Sedan minns jag hur hemskt det var när... Jäkla namn/hjärna funkar inte i dag. Ser avataren framför mig...
Hennes sambo tog inte telefon och hon hade en otäck känsla.
Han borde sitta i bilen och svara liksom.
Jag minns jag blev iskall, hennes känsla av att något var på tok fortplantade sig verkligen!
När jag kom hem igen kastade jag mig över datorn (före smarttelefonernas tid) och tyvärr hade hennes känsla slagit in.
Minns att min dåvarande sambo skällde ut mig att jag var rätt knäpp som grät med en person jag aldrig träffat. Han hade ju rätt på ett sätt, men samtidigt fel.
Det var en tung tråd. Hoppas du har det bra i dag (jag kommer snart på vad du heter), har tänkt på dig och era barn.