Sv: Det som har hänt....
*gråter när jag läser din berättelse* Jag var med er på BB och det var både den värsta och samtidigt den vackraste upplevelse jag varit med om. Han var så vacker, eran son, eran Jonathan! Att jag fick träffa honom, är något jag kommer vårda ömt, som en gåva, för resten av mitt liv!
Samtididigt denna oerhörda orättvisa, att han inte fick stanna kvar hos er, hos oss! Denna upplevelse var triljoner mycket jobbigare än både min mammas och min bästa väns bortgång. Det går bara inte att greppa, när ett barn går bort!!!! Och om jag kände så, kan jag inte för mitt liv sätta mig in i, hur det är för er!!! Maktlösheten är stor och det enda jag kan göra är att bara finnas här. Så jag finns här för er båda!
Er vän
Maggie