Anonymitet_200
Trådstartare
Har H och nära anhörigs tillåtelse att skriva detta men valt ett anonymt konto ändå.
Har en nära anhörig med diabetes vi kan kalla hen för H. H har extrema svängningar i blodsockret varje dag, den person H bor ihop är förtvivlad och vårdens enda lösning är att H ska ta mer insulin. H kan ta upp till 30 extra enheter insulin utöver det vanliga insulinet på 5-6 timmar utan att blodsockret rör sig ur fläcken. När H säger detta till vården säger de ta mer insulin och som H upplever det rycker på axlarna.
H har god koll på vad H äter, har koll på att inte få i sig dolt socker, kollar alla förpackningar H köper och kan efter en frukost med smörgås grovt bröd har aldrig mer än max 2 gram socker per 100 gram , naturell fil, musli med 0,8 gram socker per 100 gram få ett blodsocker som är mellan 18-25 vid lunch.
H har haft diabetes i över 40 år och är alltså ingen nybörjare på detta och har stenkoll på vad H äter. Vården säger bara kroppen förändras i hur den fungerar och det här får man leva med. Ska man behöva leva med detta när man är under 50 år och skulle ha många arbetsföra år framför sig. H säger att livet är slut och närmast anhörig som bor med H kan aldrig planera för en måltid tillsammans för de vet aldrig om blodsockret är nere på två eller är 30 och parkerar sig där under de närmaste 7-8 timmarna. Deras gemensamma liv är i princip borta. H motionerar regelbundet, ingen övervikt att tala om. H kan få svängningar på mellan 3 och 30 dagligen i blodsocker. H har också fått en second opinion efter Hs njurläkare mer eller mindre krävde detta för att ett högt Hba1c skadar njurarna och H har njursvikt. Second opinion hos annan läkare var bara att H får leva med detta och det går inte att göra något. H har testat insulinpump under längre period men då detta inte påverkade överhuvudtaget valde H att gå tillbaka til sprutor.
Finns det någonstans man kan vända sig för att få vänt på alla stenar och de kan få hjälp privat eller vad sjutton som helst? Eller får man bara acceptera att kroppen är slut och slutat fungera innan man är 50 år?
Har en nära anhörig med diabetes vi kan kalla hen för H. H har extrema svängningar i blodsockret varje dag, den person H bor ihop är förtvivlad och vårdens enda lösning är att H ska ta mer insulin. H kan ta upp till 30 extra enheter insulin utöver det vanliga insulinet på 5-6 timmar utan att blodsockret rör sig ur fläcken. När H säger detta till vården säger de ta mer insulin och som H upplever det rycker på axlarna.
H har god koll på vad H äter, har koll på att inte få i sig dolt socker, kollar alla förpackningar H köper och kan efter en frukost med smörgås grovt bröd har aldrig mer än max 2 gram socker per 100 gram , naturell fil, musli med 0,8 gram socker per 100 gram få ett blodsocker som är mellan 18-25 vid lunch.
H har haft diabetes i över 40 år och är alltså ingen nybörjare på detta och har stenkoll på vad H äter. Vården säger bara kroppen förändras i hur den fungerar och det här får man leva med. Ska man behöva leva med detta när man är under 50 år och skulle ha många arbetsföra år framför sig. H säger att livet är slut och närmast anhörig som bor med H kan aldrig planera för en måltid tillsammans för de vet aldrig om blodsockret är nere på två eller är 30 och parkerar sig där under de närmaste 7-8 timmarna. Deras gemensamma liv är i princip borta. H motionerar regelbundet, ingen övervikt att tala om. H kan få svängningar på mellan 3 och 30 dagligen i blodsocker. H har också fått en second opinion efter Hs njurläkare mer eller mindre krävde detta för att ett högt Hba1c skadar njurarna och H har njursvikt. Second opinion hos annan läkare var bara att H får leva med detta och det går inte att göra något. H har testat insulinpump under längre period men då detta inte påverkade överhuvudtaget valde H att gå tillbaka til sprutor.
Finns det någonstans man kan vända sig för att få vänt på alla stenar och de kan få hjälp privat eller vad sjutton som helst? Eller får man bara acceptera att kroppen är slut och slutat fungera innan man är 50 år?