Jag sällar mig till skaran som inte trivs med sitt namn. De flesta jag känner tycker att det passar mig och att det är fint, men för mig är det något som skaver. Jag kommer byta namn iom en kommande utlandsflytt, då namnet jag har är totalt hopplöst utomlands. Det känns skönt att ha en "ursäkt" till att byta namn, annars hade det nog inte blivit av.
Jag har jobbat ganska mycket med min identitet. Tänkt mycket på vem jag är, vem jag vill vara och sedan tagit alla steg jag kan för att faktiskt bli den jag känner mig som. För mig känns det tryggt att jag numera har en väldigt tydlig estetik och ett tydligt "koncept", jag vet precis vem jag är och jag vet precis vad jag vill. Jag klär mig bara i saker jag absolut gillar och jag gör inte längre saker som inte passar mig. Larviga exempel är att jag t ex aldrig skulle ha på mig en luvtröja eller lyssna på typ Ed Sheeran. Folk tycker att jag är vansinnigt fåfäng och fånig, och det får de väl tycka om de vill. Det bryr jag mig faktiskt inte om. Jag ser helt enkelt inte poängen med göra saker som känns sisådär när jag istället kan göra saker som känns toppen!
Jag har jobbat ganska mycket med min identitet. Tänkt mycket på vem jag är, vem jag vill vara och sedan tagit alla steg jag kan för att faktiskt bli den jag känner mig som. För mig känns det tryggt att jag numera har en väldigt tydlig estetik och ett tydligt "koncept", jag vet precis vem jag är och jag vet precis vad jag vill. Jag klär mig bara i saker jag absolut gillar och jag gör inte längre saker som inte passar mig. Larviga exempel är att jag t ex aldrig skulle ha på mig en luvtröja eller lyssna på typ Ed Sheeran. Folk tycker att jag är vansinnigt fåfäng och fånig, och det får de väl tycka om de vill. Det bryr jag mig faktiskt inte om. Jag ser helt enkelt inte poängen med göra saker som känns sisådär när jag istället kan göra saker som känns toppen!