bananabambi
Trådstartare
Men jösses så många fina dikter det finns. Kan ni hjälpa mig välja ut två av de jag velar mellan?
En ska Alvins gudmor läsa, och det kommer förmodligen bli denna:
Att få ett litet gudbarn
är en gåva och en ära
- att man är så betrodd
att stå ett liv så nära.
Man länkas till varandra
med ett gudomligt band.
Så själsligt är man nära
fast man bara ses ibland.
Ett gudbarns liv man följer
av omtänksamma skäl.
För man har fått till uppgift
att se till barnets väl.
Och även i det tysta
finns detta alltid kvar
- att man känner något särskilt
för det gudbarn som man har.
Sedan vill jag läsa en dikt, men jag vet inte vilken. Den finaste jag hittills vet, "Älskade barn", läste jag på Elis dop, och vill inte läsa samma på Alvins.
Dessa står det mellan:
1.Du föddes vid suset av björkar
i juli när sommaren log.
Där ute spelade vinden
en visa för blommor & skog.
Doften av sommarens blommor,
smög runt kring din vagga den natt
du julibarn föddes till världen
som fylldes av solsken & skratt.
Jag önskar din levnad fick vara
så ljus som en försommardag,
en vandring på mjuka stigar,
du julibarn - önskar jag
eller
2.Jag ser dig när du sover
så lätta andetag.
Vill ligga här bredvid dig
när natten blir till dag.
Du ligger tätt intill mig
din hud är mjuk och varm.
Jag känner sådan lycka
att ha dig i min famn.
I morgon när du vaknar
då vill jag se dig le,
förväntansfullt mot världen
och allt vad den kan ge.
Vill skydda dig mot ondska
och finnas där för dig.
Att stötta dig i livet
är ett löfte ifrån mig.
Men forstsätt nu att sova
och ligga brevid mig
För ännu råder natten
och jag vakar över dig.
eller
3.Sömndruckna, kisande ögon.
Varma armar smygande runt min hals.
Tårvåt kind mot min.
Hulkande, snyftande, snusande i mitt öra.
Mjuka spretande tår, sparkande mot min mage.
Värmande kittlingar stiger inom mig,
kärleken som ger kraft och styrka
att orka ännu ett nattmål.
Mitt barn, min glädje, mitt allt.
Jag älskar dig så!
En ska Alvins gudmor läsa, och det kommer förmodligen bli denna:
Att få ett litet gudbarn
är en gåva och en ära
- att man är så betrodd
att stå ett liv så nära.
Man länkas till varandra
med ett gudomligt band.
Så själsligt är man nära
fast man bara ses ibland.
Ett gudbarns liv man följer
av omtänksamma skäl.
För man har fått till uppgift
att se till barnets väl.
Och även i det tysta
finns detta alltid kvar
- att man känner något särskilt
för det gudbarn som man har.
Sedan vill jag läsa en dikt, men jag vet inte vilken. Den finaste jag hittills vet, "Älskade barn", läste jag på Elis dop, och vill inte läsa samma på Alvins.
Dessa står det mellan:
1.Du föddes vid suset av björkar
i juli när sommaren log.
Där ute spelade vinden
en visa för blommor & skog.
Doften av sommarens blommor,
smög runt kring din vagga den natt
du julibarn föddes till världen
som fylldes av solsken & skratt.
Jag önskar din levnad fick vara
så ljus som en försommardag,
en vandring på mjuka stigar,
du julibarn - önskar jag
eller
2.Jag ser dig när du sover
så lätta andetag.
Vill ligga här bredvid dig
när natten blir till dag.
Du ligger tätt intill mig
din hud är mjuk och varm.
Jag känner sådan lycka
att ha dig i min famn.
I morgon när du vaknar
då vill jag se dig le,
förväntansfullt mot världen
och allt vad den kan ge.
Vill skydda dig mot ondska
och finnas där för dig.
Att stötta dig i livet
är ett löfte ifrån mig.
Men forstsätt nu att sova
och ligga brevid mig
För ännu råder natten
och jag vakar över dig.
eller
3.Sömndruckna, kisande ögon.
Varma armar smygande runt min hals.
Tårvåt kind mot min.
Hulkande, snyftande, snusande i mitt öra.
Mjuka spretande tår, sparkande mot min mage.
Värmande kittlingar stiger inom mig,
kärleken som ger kraft och styrka
att orka ännu ett nattmål.
Mitt barn, min glädje, mitt allt.
Jag älskar dig så!
