Dottern ska köpa hund

[Sorgsen]

Nu har min dotter tänkt köpa sin första egna hund, vi har nästan alltid haft hund i familjen så hundvana har hon men det är trots allt hennes första egna med fullt eget ansvar över hunden.

Raser hon tittade på innan jag gick in och styrde upp var bland annat staffe och några till mer lämpliga som första hund. Nu vet hon vilken typ av hund som hon letar efter, en mindre hund av sällskapsras men ändå pigg på att hänga med på cyckeltur, löpturer och samtidigt kunna träna lydnad och agility.

Frågan jag har är inte rasval som dom flesta andra trådar utan om hon ska välja valp eller vuxenhund? Velar lite, jag som gärna själv föredrar vuxna hundar som är väluppfostrade och trevliga individer spec som första hund. Farmor röstar för valp så hon kan uppfostra valpen själv och forma valpen som hon vill ha den, hm farmor själv som har en helt odräglig och ouppfostrad hund som var hemsk som valp och nu först som gammal har blivit rätt trevlig trots allt, men tog ca 10 år..

Så vad är bättre en valp eller vuxen hund?

 

[Elementary]

Omplacering låter vettigt. Jag skulle börja med att ta kontakt med rasklubbar och uppfödare i första hand. Inom "min" ras har jag sett ett par omplaceringar senaste tiden via uppfödare jag har som FB-vänner. Hundar som inte passade i aveln som det var tänkt eller som kom tillbaka av en eller annan anledning, utan att på nåt sätt vara problemhundar.

Att ha valp kan vara jättekul men också en plåga (jag har en 13v gammal valp nu och ibland sliter man ju verkligen sitt hår över dessa små monster). En stabil passande vuxen hund kan "formas" lika bra som en valp.

 

[spinxx]

Det beror ju helt på dotterns förutsättningar att ta hand och fostra en valp.

Det första halvåret tycker jag är enormt krävande både i tid och energi, samt pengar för valpkurser etc.
Att få en valp ordentligt rumsren, ensamtränad och trygg tar tid och enormt engagemang.

Har dottern tid och egagemang nog att fostra en valp korrekt under första tiden så är det fine.
Har hon inte det så är ju en vuxen eller unghund ett mycket bättre alternativ.

En väninna köpte i våras en 6 månaders tik från uppfödaren, och min svägerskas första hund var en 2 år gammal tik från uppfödaren. Bägge omplaceringarna har varit 10p! :-)

 

[Red_Chili]

Jag skulle satsa mer på individ än ålder på hunden, men det kräver ju att man har lite koll på rasen, eller hjälp av någon väldigt insatt. För egen del så vet jag precis vad jag vill ha i min ras, var jag ska hitta det, vad jag inte vill ha och hur jag ska undvika det.

Min första hund var en omplacering (ca 6år), sedan köpte jag en valp, därefter kom en omplacering (2åring) och så en valp till. Med det mönstret så borde ju nästa hund bli en omplacering, men ja, det återstår att se

Jag själv föredrar omplaceringar före valpar, jag är ingen "valpmänniska" och tycker det är underbart när de äntligen kan börja följa med på rejäla långpromenader, inte ska bit-undersöka precis allt överallt hela tiden osv. Andra föredrar ju utan tvekan valpar. Jobba med hunden för att få den som man vill, det får man göra oavsett hund och ålder på hund.

Det enda som för mig är direkt tvärstopp när det gäller omplaceringar, det är separationsångest och hundar som tillåtits springa lösa och jaga. Jag vill kunna lämna hunden hemma och vill kunna få till en bra inkallning. Tyvärr finns det många hundmänniskor som säger "Ja, den kan vara lös, den försvinner visserligen i skogen ibland, men den kommer ju alltid tillbaka förr eller senare!" och en hund som vant sig vid det... Det blir jävligt svårt att få till en bra inkallning på den sedan.

 

[Sorgsen]

Tack för alla svar
Svarar alla samtidigt.

Jag är helt inne på vuxen hund då jag tror att det passar dottern bättre då hon inte haft egen hund tidigare och uppfostrat någon än plus att det bästa är om hunden rumsren och klarar av att vara själv en liten stund även om hunden får vara med mig under dagarna dottern är i skolan. Jag har rekomenderat en omplacering som är trygg i sig själv, glad, positiv och kan vardagslydnad åtminstone och även miljötränad. Rasen i sig är inte viktigast utan hur hunden är som individ, men inte för stor och ingen för svår ras. Tror dottern förstått fördelen med en vuxen hund nu och att hon funderar själv på en omplacering så nu får jag vägleda henne lite i val av hund så det inte blir en problem hund eller hund av för krävande ras, men jag kan bara vägleda då kommande hunden är hennes egen och blir bara hennes ansvar att ta hand om hunden på bästa sätt.
Jag personligen köper nästan aldrig valp då jag tycker valpar endast är jobbiga och vill gärna slippa valptiden, kanske därav min motvilja till valp plus att jag skulle få ta ansvar över valpen 4-5 dagar i veckan 4 timmar åtgången och det har jag ingen lust med.

 

[Elementary]

Hur gammal är dottern? Tänker på att du upprepar att hunden enbart ska vara hennes ansvar. Är hon inte vuxen så ligger huvudansvaret för hunden och att den har det bra i slutändan på dig. Det ansvaret går inte att lägga på ett barn.

 

[Sorgsen]

Glömde kanske skriva det, hon är 18. Hon är mogen att ta ansvar för ett djur. Hon tar bra hand om dom hon har redan. Jag kommer naturligtvis finnas där och vägleda henne men även hjälpa till ifall hon ber om hjälp.
Jag upprepar det nog mest för att påminna mig själv att släppa taget lite och inte kurla dottern som jag annars har lite lätt för att göra.
Självklart hade det varit mitt ansvar om dottern hade varit minderårig på samma sätt som jag har ansvaret över min minderåriga sons kaniner.

 

[Liran]

Jag är helt inne på vuxen hund då jag tror att det passar dottern bättre då hon inte haft egen hund tidigare och uppfostrat någon än plus att det bästa är om hunden rumsren och klarar av att vara själv en liten stund även om hunden får vara med mig under dagarna dottern är i skolan. Jag har rekomenderat en omplacering som är trygg i sig själv, glad, positiv och kan vardagslydnad åtminstone och även miljötränad. Rasen i sig är inte viktigast utan hur hunden är som individ, men inte för stor och ingen för svår ras.

Det kan ta lång tid innan den omplacering ni letar efter dyker upp. Inte för stora hundar av okomplicerade raser försvinner snabbt. Om hunden dessutom ska ha bra vardagslydnad, vara miljötränad, trygg, glad och positiv handlar det om extraordinära omständigheter för att hunden överhuvudtaget ska hamna på andrahandsmarknaden. Visst kan ni ha otrolig tur, men risken finns att ni får vänta mycket, mycket längre än det tar att uppfostra flera valpar från åtta veckor.

 

[Sorgsen]

Absolut är jag medveten om att dom inte växer på träd precis, men det får gärna ta lite tid att hitta rätt hund som passar dottern och tycker inte man ska köpa en problem hund eller en äldre hund som är ouppfostrad som första egna hunden.

Dottern har letar och tittat på hundar sedan tidig vår, allt från valp till tikar upp till 4 år. Nu har hon hittat 2 st som känns bra, en tik på 3 år och en valp. Hon har nog redan bestämt sig men velar pga min inställning till valpar, så vi får se vad hon väljer eller om det ens blir någon av dom. Konstigt nog så röstar jag nog trots allt på valpen, men har inte sagt något om det till henne då det ändå är hennes val. Däremot har jag gett henne råd om hur hon ska tänka och plus och minus med vardera hund och för och nackdelar med vuxen reps valp har vi redan pratat om massor.

 

[Lena Furberg]

Hon är 18, men då går hon fortfarande i skolan, tänker jag? Gymnasiet? Och sedan vidare utbildning eller ev jobb direkt? Min fråga handlar mest om hur det blir ifall hon inte kan ha hunden helt själv eftersom den ju inte kan lämnas ensam, blir det ni i övriga familjen som får ta över åtminstone vissa tider? Vilken typ av hund passar er?

Det här är ingen kritik, bara ett tips, då jag sett liknande scenarios i min närhet. Där hunden ganska snabbt övergått i familjens ägo, eftersom 18 är en ålder då väldigt mycket händer i en människas liv, ofta stora förändringar där en hund inte alltid kan hänga med.

Men givetvis behöver så inte vara fallet här. Och är ni redo att hjälpa till ibland så blir det jättebra.

 

[Sorgsen]

Hon går sista året och får ha med hund till skolan men en liten valp är inte lämplig att ha med till skolan. Efter skolan så får vi se hur lösningen ser ut beroende på vars hon får jobb om hunden går ha med eller om den får vara hemma. Nu som valp så får valpen vara med mig under skoltid och när jag börjar om att jobba får den av oss som är hemma vara med valpen (alltid någon som är hemma). Känns skrämmande och roligt på samma gång med hund i huset igen även om det bara är dotterns och hennes killes hund.
Jag har haft med i beräkningen att det är möjligt att hunden tillslut blir familjens men hoppas och tror att dom kan ta ansvar och förstår hur mycket ansvar det är med hund.
Skulle vi köpa egen hund vi föräldrar så hade vi alla dagar i veckan valt en jakthund, vi ska köpa en om några år då vi känner att tiden för att träna, aktivera en jakthund finns inte fullt ut i dagsläget.