Jag vill inte ens vara särskilt närvarande i nuet när jag sköter mina administrativa arbetsuppgifter! Ju mer jag kan tänka på annat samtidigt, desto bättre. Varför det skulle vara bättre att verkligen ta in och uppleva ledan på ett närvarande vis, går mig helt förbi.
Jag har ju blivit torterad med mindfullness på kurser och är fortfarande traumatiserad över att jag skulle ta in nya upplevelser, syn och ljud, på sergels torg, en plats som jag avskyr för precis allt. Den är den fulaste platsen jag vet, samlingsplats för existenser som oroar mig och jag har också svårt för den tidsandan i vilken den föddes.
Tydligen upptäckte kursledaren att övningen fick rakt motsatt effekt än den tänkta, på mig.
Jag har funderat på hela företeelsen och funderar på om det är som vanligt, en under stimulerad medelklass som behöver ett särskilt ord på sitt något trista liv, för att det ska låte bättre. Jfr livspussel, vilket ju har en utmärkt synonym i det mer prosaiska ordet "livet".