Dilemmat fortsätter om häst som inte kan säljas enl.avtal

[Magdalena]

Jodu! Om du ÄGER hästen, oavsett köpeskilling, så gäller det. Har själv fått en häst och har kollat noga vad som gällde innan jag dels betäckte, dels sålde hästen senare. Hade du däremot fått den på livstids foder är det en annan sak, men står du som ÄGARE så är du ägare.

 

[Lobelia]

Det är en svår situation och den verkar bara blir rörigare.

Exakt vad är det som står i kontraktet, anledningen till att jag frågar är just det här med kontraktsbrott. Om det står i still med att häaten inte får säljas utan måste avlivas om du inte längre vill ha den då skulle jag förstått din inställning , att inte bryta det, men om du även enligt kontraktet har alternativet att lämna tillbaks hästen och fd ägaren inte går med på det utan ställer nya vilkor så känns hela situationen ohållbar.

Varför ska du ensidigt hålla din del av kontraktet (om det nu är så), men inte hela utan bara de delar som motpaten väljer ut? Anser du dig bonden oavsett vad som häsnder? Vad skulle du göra om fd ägaren även stryker möjligheten att slakta eller lämna ut på foder?

 

[Ponnymamman]

Tragiskt med hästägare som på ena eller andra sättet försöker både ha kakan och äta den. Dvs ha bort hästen men fortfarande bestämma över den.
Du får helt enkelt ställa egna ultimatum. Antingen får du ett papper på att du får göra som du vill med hästen eller så kommer du att leverera den hem till ägarens gårdsplan. Gör detta skriftligt och med ett förfallodatum. Även om du inte direkt hade tänkt sätta dig i bilen och köra dit pållen så kanske det får fart på ägaren. JAG tycker nog att den rätta ägaren är du. Kontrollera noga, gärna med en av de advokater som har kostnadsfri rådgivning, om du inte faktiskt får göra som du vill.
H*n spelar helt klart på alla dina känslor för den här hästen. Och lyckas alldeles utmärkt. Sätt hästen åt sidan ett tag och fundera på vad människan egentligen vill och säger åt dig. Agera sedan. Men glöm dina känslor ett tag, även om det är svårt.
Lycka till!!!!

 

[Lena_B]

OK, hoppas du inte tog illa upp att jag antog något annat. Men jag tycker fortfarande du ska LÄSA EXAKT formulering i ert kontrakt. Står det att det är en köpehandling eller ett gåvobrev eller är det inte närmare specificerat? Har FÄ (Förre Ägaren) skrivit att det är ett köpeavtal borde det väl vara väldigt svårt att hävda att du ar juridiskt bunden av ett gåvoförbehåll? I så fall är det väl "bara" att ställa FÄ inför valet att hämta hästen eller den säljs.

Står det uttryckligen att du har rätt att lämna tillbaka hästen eller slakta den? I så fall skulle i alla fall jag i din situation benhårt hävda rätten att tolka det som att du enligt kotraktet har rätt att lämna tillbaka hästen!

Jag håller med om hela resonemanget om moral i förra tråden, men även om du inte i slutändan är beredd att gå emot FÄ:s önskemål tycker jag inte att det finns några skäl att inte anpassa samarbetsviljan/förhandlíngsklimatet till den nivå FÄ verkar ha valt.

Oberoenda av om det rör sig om köp eller gåva funderar jag på om det finns några juridiska hakar med att skicka ett rekommenderat brev till FÄ med i princip följande innehåll:
- Senast 2004.0x.xx ska du ha besked om FÄ vill utnyttja sin rätt att få tillbaka hästen, annars kommer den att säljas.
- Om FÄ vill utnyttja sin rätt att få tillbaka F ska hämtning skett 04.XX.XX annars kommer kostnader för uppstallning och skötsel att debiteras FÄ. Alternativt ska du ha fått anvisat plats och datum då du kan lämna F.

Sedan är det väl en annan sak att du egentligen inte löst problemet även om du får rätt att sälja F. Farhågorna för F:s framtid finns ju fortfarande kvar. Lite (mycket) makabert kan jag inte sitta och låta bli att tycka att den "bästa" lösningen kanske skulle vara om F hade den goda smaken att gå och bryta nacken av sig i hagen Det är en jobbig sits du hamnat i och du har min fulla medkänsla.

 

[Hästen]

Nej, jag absolut inte illa upp,
tack för ditt stöd,

//
Hästen

 

[Hästen]

Hej, funderade på när du skulle dyka upp..
Detta står exakt i kontraktet:

Avtal om överlåtelse!

Från och med den -------har "B" överlåtit hästen F" till R" (jag kallar mig så)
F" skall i fortsättningen endanst användas som ridhäst.
B" skall därefer snarast (dock senast----)ansvara för att F" blir avregisterad som travhäst och formellt överlåten till R".

R" skall snarast försäkra F".
Skulle F" avlida därefter, så att försäkringen träder i kraft, skall B" erhålla halva nettobeloppet.

Vid en evetuell vidareförsäljning skall B" och R" äga samtycke om köparens lämplighet.Om sådan ej finnes äger B" rätt att återta F" utan köpeskillning.Skulle sådan finnas skall köpeskillningen delas lika mellan B" och R".


//
Det är vad som står, men diskussionen har hela under denna tid varit att hästen inte ska säljas utan hellre isåfall avlivas, enligt B".
När jag nu talat med B" frågades vad jag ville göra och jag sa med att jag inte ville att F" skulle avlivas, men att jag inte kunde ha hästen kvar och det var därför jag ringde för att finna en lösning.
B" drar riskerna med en försäljning, att även om jag hittade bra köpare, så men vad händer sen????
När de sedan i sin tur ska sälja, är de lika noga med nästa köpare då osv....sedan avslutas det hela med att risken finns att hästen får sluta sina dagar på en slakttransport utomlands.PÅ sätt och vis finne det ändå en sanning i det....
Sedan frågor B" mig (och detta är enda gången i stort sätt personen låter synisk eller ändrar tonläge):
Vill du sälja , då eller?

Vad skulle ni säga?
Inte f-n rent ut, sitter jag då och säger att DEN risken är jag villig att ta? OM det skulle hända, skulle jag få B"'s samvete på mig resten av livet.(och mitt eget tack vare att jag tjatade)
Svårt att förklara, men B" har redan förstört chansen att sälja, eftersom denne hela tiden diskuterar risker, slakt, dåliga förhållanden/ägare och att denne inte vill sälja pga av det.
Nu törs jag inte chansa.

B" är inte elak i telefon (dvs skriker och är otrevlig), utan talar med lugn och säker röst, bara om vad hon tycker.(vi är ju gamla bekanta)Detta gör att jag inte kan få ur mig saker.Jag kan inte säga att hon sårar mig eller blir ledsen över att hon inte förstår att jag vill ha en ny häst (vilket hon inte gör, för F" är väl ändå en livskamrat, en vän?)Jag sitter bara och mjäkar och det gör att jag också efteråt blir väldigt besviken på mig själv att jag inte kan säga ifrån, jag är för snäll säger folk till mig.
Jag vill heller inte vara olojal och bryta kontraktet även om B" beter sig dumt.

I slutändan hade jag två alternativ, ta bort hästen eller hitta ny fodervärd. B" ville inte ta ansvar för ny fodervärd (dvs, skriva över hästen på denne)och poängterar att det är min häst eftersom jag "äger F" .
Jag har då inte hänvisat till kontraktet, tyvärr , eftersom jag nu är osäker på vad som egentligen menas.
B" skulle däremor "kolla runt".

Jag håller med dig ,Lobelia, denna situation blir bara rörigare.
Det kanske måste blil en advokat till slut iallefall.
Jag vet bara inte om jag orkar det eller har råd.

//
Hästen

 

[Krabban]

Avtal om överlåtelse!

Från och med den -------har "B" överlåtit hästen F" till R" (jag kallar mig så)
F" skall i fortsättningen endanst användas som ridhäst.
B" skall därefer snarast (dock senast----)ansvara för att F" blir avregisterad som travhäst och formellt överlåten till R".

R" skall snarast försäkra F".
Skulle F" avlida därefter, så att försäkringen träder i kraft, skall B" erhålla halva nettobeloppet.

Vid en evetuell vidareförsäljning skall B" och R" äga samtycke om köparens lämplighet.Om sådan ej finnes äger B" rätt att återta F" utan köpeskillning.Skulle sådan finnas skall köpeskillningen delas lika mellan B" och R".

Jag tolkar detta som att du först ska se om ni är överens om eventuell köpare

Vid en evetuell vidareförsäljning skall B" och R" äga samtycke om köparens lämplighet

. Om h*n inte samtycker så ska h*n få en chans att ta tillbaka hästen

Om sådan ej finnes äger B" rätt att återta F" utan köpeskillning.

, vilket du uppenbarligen har gett personen ifråga åtskilliga gånger.

Hon har alltså rätt att få tillbaka hästen om denna fråga kommer upp,men vill hon inte detta så får du göra vad du vill med hästen.

Hon ska alltså 1) få vara med och godkänna ev. köpare. Godkänner hon ej denna så ska hon 2) fä möjlighet att ta tillbaka hästen. Du har gett henne dessa chanser och hon vill inte ta dem så därför kan du sälja hästen.

Så tolkar jag det,men visst det blir ju mycket jobbigar att hävda sin rätt i förhållande till bekanta. Oftast vill man ju inte förstöra vänskapen med sånt här...

 

[Mitzi]

Men vad är haken?

Det står ju ingenstans något om avlivning?

Du har ju erbjudit B att ta tillbaka hästen, vilket hon inte vill. Alltså har du enligt kontraktet gjort vad du skall.

Det står att ni båda ska samtycka till köparens lämplighet. Har det någonsin kommit så långt att en ev köpare kunnat granskas som lämplig?
Är det inte så att B nekar försäljning öht utan att ens vilja kolla på några lämpliga?
I så fall har B brutit sitt avtal i kontaktet!

Då du fullgjort dina plikter och B ej sina, så är det HON som får alternativ: 1) Återta hästen.
2) Hitta lämlig ny ägare
2) Du hittar lämplig ny ägare.

Det vore rent korkat från din sida att avliva hästen BARA för att B pressar dig, utan att detta står reglerat i kontraktet.

 

[Hästen]

Det du säger är helt riktigt, jag borde egentligen ställa förra ägaren mot väggen stället för att denne pressar mig.Problemet är, (om du även läser nedan avtalet), att jag har redan satt mig i en sits då B" har övertaget, så det är inte riktigt så enkelt, eftersom vi är bekanta och B" har gett mig hästen i förtroende att jag ska hålla överrenskommelsen.Jag har problemet att jag vill vara lojal och sköta detta på ett bra sätt, vilket kanske egentligen inte spelar så stor roll eftersom sitsen är som den är.
Tyvärr är ju nu denna person inte särskilt sammarbetsvillig vilket försvårar det hela.

Jag tror jag ska låta en avdvokat titta på detta så jag är riktigt säker.
Någon pratade om fri rådgivning?
Var finner jag sådan till att börja med?

Tack s¨å länge
//Hästen

 

[hofi]

info@horselink.se Där kan du mejla Lars Deckerman. Han är duktig. Har själv fått hjålp med råd av honom. Hoppas det löser sej.
Men kan inte hålla sej sams med alla. Du kan inte vända ut och in på dej själv. Det är hon inte värd som hon behandlar dej.

 

[Lobelia]

Råd 1
Gå in här och ställ frågan till Agrias jurister. Jag har själv gjort det och fått svar inom några dagar - en vecka. Bifoga kontraktsbiten av inlägget jag svarar på och kortfatat om B"s vägran att låta dig sälja hästen/ta tillbaks den och ställ frågan "Har jag rätt att sälja hästen?"
Min bestämda uppfattning är att det mer rör sig om utpressning och än om en kontraktsfråga. Och övriga som läser dentta, var sälla och överlåt till "Hästen att skicka in frågan, det är hennes häst det rör sig om"

Råd 2
Det här kanske blir jobbigt, men jag tror att det här handlar mer om dig och dit förhållande till hästen än B" orimliga vilkor. Svara inte här om du tycker det är jobbigt eller om jag siktat helt fel och frågorna är irrelevanta. För mig verkar det absurt att du nästan verkar klänga dig fast vid ett ojust kontrakt och tillagda vilkor som kommit till i efterhand (inte sälja, inte lämna tillbaks). Ställer jag fel frågor kan du säkert komma på bättre själv .

Vad känner du egentligen inför hästen? Är du fortfarande förälskad i F" som individ? För mig känns ditt förhållande till hästen som en knut av dåligt samvete och blandade känslor. Du har vad jag förstått behållt den 6 år mer än du egentligen velat, varför (alltså bortsett från kontraktet, varför drev du inte det till sin spets då)?

Vad känner du egentligen inför kontraktet, vad är det som gör att du verkar vilja hålla fast vid det trots smått orimliga vilkor och att det nuvarande förhållandet inte är i närheten av de intentioner du läste in vid påskriften? Tycker du kontraktet är just? Har M" rätt att ensidigt bestämma ytterligare faktorer?

Vad känner du inför B" en vänlig saklig människa med talets gåva och stora kunskaper om dina ömma punkter (åtminsone enligt vad jag kan utläsa hittislls). Vad är det som gör att du hyser stor respekt för henne, för det verkar du göra. Har ni någon gemensam historia? Har ni haft ett närmre förhållande till hennne? Har du sett upp till henne med respekt? Är det rent av så att du vill ha någon att skylla på, att du själv inte vill släppa taget egentligen och att B" verkligen träffar ömma punkter.

Vad känner du inför dig själv, dömer du dig som korkad och lättlurad som gick med på vilkoren. Känner du dig bara grundlurad, finns det ett spår av taksamhet någonstans, om jag skyller på vad B" vill så kan jag behlla hästen lite till? Vad spelar din hälsa (eller brist på hälsa) för roll i sammanhanget. Hade du innan du fick problem tänkt ha två hästar eller några andra planer (tävlingskariär, jobb, gård mm) som har betydelse i sammanhanget. Har hästtrasslet andra paralleller i dit liv?

Hur skulle du gjort om du fick bestämma själv, hade du valt att avliva hästen om du inte hittade "rätt" ny ägare, eller hade du nöjt dig med en lägre (objektivt helt godkänd) nivå, eller ändå lämnat ut den på foder?

--------------------------------------------------------------------
Jag har som jag skrivit tidigare inte något bestämmt råd och ge, det är ditt liv och ditt beslut. Det funkar så i livet ingen annan kan ta ansvaret ifrån oss eller bestämma över oss om vi själva inte låter dem göra det. Vi har alltid ett val även om vissa är lätta och andra ordentligt otäcka.

Stå på dig och sköt om dig
Kram Helena

 

[Mitzi]

Dina problem ser inte alls ut att sitta i kontraktet.

Jag tror faktiskt inte att du måste till en advokat utan snarare en psykolog.

Du verkar ha ett väldigt onaturligt och underlägset förhållande till B, som med ditt samtycke dikterar hur du ska leva en stor del av ditt liv, och hela tiden försvarar du allt med att ni är gamla "bekanta"

Du får ursäkta att jag låter brysk, men du är ju faktiskt 30 år och ändå kryper du omkring på golvet som ett litet barn.

VARFÖR har B sådan stor PSYKOLOGISK kontroll över dig?
Och VARFÖR får det fortsätta?

Du beskriver sida upp och sida ner hur taskig B är och hur hon väljer sina ord för att "fånga dig" i en svår sits.
Ändå vill du vara vän med henne eftersom ni är gamla "bekanta" ...Jag förstår inte logiken i detta? Finns det någon känslomässig hållhake?

Du kanske ska tänka om lite och inse att dina val får stå mellan hästen och B. För med en sådan "bekant" och ett sådant ultimatum därtill, kommer du inte att kunna handla som en vuxen människa utan att behöva välja bort B ur din underliga skara av "bekanta"

Vad gäller kontraktet i sig är detta med största sannolikhet ogiltligt. Du äger hästen och då har DU full bestämmande rätt. OAVSETT vad som villkorades i kontraktet. I Sverige står äganderätten över olika typer av villkorat ägande i avtal. Och detta gäller även om du har skrivit under avtalet, som ju naturligtvis enligt lagen är ogiltligt.

För mig låter det som att du inte kommer att kunna gå emot B:s önskningar även om du får svart på vitt av en jurist att avtalet är ogiltligt. Ni kommer ju fortfarande att vara "gamla bekanta"...om du inte bestämmer dig att ta dig i kragen och handla som en vuxen människa.

 

[mysko]

ett gott skratt förlänger livet

Lycka till!

 

[Agraff]

Problemet med känslor är att de är som de är, så gråt ut och känn dig liten ett tag! Sen kan du ta tag i det hela. Jag tycker att du ska avliva hästen. Som nån skrev, Jadzia tror jag, ingen lider av att vara död. Det är faktiskt bättre än att hästen riskerar att flytta och flytta igen. OCh Det är INTE ditt fel. Det är den förra ägarens, som verkar vara ansvarslös tycker jag och låter dig ta de tuffa besluten. Låt inte hennes feghet hindra dig från det du vill göra. Känslomässig utpressning kallas det när du får skuldkänslor av din komppis taskiga agerande. Stå på dig, så löser det sig till slut.

 

[Hästen]

OK,
Jag ska göra ett försök, detta blir dock långt, hoppas du/ni orkar läsa:

Vad känner du egentligen inför hästen?
När jag ser på F" blir jag glad, för att förklara på ett enkelt sätt.Men visst finns även där en knut, eftersom jag väljer bort hästen inför en ny, och därav mitt dåliga samvete till individen som det trots allt är.Jag sviker på något sätt, så visst är det en kamp mellan mig och mina känslor.
I 6 år har jag inte kämpat med detta, det är felaktigt, för ca 2 år (vet inte exakt) sen började jag känna att jag ville vidare.

Vad känner du egentligen inför kontraktet?
Känslan är att det hindrar mig från att agera på ett fritt sätt, till min egen häst.Jag får be om ursäkt om jag misslett er, ni trodde alla säkert att det stod i kontraktet att han skulle avlivas, vilket det inte gör.
När jag övertog hästen, var det en förutsättning att jag skulle få hästen, att jag inte sålde den vidare utan då hellre avlivades.Jag tänkte aldrig på då att det "muntliga uttalande" från hennes sida skulle tvinga mig till denna sits.För mig har ett muntligt löfte lika stor betydelse som ett skriftligt, men under dessa omständigheter kan det kanske diskuters.

Vad känner du inför B"?
B" är min förra sambos syster, som jag levde ihop över 5 års tid.Systern och jag kom väldigt bra överrens.
När jag erbjöd mig att ta hästen, så blev hon jätteglad och detta avtal skrevs för att ´hästen i framtiden inte skulle fara illa.Hon gjorde det klart för mig att det var bättre att avliva hästen än att riskera ett dåligt slut.Jag var bara 22 år och överlycklig, trodde faktigst att han alltid skulle vara hos mig.Jag avfärdade t om hennes ord "när hon sa : att det kommer att komma en dag då du vill ha något annat".
Jag har alltid sett upp till henne och när jag och min dåvarande sambo skildes åt var vi fortfarande vänner.Hon talade om för mig att hon visste att hästen skulle ha det bra ändå.Jag vill inte bli osams med vare sig henne eller fd sambo, då jag känner allihop och vi alla skiljdes som icke fiender.Min fd sambo är även god vän med delar av min övriga släkt vilket gör att jag har mer än mig själv att tänka på.
Att ha någon att skylla på vill jag absolut inte, den skulden lägger jag på mig själv som var så dum att jag ingick detta löfte.Man kan aldrig veta vad som händer i livet, så man ska absolut inte sätta sig i en sådan här sits.

Vad känner du inför dig själv?
Känner mig svag inför detta, hon skänkte hästen i förtroende att jag skulle följa hennes vilja, och det har jag moraliskt svårt att bryta.
Min hälsa styr möjligheterna att ha två stora hästar, pga av begränsad rölighet och ork.
Mer vill jag inte gå in på här.
Det faktum att jag är sjukskriven och kommer så att vara ett tag till (om jag någonsin kommer att jobba heltid igen vet jag inte) begränsar natuligtvis enkonomin.Att ha en stor häst är dyrt och att ha två är en omöjlighet.Jag vill inte heller leva på gränsen , jag måste ha resuscher om det händer min sambo, mig eller mina djur någonting.
Tanken var att ha två stora, innan jag blev sjukskriven.Jag vill tillägga här att jag under en period hade två, (köpte mig en till strax innan jag blev dålig).När läget för mig försämrades började jag leta fodervärd till varmblodet, fann en och mkt löste sig.Jag blev dock inte bra, utan fick sälja den nya pga av att jag under en lång tid inte kunde rida och detta var en mkt krävande häst som behövde stimulans, utbildning och motion.Jag trodde då att varmblodet skulle få vara kvar hos fodervärden på livstid då det fungerade så bra och det var tanken med det hela.Jag tog en paus från hästerit för att satsa på mig själv och fick en chock när fodervärden sa upp kontraktet.Hästen kom hem och jag visste inte om jag kunde rida eftersom jag inte suttit på en häst på flera månader.Det fungerade och jag blev så glad, fick en nytändning.
Jag vill tillägga att mina drömmar om en ny häst aldrig sviktade, det var fortafarande mitt mål och vision.
Efter ett tag började jag bli sugen igen, fick lusten tillbaka.Jag lärde mig mina begränsningar (lär fortfande)och beslöt mig för att försöka uppfylla drömmen.Jag satsar inte på elitnivå, jag vill bara ha en häst som tycker om att göra det jag vill, som passar mig bättre för där jag är nu.
Men först lösa detta.
Jag började leta ny fodervärd, vilket inte under en längre tid gav något napp.(Jag är otroligt kräsen,)Då kontaktade jag B", för att höra vad hon stod, hon kanske ändrat sig??
Där är vi nu.
Detta handlar egentligen lika mkt för mig att klara upp någonting i mitt liv som varit olöst, inte endast om att skaffa ny häst.Jag vill bli fri henne och göra vad jag vill, frågan är att jag kan säkert bli fri kontraktet(vad det verkar?) men blir jag fri mentalt och moraliskt?

Hur skulle du gjort om du fick bestämma själv?
Ja, på denna fråga finns egentligen två svar.
Om jag är så stark, att jag kan motstå rädslan att han hamnar på slaktransport och får hennes samvete och MITT eget i framtiden, så skulle jag sälja.Också godkänna att jag moraliskt bryter mot henne.
Om inte, skulle hästen få vara kvar, en fodervärd sökes, dock till ett visst begränsat antal hem, eftersom ingen häst mår bra av att flytta runt.
Skulle det hela inte fungera får man då ta ett beslut om vad som ska göras, kanske det gått iallefall ett några år och jag är bättre och kan både fysiskt och ekonomiskt ta hand om två.
Att avliva honom nu skulle jag aldrig gå med på.

Dina frågor är ärliga och jag har insett att jag var tvungen att tala om hela baletten för att ni ska få en chans att förstå.Jag talar helst inte om att jag är sjuk, då det är för mig alldes för personligt, men har jag gett mig in i leken får jag den tåla.

Jag är fullt medveten om att jag kanske verkar rörig och luddig i mina uttryck, jag har lagt in trådar här när jag varit så otroligt ledsen på allt detta och bara velat försvinna och det ska man inte göra då det är oerhört lätt att bli misstolkad och själv misstolka pga av att man för tillfället inte riktigt kan tänka klart.Det är kanske ingen ursäkt , men en förklaring.

Men ambition har heller aldrig varit att kasta all skuld på förra ägaren, eller få denna ett framstå som en idiot eller väldigt elak människa.För mig är det stor skillnad att kalla en människa Elak eller att tycka han/hon beter sig Dumt eller Oförstående .

Jag håller helt med dig att vi faktigst har val, efter att ha lugnat mig lite, talat om saken i lugn och ro med anhöriga, lyssnat till era råd, synpunkter och stöd, kan jag faktigt välja om jag vill fastna i detta och låta detta styra över mig eller inte.

Jag tackar för ditt angagemang (stavas?), ditt tålamod och stöd.Hoppas detta ger dig en klarare blid på det hela (och ni andra med).
Har du fler funderingar är du välkommen,

//
Hästen

 

[Hästen]

Se svaret till Lobelia för att få en klarare bild.

Att föreslå pykologisk hjälp innan du vet hur saker och ting ligger till är inte särskilt snällt.

//
Hästen

 

[Inte_Ung]

Att föreslå pykologisk hjälp innan du vet hur saker och ting ligger till är inte särskilt snällt.

Varför inte det? Jag tycker nog att det är rätt så snällt jag. Att prata med en psykolog om sina tankar inför ett svårt och oåterkallerligt val, kan vara en mycket bra idé som gör både beslutet och konsekvenserna av det lättare att hantera.

 

[peter_lundin]

Mitzis sätt att föreslå det gav iallafall inget snällt intryck utan blev rätt elakt även om det kanske inte var menat så. Jag brukar inte heller springa till psykolog när jag får problem som jag har svårt att ta ställning till.
PL

 

[Inte_Ung]

Och när händer det att DU har svårt att ta ställning till något? Jag trodde inte att du brukade ha just DET problemet.

 

[Hästen]

Om man ser det ur en vidare synvinkel, än att man är psykiskt sjuk eller knäpp bara för att man är underlägsen en annan människa, så är tanken god.

Trådskrivaren vet ju inte bakgrunden till varför denna underlägsenhet existerar.

Om nu denne syftar på att jag är knäpp och därför behöver hjälp eller om det är för att komma fram till en lösning, det vet jag ej eftersom det ej framgår.

//
Hästen