Dömd pga yrke?

Vad menar du med "dömd"?

Jag har goda vänner som har väldigt olika typer av jobb, men till exempel känner jag ingen bostadsmäklare och ingen banktjänsteman. Jag tror inte att det är en slump. Yrket/jobbet säger ju något om personens värderingar och livsstil.

Men dömer? Vadå dömer?
Det är nog en spinoff på ett inlägg i dejtingtråden där en användare skrev att hon slutade dejta en person för att hen var personlig assistent och tyckte om sitt jobb.
 
Det är nog en spinoff på ett inlägg i dejtingtråden där en användare skrev att hon slutade dejta en person för att hen var personlig assistent och tyckte om sitt jobb.
Aha!

Så fånigt. För mig är det typiskt ett jobb som säger väldigt lite om personen som har det. Om folk trivs och viktiga uppgifter blir utförda, är jag mer än nöjd.

Men dömandet handlar alltså om att inte vilja vara ihop med någon som har "fel" jobb?
 
Det är nog en spinoff på ett inlägg i dejtingtråden där en användare skrev att hon slutade dejta en person för att hen var personlig assistent och tyckte om sitt jobb.
Vi kan ju åtminstone hålla oss till sanningen. :)
Jag skrev väldigt kort med en kille, det framkom att han hade andra prioriteringar än vad jag har så jag tackade för mig. Vi messade i en kvart, vi dejtade inte.
 
Vad menar du med "dömd"?

Jag har goda vänner som har väldigt olika typer av jobb, men till exempel känner jag ingen bostadsmäklare och ingen banktjänsteman. Jag tror inte att det är en slump. Yrket/jobbet säger ju något om personens värderingar och livsstil.

Vad menar du? Jag har en kompis som är mäklare! Jätteskön tjej som DJ-ar på helgerna och gör egen musik. Hon är väldigt soft och härlig. Är det dåligt att vara mäklare menar du?
Undrar helt nyfiket!
 
Torped?

Du har väl ett normalt jobb vad mig anbelangar.
Begravningsbyrå skulle jag vilja jobba på, det är lite samma bransch.
Är krematorietekniker och idén att någon skulle tycka det är "kul" är nästan otänkbar för vissa. Sen att det finns andra aspekter av yrket än enbart att "bränna människor" verkar folk ha svårt att tänka sig utan de vill gärna föreställa sig det värsta.
 
Ja. Jag jobbade som diskare innan. Var i Hong Kong med min dåvarande pojkvän, och en kväll träffade vi hans kusins vänner, alla pluggade typ till advokat.
Dom var jätteintresserade av mig, tills dom frågade vad jag pluggade... "Jag jobbar som diskare" sa jag, "Aaaaaha okej" svarade dom sådär påklistrat trevligt, och så vände dom sig om och började prata kantonesiska med varandra istället
 
Aha!

Så fånigt. För mig är det typiskt ett jobb som säger väldigt lite om personen som har det. Om folk trivs och viktiga uppgifter blir utförda, är jag mer än nöjd.

Men dömandet handlar alltså om att inte vilja vara ihop med någon som har "fel" jobb?
Men jag tycker det verkar som att det är så viktigt för unga idag att ha högstatus jobb och tjäna en jäkla massa pengar? (kan ju hänga samman med kollapsen av välfärden iofs) man är typ korkad om man nöjer sig med åka tåg som t ex @Bison ?
En av mina bästa vänner är konstnär ensamstående med två barn. Hon är urfattig med svenska mått mätt men så jäkla lycklig ändå. Jag känner inga karriärister. De flesta av mina vänner jobbar inom offentliga sektorn. Jag dömer ingen pga yrke, det är ju bara för löjligt. Men jag bryr mig inte så mycket om pengar eller karriär eller prylar heller.
 
Apropå yrken som ses som lite udda. Mitt drömyrke är konservator. Det skulle vara så himla kul! Skulle arbeta med att stoppa upp djur då.

Men det får nog förbli en dröm. Sen vet jag egentligen inte om det ses som udda. Men inte jättevanligt yrke kanske.
 
Är krematorietekniker och idén att någon skulle tycka det är "kul" är nästan otänkbar för vissa. Sen att det finns andra aspekter av yrket än enbart att "bränna människor" verkar folk ha svårt att tänka sig utan de vill gärna föreställa sig det värsta.

Jag som följer Caitlin Doughty tycker att begravningsbranschen verkar superintressant! Lyssnade precis klart på en av hennes böcker och har fått en helt annan syn på döden och allt som hör till den.
 
Jag upplever att jag blir lite dömd ibland. lokalvårdare verkar vara ett sådant där yrke som folk tror att man har som fas i väntan på ett "riktigt jobb" (vad det nu är?) men i verkligheten är det ett av få yrken som funkar för mig som ensamstående och mina hundar, och det är det Absolut viktigaste för mig.
Att jag sedan har sköna arbetstider, slipper sitta stilla och kan lyssna på ljudböcker under tiden är inte fel heller. :)

Det som dock stör mig ännu mer än andra personers domar är mitt eget sätt att be om ursäkt. "Jag jobbar på hotell, men Bara som städerska." hinner ofta ur munnen innan jag ens kommer på tanken att hindra mig själv, och jag blir lika glad varje gång någon fräser tillbaka; "Vadå BARA?!" :)
 
Torped?

Du har väl ett normalt jobb vad mig anbelangar.
Begravningsbyrå skulle jag vilja jobba på, det är lite samma bransch.

Haha ja det är ju också en rätt skön grej att kläcka på en dejt. "nej men jag är torped" :p :D

Jag hade en kollega för några år sedan inom mode/pr-branschen. Han var typ 30, amerikan uppvuxen i NY men med rötter på Bahamas, sjukt snygg, "groomad" såg ut som en het 100-meterslöpare typ och alltid extremt välklädd och mån om sitt yttre. Iaf en dag när vi är ute dyker en äldre gråhårig välklädd man i typ 60-årsåldern upp (klädd i typ rock och kostym) och han visar sig ngt oväntat vara min kollegas partner. När han gått pratar vi lite löst och min kollega bara "you know.. he said i'm not supposed to talk about his work but he works att something called SAAAAAAPO"

:rofl:
 
Vad menar du? Jag har en kompis som är mäklare! Jätteskön tjej som DJ-ar på helgerna och gör egen musik. Hon är väldigt soft och härlig. Är det dåligt att vara mäklare menar du?
Undrar helt nyfiket!
Jag tänker att man ofta vänner emellan har lite lika värderingar. Och då tänker jag mig att en person som har ökande bostadspriser som jobb, praktiskt taget, inte delar värderingar med mig.
 
Jag tänker att man ofta vänner emellan har lite lika värderingar. Och då tänker jag mig att en person som har ökande bostadspriser som jobb, praktiskt taget, inte delar värderingar med mig.

Ahh ok jag fattar! Jag har inte upplevt samma dock! Folk är ju så mkt mer än sitt jobb. Tänker att en mäklare är social, bra på att träffa folk och att nätverka. Och på grund av detta bra på att sälja in sitt koncept. Ganska liknande som att jobba med PR eller försäljning rent allmänt! :)
 
Men jag tycker det verkar som att det är så viktigt för unga idag att ha högstatus jobb och tjäna en jäkla massa pengar? (kan ju hänga samman med kollapsen av välfärden iofs) man är typ korkad om man nöjer sig med åka tåg som t ex @Bison ?
En av mina bästa vänner är konstnär ensamstående med två barn. Hon är urfattig med svenska mått mätt men så jäkla lycklig ändå. Jag känner inga karriärister. De flesta av mina vänner jobbar inom offentliga sektorn. Jag dömer ingen pga yrke, det är ju bara för löjligt. Men jag bryr mig inte så mycket om pengar eller karriär eller prylar heller.
De flesta får ju inte högstatusjobb, oavsett vilka dessa anses vara. Så är det ju bara.
 
Jag blir inte så mycket dömd för mitt yrke, men däremot blir jag dömd för att jag valt att jobba med mitt yrke på en arbetsplats som både folk inom och utanför branschen ser ner på. Vet inte hur många som tipsat om ställen som söker folk så jag ska ”slippa” min nuvarande arbetsplats. Eller fått frågan varför jag inte jobbar på ett ”riktigt” ställe.. att jag har bättre betalt, mer trygghet, bättre arbetstider och betydligt mer kreativ frihet på min nuvarande arbetsplats är det få som förstår. Jag har jobbat på ”fina” ställen, men jag jobbar liksom inte kvar eftersom villkoren inte varit bra. Jag trivs bra där jag jobbar, men kommer på mig själv ibland att gå i försvar när jag ska svara var jag jobbar. Och sen är jag less på att vara någon hjälpjour på alla sociala tillställningar för alla glada hobbyamatörer som ska ha 18 tips eller vilja veta vad de gjorde fel när de försökte göra en viss grej förra veckan som blev pannkaka.. jag vill liksom inte jobba när jag är på fest.
 
Är krematorietekniker och idén att någon skulle tycka det är "kul" är nästan otänkbar för vissa. Sen att det finns andra aspekter av yrket än enbart att "bränna människor" verkar folk ha svårt att tänka sig utan de vill gärna föreställa sig det värsta.
Folks ansiktsuttryck när jag sa att jag arbetade med svårt sjuka och döende barn och älskade mitt jobb 🙄 Men ganska bra för mig som är osocial ibland, folk slutade ställa jobbfrågor :D
 
Dömd är väl kanske fel ord men dom gångerna det kommer upp att jag är utbildad ekonom men ändå jobbar inom personlig assistans/individ och familjeomsorgen så brukar det komma en del frågor. Men mest av nyfikenhet då. Är väl typ bara min chef som tycker att det är obegripligt, men vi är rätt olika som personer så kan förstå om hon inte begriper sig på mig :D
 
Men dömandet handlar alltså om att inte vilja vara ihop med någon som har "fel" jobb?
Det tror jag inte. Utan mer om idén att eftersom personen är PA så är hen inte ambitiös etc. Dvs att man lägger in väldigt mycket i vad personen valt för yrke. Att det inte är fint nog, inte intellektuellt eller karriärigt nog. Eller liknande.

Dvs inte att så mycket att man väljer bort någon pga som varför man gör det.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp