precis vad jag och hästen behöver just nu och jag längtar till nästa pass.

Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?

Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?

Tränar ni för olika, i så fall varför?

Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare) där de antingen var otrevlig, hade konstig inställning eller bara jäkligt dålig?
 
Sv: Dressyrtränare

Jag tränar dressy för min dressyr tränare 2 ggr i månaden. Hon är helt fantastisk, utgår ifrån vad jag och min häst klarar av just nu och sedan bygger man på efter hand. Fick nys om henne genom en gamal stallkompis som mamma känner. Skulle inte byta henne från någon annan tränare.

Min hopptränare har jag tränat för i alla år kan man säga. Känner henne skit väl och hon känner mig och vet vad jag går för. Har tränat för henne med alla mina hästar som har paserat mig genom åren. Vet inte hur det kom att jag började träna för henne men det var typ genom min kompis som var skötare i hennes stall när hon hade skit många hästar. Å sen var jag med en gång och de sa klik med en gång eller vad man ska säga. Har nog tränat för henne i 6-7 år nu :D
 
Sv: Dressyrtränare

Jag är supernöjd med min tränare, hittils har hon såvitt jag minns inte sagt någonting jag inte hållit med om. Vilket är rätt ovanligt i hästvärlden. Allt hon kommer med är logiskt och Fungerar ( ! ), hon är pedagogisk och inte rädd för att ryta till om hon tycker att man presterar under sin förmåga. Hon bråkar inte med en om det är nåt man inte vågar utan hjälper till och tar det i elevens takt. Ridningen fokuseras på hästens välbefinnande med korrigeringar i ryttarens sits och inverkan (samt utrustningen om det behövs) Gör man nånting för att medvetet göra illa hästen blir hon jätteförbannad. Hon snålar inte med beröm men är alltid ärlig. Är det nåt som inte är bra säger hon bara "det fixar vi" och ser till att det blir bra. Hon är en jättebra ryttare själv och flera av hennes elever är väldigt duktiga. Min tränare undervisar dressyr, lite hoppning, longering, tömkörning, arbete vid hand och cirkustricks.

Jag har haft två skräcktränare varav den ena fanns på ridskolan. Hon var en sån där som kom fram och petade ner hästen "på tygeln" själv genom att rycka i tyglarna ifall inte ryttaren var snabb nog med att såga ner hästen själv. Den andra red jag bara för i andra hand genom att rida för en av hans elever. De höll bland annat på med rollkur. Nej tack.
 
Sv: Dressyrtränare

Jag tränar dressyr för min tränare varje vecka och har gjort det sedan början av hösten, köpte hästen i slutet av sommaren och tränade innan det för en hopptränare, red dressyr för henne också. Det kändes bra men jag visste själv vilka brister jag och hästen hade men fick inte någon hjälp med det mer än att hon påpekade det utan att säga vad jag skulle göra åt det. Det fungerade okej när jag red men när hon en gång hoppade upp och red så förstörde hon ganska mycket, det var lite rollkur över det :crazy:
När jag sedan började träna för dressyrtränaren slutade jag direkt för hopptränaren, insåg att det bara förstörde för oss. Jag fick förändra precis allting i min ridning. Första veckorna (månaderna:angel: ) ägnade vi åt min sits och struntade i att hästen sprang på i ett jäkla tempo, bara han inte vek in nosen och blev trippig. Efter hand lugnade hästen ner sig det blev bättre och bättre. I våras ansåg hon att vi var redo att åka ut att tävla, inte förrän då släppte det alltså. Om man ska vara ärlig så är det inte samma häst nu som då. Mycket tack vare min tränare :love:
Vi tänker på ungefär samma sätt och hon lyssnar alltid på både häst och ryttare, är jättebra att bolla ideér med. Hon skulle aldrig säga något som hon inte menar. Det enda jag inte har hållt med henne om var när hon tyckte att jag skulle sälja ponnyn för att han hade dålig skritt just då och skulle inte hävda sig i dom högsta klasserna och jag som var så duktig skulle ju ha en lika duktig ponny :smirk: men det behövdes inte för efter hans operation blev skritten hundra gånger bättre och nu är hon jättenöjd med oss :banana:
 
Sv: Dressyrtränare

malinsky skrev:
Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?
För tillfället har jag ingen tränare som jag är 100 % nöjd med men för några år sedan så red jag i bästa fall en gång i månaden för en riktigt bra tränare. Vad som gjorde honom så bra var att han hela tiden jobbade med grunden och tog inga genvägar. Mycket petnoga med detaljer och skyndade inte vidare innan han var nöjd med det vi gjorde. Helt plötsligt började man inse hur viktigt det var med delar av ridning - inte att det viktigaste var att sätta ihop allt till en öppna bara för att rida öppna, liksom. Hela tiden handlade det om att rida mjukt och ha med sig hästen mentalt och aldrig, aldrig bli het och tokig och tvinga den till något. Min häst älskade den här tränaren och började att varje ridpass ute vilja vika av till ridhuset när jag red förbi på vägen.

Den här tränaren var dessutom otroligt öppen för andra ridstilar och när jag kom med en westernsadel en lektion så sa han inget förrän efter halva lektionen då han konstaterade att min häst gick mycket bättre i den och att jag satt bättre än i den Stübbensadel jag haft innan. Inga fördomar och låsningar, och han var lika seriös med Lisa, 15 år på Fjordingen Gullros som för ryttare på toppstammade halvblod.

Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?
Ja, nu har jag inte möjlighet att träna för den här tränaren längre då han numera jobbar på Strömsholm (tävlar Intermediaire och St:george), men nog avverkade jag en hel del av hemmapulare innan då jag själv var orutinerad och okunnig. Den här tränare fanns bara 10 mil bort och då ridskolan började höja sin kompetensnivå på instruktörerna (nystartad) så började de kräva mer av utbildning och då tog de dit honom.

Alla tränare lär en något - om det är något man vill göra eller något man vill undvika så är det iaf ett tillfälle att lära sig.

Tränar ni för olika, i så fall varför?
Ja, för att jag aldrig kan bestämma mig för ridgren! :o Jag tränar för tillfället för sällan för tränare men rider ibland för en b-tränare i dressyr och ibland för en tränare i western. Men genom åren har jag ridit för tre riktigt bra tränare som alla har samma filosofi och samma metod i princip och alla de tre är INTE inom samma gren: dressyrtränaren ovan, en NH-tränare och en westerntränare. Dessa tre försöker jag att komma iväg och träna för så ofta det går men det kan ta år emellan.

Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare)
Ha, ha! Flera stycken! Jag kunde inte begripa i början när jag började rida för s.k. tränare (innan höll jag på med travhästar) varför man var tvungen att gå på gym för att orka rida?? :crazy: Det skulle dras och bankas och på med hjälptyglar här och spöt där... Det värsta jag gjort är att rida en häst, som jag i efterhand fick vet vara felande i ett ben, med graman en hel lektion för att hon skulle "ge efter". Det kändes så fel men vad kunde väl lilla jag säga emot "demontränaren"??

En annan gång (det blev bara en gång!) red jag en dyr privatlektion i western för en s.k. utbildad westerntränare som pratade bort större delen av lektionen för att visa hur duktig han var med sin häst hemma... Fullkomligt meningslöst!

/Camilla
 
Sv: Dressyrtränare

Jag har en alldeles underbar tränare nu! Hon bara "dök upp" i vårt stall, och nu har hon flyttat dit sina hästar, helt perfekt för mig och min häst!

På frågan om skräcktränare så JA det har jag haft.. Jag red en liten arabponny en gång i tiden för en privattränare. Hon var väldigt hård.. hon tyckte inte min häst gick helt korrekt med formen (och så var det säkert) men iaf, en dag så bad hon att få prova sitta på hästen, och självklart fick hon det. (jag var inte så gammal och hade hittils ingen anledning att inte låta henne göra det) Iallafall så satt hon upp med ett dressyrspö och kortade tyglarna extremt kort.. sen rappade hon till ponnyn flera gånger, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Vågade ju inte säga emot när jag var så liten! så fort hon ville att hon skulle göra något så fick hon världens rapp innan ("för att göra henne uppmärksam"). När jag tillslut fick tillbaka henne så var hon aldeles uppskärrad och löddrig av svett, och så sa hon nåt i stil med "Spöet är ryttarens främsta tillgång". det var så hemskt så jag störtgrät när jag gick hem igen. Ångrar såhär i efterhand att jag inte gjorde något åt det.. hästen va spörädd länge efter det kan jag säga..

Har haft en annan också. Hon hade fördommar om travare (hade en travare på foder ett tag) cilket jag inte visste om. Men iallafal, första gången jag skulle träna för henne sa hon "Varför har du tagit dig an en sånhär häst? den är fullkomligt oduglig och kommer aldrig kunna göra annat än trava". då hade hon inte ens sett honom arbeta! men som tur var hade jag tillgång till en annan tränare och gick aldrig tillbaka till "fördömmaren"!

Har haft rätt många tränare, men har äntligen hittat en jag är nöjd med! och det är jag superglad för :)
 
Sv: Dressyrtränare

Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?

Jag är väldigt nöjd med den tränare jag har i dag. Har ridit för henne i ca 3 år och har utvecklats mkt under den tiden. Styrkan hos henne är att hon är väldigt nogrann & petig med detaljerna, många bäckar små och till slut blir hästen starkare, lydigare & poängen höjs på tävling. Sen är hon psykologisk & positiv, dvs du går alltid från en träning mer stärkt än innan. Hon bygger upp sina elever, inte bryter ner dem (som en del tränare gör).

Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?

Jag har haft många tränare genom åren då jag dels ridit olika grenar, dels flyttat ett par ggr och dels utvecklats så det kännts läge att byta. Denna rider för samma klubb som jag, och jag gillade hennes ridning så jag frågade om jag fick börja träna för henne.

Tränar ni för olika, i så fall varför?

Har en s.k veckotränare (även om jag inte rider precis varje vecka) och en helgtränare som kommer kanske 6-8 ggr/år till klubben. Min veckotränare rider oxå för helgtränaren så det blir en röd tråd där.

Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare) där de antingen var otrevlig, hade konstig inställning eller bara jäkligt dålig?

Japp! Både elaka tränare som gormat & domderat, gjort sig roliga på min bekostnad samt några meningslösa tränare, dvs lektionen har inte gett något alls, de har inte passat min inriktning troligtvis.
 
Sv: Dressyrtränare

Har du slängt bort ;) din "bolltränare"?

Jag har numera en bra tränare som inte bara kan förklara, utan även visa.

Med facit i hand så har jag gjort många saker fel.

Skräcktränare- tja. en hel del.

En stod hela lektionen o berättade om sin meritlista, vilken utelämnade en hel del fakta.

En annan ville att jag skulle vara PÅ min häst hela tiden.
Till saken hör att jag hade lagt ut mkt pengar för att få den självgående.

Skulle dagen efter rida för denna f.d. OS- ryttaren, på min unghäst som hade gjort sina första starter 2 dagar innan o varit jätteduktig.

Ville då inte rida denna form av "straffridning" på den o gav då bort lektionen á 450 kr till en ponnyryttare.

Gissa om det blev suuurt:D
 
Senast ändrad:
Sv: Dressyrtränare

Jag är 100% Nöjd med min tränare, för hon tar emot alla sorters hästar, varmblod, ponnys,tävlingshästar, problemhästar. Jag kom med min ponny som var ett riktigt nervvrak. Men hon har hjälpt mig så mycket att jag kan inte företälla mig det. Utan henne hade han fortfarande varit rädd & osäker. Jag tränar främst dreesyr hos henne, och olika övningar för att få bättre blans (hästen.) Hittade henne gjorde jag genom en vän, och att min syster tränade hos henne. Hon är guld värd! :banana:
Jag har nog haft väldigt tur med borde hästar och tränare, inga allvarliga skadr, och inga knäppa tränare! :crazy:
 
Sv: Dressyrtränare

malinsky skrev:
Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?

Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?

Tränar ni för olika, i så fall varför?

Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare) där de antingen var otrevlig, hade konstig inställning eller bara jäkligt dålig?

jag har varit 90% nöjd med min ena tränare och 100% med min andra - tränat för 2 st de senaste året.
90% tränaren är super, hennes enda fel är att hon har för mycket på schemat och ändrar tränings tiderna HELA tiden. blir irriterande och pussligt. Tränings mässigt är hon toppen, väldigt konsekvent och pedagogisk.
MIn andra 100% tränare är CR filosof, och har komplimenterat min andra tränare i det att hon fokuserar på ryttaren till 100%, med logiken att hästen kommer som resultat av ryttarens ridning. Har lärt mig mer på ett år för henne, efter många år som ryttare och med många tränare i bagaget också....

Jag har mestadels god erfarenhet av tränare genom åren. de har varit vad jag behövt just då, med undantag för 2 st som heller inte blev långvariga. den ena för mååånga år sen på min ponny tid, hade ett humör som gick ut över hästarna, och det kunde jag inte respektera ens då, trots att jag själv var ung...

den andra är en relativt välkänd ryttare/tränare här i regionen som är aktiv även idag, som jag tränade någon termin för, men som jag inte riktigt greppade till 100%. Tillslut sket det sig då jag kom till träning med en häst som gick super, och fick beröm därefter. Dock hakade tränaren upp sig efter halva passet på en detalj, och insisterade på att få rida hästen. På de minuter han red hästen lyckades han förta hela hästens attityd och motivation totalt, just för att han gick på så hårt just runt denna detalj. Det var en mycket känslig häst, som man var tvungen att arbeta "runt" detalj problem för att bibehålla lugnet och harmonin hos honom. Tränaren hade sett honom många pass men ignorerade ändå denna läggning hos hästen. Åkte därifrån med en stressad ledsen häst och ett förstört ridpass. det blev inga fler träningar jag tappade helt respekten för den tränaren efter detta. Blev också surt läge men det bjöd jag på....

Min 90% tränare flyttar under sommaren så då står jag med bara en tränare i höst. ser mig om efter ett komplement till CR tränaren.
 
Sv: Dressyrtränare

Roligt att du Malinsky hittat rätt och är nöjd med både tränare och träningspass!

Berätta lite mer! Vad var det ni gjorde, dvs övningar, och varför var dessa rätt för dig och din häst just nu? Vad har ni för problem/svagheter och hur hanterade tränaren detta?

Alltid intressant att veta lite mer om hur olika tränare lägger upp utvecklingen för sina elever.
 
Sv: Dressyrtränare

malinsky skrev:
Jag har "hittat en ny" (inte hela sanningen) tränare och hade mitt första riktiga pass i går, och jag är supernöjd. Det är precis vad jag och hästen behöver just nu och jag längtar till nästa pass.

Är ni 100% nöjd med er tränare? Vad är styrkan hos den ni har, finns det mer att önska, och i så fall vad?

Hur hittade ni er tränare, fick ni avverka flera på vägen i ert sökande efter någon som passar, eller har varje tränare varit ett viktigt steg på väg till där ni är nu?

Tränar ni för olika, i så fall varför?

Och slutligen: har hi haft ngn "skräcktränare" (eller ridlärare) där de antingen var otrevlig, hade konstig inställning eller bara jäkligt dålig?

Jag är i stort sett nöjd med dressyrträningarna utom att hon ibland bokar om utifrån sitt eget späckade schema. Men det är värt det, för hon förstår sig på hästarna och anpassar träningen efter varje hästs personlighet. Just det jag uppskattar att få hjälp med. Det hon säger är alltid rätt utifrån att få just den hästen att arbeta positivt och vilja göra sitt bästa.

Skräcktränarna är de som inte klarar att se hästen utan bara kör "metoder". Som är "på" hästen. Såna fortsätter jag inte med.
Jag är kräsen.

En jag hade för länge sen pratade bara om sina egna tävlingar och sina hästar vilket jag inte var lika intresserad av som han.:angel:

En annan fungerade det bra med tills han skulle rida min häst för att förstå bättre, och det är ju ok i o f s. Han lyckades reta hästen direkt, så han blev spänd i hela kroppen och blev knappt styrbar.
Ögonen gnistrade. (tränarens också) Jag fick ta ut honom (hästen) och coola ner när tränaren gav upp. Men så fort jag satte mej på honom var han lugn igen. :o Jag tyckte lite synd om tränaren, hästen var mest arg så honom var det inte så synd om (han hade sina principer och tränaren bröt väl mot den att man inte fick vara hård i handen.)
En annan skulle visa vad hon menade med att jag måste "ta igenom mer" på hingsten vilket resulterade i att hästen var stressad och upprörd i en vecka och jag bokade av flera träningar, trots att jag kände henne privat också, så vi hördes inte av mer:o . Kan ju ha berott på att hon flyttade 20 mil bort sen också.

Hopptränaren är jag inte nöjd med, för ensidiga, fantasilösa träningar.
Ska hitta någon annan, till hösten.

Inte lätt att vara tränare, inte.

Apropå hopptränare har jag sett ett riktigt skräckexempel där, som njöt av att ta fram långpisken när någon häst stannade för mycket. Dock inte på min, som han gillade. Var en elitryttare med fantastiskt bra övningar, ingen har senare haft lika bra övningar, effektiva, lärorika, fantasifulla, krävande. Men jag slutade ändå bla för att den där våldssidan var för svår att stå ut med. Men det är 20 år sen eller mer.
 
Senast ändrad av en moderator:
Just nu har jag nog den bästa ridläraren man kan önska sig. Hon är positiv och framåt, men ändå så går det i den takt man vill ha det. Hon berömmer en när man gör rätt och gör man fel då frågor hon: varför blev det sådär? Har jag inget svar säger hon det och då gör man om och det blir rätt! :) Jag rider rätt ofta på hennes lusitano och där så lär man sig också otroligt mycket. Min mamma och hon har samma intressen osv så vi brukar käka middag tillsammans så det är mysigt! På min väg till rätt ridlärare så har man mött mardrömmer och mer bra sådana- Men aldrig nån jag riktigt: Den här MÅSTE jag fortsätta för. Jag red på ridskola med egen häst en längre tid men USCH, ingen ridlärare var tyvärr bra.

Ett tips till alla er som söker ridlärare är: Bara för att ridläraren inte är utbildad ( som min är ) så betyder det inte att den är dålig. Har du hittat en ridlärare du verkligen gillar så kan ingen säga att hon/han är dålig bara för outbildning. Ta privatlektioner, ensam. Man lär sig trippelt så mycket som man gör på en lektion i grupp, EN gång. Sätt dig ner och prata med ridläraren, utanför hästarna. Lär dig lite mer om han/hon, alternativt vad dom gör när dom inte har hästarna, familj och skapa ett bättre band med din ridlärare! Det är väldigt viktigt.

Ridläraren som jag rider förändrade min förra häst helt oroligt. Jag kände inte igen hästen efter det!
 
Har aldrig varit 100% nöjd.

Men ang skräcktränare. Jag hade en dressyrtränare, hon hade väldigt bra tankar och sätt att se på saker och ting. Väldigt ödmjuk mot hästen på något sätt. Mkt bra tips på hur man gör övningar och hur man ska tänka när man gör övningar.
MEN, hon passade inte mig och min häst just då. Jag har aldrig känt mig så värdelös och jag funderade många gånger på om jag över huvud taget förtjänade att ha en egen häst och än mer på att utsätta honom för att ha mig på ryggen. Jag har aldrig gråtit på någon träning tidigare (isf bara av lyckotårar), men jag kunde bara inte hålla tillbaka tårarna. Grät nästan varje träning. Kände att jag vågade inte göra något, för jag blev tillsagd varje gång att NEJ, SÅ FÅR DU INTE GÖRA!!! Ibland hade hon gått igenom flera sätt att få igenom något, valde jag då fel sätt mot vad hon hade tänkt just den gången, så blev jag tillsagd.
Jag kände mig bara så galet värdelös och till slut fasade jag över våra träningar. Om jag var osäker tidigare, så blev jag mer och mer osäker och mer o mer känslig för tillsägelser för varje gång.

Synd, då jag egentligen tyckte om hennes sätt att tänka. Men hennes pedagogik funkade inte för mig.

En annan tränare som jag haft länge, är ok. Väldigt positiv, men inte alltid känt att hon kunnat hjälpa mig. Ibland gett mig jättekonstiga övningar. Men jag har ändå varit tillräckligt nöjd för att fortsätta för henne.
 
Jag har tränat för några jag inte vill träna för igen.

Nuvarande tränare är jag nöjd med men ponny har varit sjukskriven så vi har inte tränat på ett halvår :(
 
Jag är väldigt nöjd med min tränare, hade jag inte varit nöjd hade jag inte fortsatt rida för henne.

Har de senaste åren provat två tränare som jag känner att jag inte vill rida för alls. Den ena hade väldigt ostrukturerade träningar där hen kollade telefonen mer än hen tittade på mig. När jag gjorde fel skrek hen på mig att det var fel, men berättade inte hur jag skulle göra istället. Den andra var inte dålig. Men har ett ridsystem som går ut på mycket tryck och där jag känner att det mest blir obalanserat och svårt även om hästen troligen rörde sig som allra bäst. Det kändes heller inte hållbart att alltid rida på det sättet.
 
Jag rider för 2 olika som har väldigt liknande ridfilosofi, men som lär ut på olika sätt.

Den ena tränare kommer ungefär vad sjätte vecka. Han är duktig på att ge mig långsiktiga mål och få mig att gör om saker systematiskt i min ridning. Han får dessutom den berömda polletten att trilla ner och jag kan greppa saker jag aldrig förstått på riktigt förut. Jag känner att jag utvecklas massor efter varje träning och får med mig mycket med mig hem att jobba med.

Den andra tränaren som är min vardagstränare är väldigt noga med detaljer. För henne slipar jag på saker. Dessutom är hon en ryttare jag beundrar mycket, så hon rider igenom min häst ungefär en gång i månaden.

Jag är supernöjd med mina tränare och har inget behov av att leta nya, även om det kan vara skoj att prova att rida för någon annan ibland för att få inspiration.
 
Min "vardagstränare" är jag väl ca. 90% nöjd med, hon är super som tränare, bra på att förklara, kreativ och kommer med mängder av konstruktiv kritik. Det som stör mig är att hon är ALLTID sen, varje gång och trots att jag gång på gång anmärker på detta så blir det inte bättre *suck*.

Sen har jag en tränare jag är 110% nöjd med, problemet är att han finns väldigt långt borta och träningstillfällena blir således få. Sen är han svindyr också men det är ett mindre problem.
 
Jag är så pass nöjd med min tränare att jag åker 8 mil enkel resa för att träna för henne ett par gånger i månaden när jag är igång och rider. Hittade henne av en slump genom att jag och en kompis skulle köpa hästfoder till hennes dåvarande häst som jag red. Jag testade ett pass för henne och blev frälst. Tanken är att det är hon som ska hjälpa mig med unghästen sen.

Jag kan hoppa in och gästträna för en annan tränare sporadiskt, men då vill jag helst ha hjälp med tömkörning eftersom hon är extremt duktig på det.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 337
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
2 858
Senast: Lavinia
·
Kropp & Själ Jag har en fråga hur jag ska bete mig mot just gällande hennes förhållande till hennes kropp och på bästa sätt stötta min allra bästa...
2
Svar
22
· Visningar
3 339
Senast: Qelina
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok På grund av att min skadade/inflammerade axel börjat göra allt mer ont så gjorde jag ett bryskt avbrott i all styrketräning...
Svar
0
· Visningar
667
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp