Jag tycker att vi verkar prata om två olika saker här.
Den ena är att inte hinna allt man vill. Tex hålla tre hästar i kondition plus gå på teater varje vecka. Osv.
Den andra är att inte hinna/förmå/vara allt man känner att man borde.
Den första får man ju lösa genom prioriteringar. Och i grunden är det ju BRA att det finns så mycket som är roligt.
Den andra är mer problematisk. Och det är den andra jag tänker mig att frågeställningen handlar om.
Jag tycker nog att de är tätt kopplade. Det man sorterar bort är det minst viktiga och då blir man trygg i fråga 2 , att man faktiskt hinner det man tycker är allra viktigast och kan vara nöjd i det. Är man inte tydlig mot sig själv då lämnar det kanske en oro hos vissa att man faktiskt missar något egentligen väldigt viktigt.
Att man borde hinna nåt man bestämt är lågt prioriterat borde inte generera samma problem som om det är mer oklart hur prioriterar det man inte orkar är.
Jag tänker också att det finns ett samband med hur mottaglig man är för tryck utifrån om vad man borde hinna. Krav och måsten som inte bottnar i den egna personen, blir mer diffusa på nåt sätt.
Fast vi funkar säkert alla olika.
Världen snurrade friskt vidare när jag låg immobiliserad på sjukhus förrförra sommaren i veckor. Insikten om ens egna begränsningar och ansvar är en intressant fråga. Vad är ett måste egentligen? De är oerhört få. Till och med när man har barn är de oerhört få, om än något fler.