Det går inte

ALLT jag gör blir dåligt och finns inte en enda sak som jag gör som blir bra. Utan exakt allt är att jag förstör och miss lyckas och gör så andra på verkas neggativt. Och fast att dom två sakerna jag vill minst av allt är att göra andra ledsna och vara ensam så är det ändå det enda jag gör.
Och jag vet att ingen kan göra nåt och ingen kan säga nåt vad jag ska göra. Jag VET det så ingen behöver försöka. Och jag vill inte det heller utan jag vill bara skriva och få ut lite fast det också är helt jävla onödigt för vill ändå inte ha allt bara förmig själv. Men ingen KAN ju göra nåt heller.
Jag skulle ju ha varit i skolan idag andra dagen. Men gjorde en sak igår så har inte fått vara själv nästan och fick inte gå dit idag. Eller jo längsta jag har varit ifred är kanske en halv timme när M var i mitt rum för kp litar på mig att jag inte gör nåt när jag är med han. Och det kommer jag inte göra heller för jag vill inte att han ska se nåt sånt.
Och det går inte för dom kan inte ha koll på mig exakt hela hela tiden. Utan ifall det inte vänder ganska snabbt så kan jag inte vara här utan då måste jag antingen till bup eller till ett sis hem som är låst och att dom får leta genom alla ens saker och massa sånt. Och nej dom sakerna är ju inte bättre så vara kvar här skulle väl vara bäst men ifall det inte går så gör det ju inte.
Och en jobbig sak att ingen kan säga varför jag ska fortsätta. För det finns ju ändå inget med framtiden som jag vill göra eller upp leva eller nåt. Utan det enda jag vet är att jag INTE vill att det ska gå massa tid och vill inte bli äldre och inget sånt. Så det finns ju INGEN andledning ändå så måste jag fast jag bara mår skit av det OCH jag på verkar så andra mår dåligt.
Och somsagt jag vet att ingen här kan göra nåt. Och jag förklarar skit dåligt och över reagerar om saker eller fattar inte och massa sånt så det går ju inte ens att prata med er här liksom för jag inte ens kan det utan att det blir skit dåligt. Så jag vill liksom ha sällskap eller hur jag ska säga men jag fattar verkligen er att ni inte vill eller orkar också så ingen tror att jag är sur på nån eller nåt. Utan det är jag inte utan bara jävligt ledsen och typ besviken på migsjälv.
Och jag vet inte hur det kommer bli med nåt för får aldrig nåt till fälle som jag kan dö men inget magiskt kommer ju hända så jag mår bättre heller. Så jag vet verkligen inte hur nånting blir för kan ju inte vara såhär för alltid heller.

 

[sorbifolia]

Du, jag vill verkligen skriva med dig, och läsa vad du skriver, har tänkt massor på dig i dag och funderat på hur jag skulle kunna få dig att må yttepyttelite bättre.

Förstår att allting känns nattsvart just nu, men även om du inte längre tror det kommer vända och bli bättre någon gång, så är vi många som tror och hoppast för dig. Det finns ett ordspråk som säger att det är alltid mörkast precis före gryningen - så någon gång snart nu så bara MÅSTE det börja ljusna för dig.

 

[Sryoqwe]

ALLT jag gör blir dåligt och finns inte en enda sak som jag gör som blir bra. Utan exakt allt är att jag förstör och miss lyckas och gör så andra på verkas neggativt. Och fast att dom två sakerna jag vill minst av allt är att göra andra ledsna och vara ensam så är det ändå det enda jag gör.
Och jag vet att ingen kan göra nåt och ingen kan säga nåt vad jag ska göra. Jag VET det så ingen behöver försöka. Och jag vill inte det heller utan jag vill bara skriva och få ut lite fast det också är helt jävla onödigt för vill ändå inte ha allt bara förmig själv. Men ingen KAN ju göra nåt heller.
Jag skulle ju ha varit i skolan idag andra dagen. Men gjorde en sak igår så har inte fått vara själv nästan och fick inte gå dit idag. Eller jo längsta jag har varit ifred är kanske en halv timme när M var i mitt rum för kp litar på mig att jag inte gör nåt när jag är med han. Och det kommer jag inte göra heller för jag vill inte att han ska se nåt sånt.
Och det går inte för dom kan inte ha koll på mig exakt hela hela tiden. Utan ifall det inte vänder ganska snabbt så kan jag inte vara här utan då måste jag antingen till bup eller till ett sis hem som är låst och att dom får leta genom alla ens saker och massa sånt. Och nej dom sakerna är ju inte bättre så vara kvar här skulle väl vara bäst men ifall det inte går så gör det ju inte.
Och en jobbig sak att ingen kan säga varför jag ska fortsätta. För det finns ju ändå inget med framtiden som jag vill göra eller upp leva eller nåt. Utan det enda jag vet är att jag INTE vill att det ska gå massa tid och vill inte bli äldre och inget sånt. Så det finns ju INGEN andledning ändå så måste jag fast jag bara mår skit av det OCH jag på verkar så andra mår dåligt.
Och somsagt jag vet att ingen här kan göra nåt. Och jag förklarar skit dåligt och över reagerar om saker eller fattar inte och massa sånt så det går ju inte ens att prata med er här liksom för jag inte ens kan det utan att det blir skit dåligt. Så jag vill liksom ha sällskap eller hur jag ska säga men jag fattar verkligen er att ni inte vill eller orkar också så ingen tror att jag är sur på nån eller nåt. Utan det är jag inte utan bara jävligt ledsen och typ besviken på migsjälv.
Och jag vet inte hur det kommer bli med nåt för får aldrig nåt till fälle som jag kan dö men inget magiskt kommer ju hända så jag mår bättre heller. Så jag vet verkligen inte hur nånting blir för kan ju inte vara såhär för alltid heller.

Jag önskar att vi kunde få dig att känna dig mindre ensam, är väldigt säker på att alla här önskar det. Vi har inte tröttnat på dig alls, vi som svarar här gör det helt frivilligt och för att vi bryr oss

 

[Daff]

ALLT jag gör blir dåligt och finns inte en enda sak som jag gör som blir bra. Utan exakt allt är att jag förstör och miss lyckas och gör så andra på verkas neggativt. Och fast att dom två sakerna jag vill minst av allt är att göra andra ledsna och vara ensam så är det ändå det enda jag gör.
Och jag vet att ingen kan göra nåt och ingen kan säga nåt vad jag ska göra. Jag VET det så ingen behöver försöka. Och jag vill inte det heller utan jag vill bara skriva och få ut lite fast det också är helt jävla onödigt för vill ändå inte ha allt bara förmig själv. Men ingen KAN ju göra nåt heller.
Jag skulle ju ha varit i skolan idag andra dagen. Men gjorde en sak igår så har inte fått vara själv nästan och fick inte gå dit idag. Eller jo längsta jag har varit ifred är kanske en halv timme när M var i mitt rum för kp litar på mig att jag inte gör nåt när jag är med han. Och det kommer jag inte göra heller för jag vill inte att han ska se nåt sånt.
Och det går inte för dom kan inte ha koll på mig exakt hela hela tiden. Utan ifall det inte vänder ganska snabbt så kan jag inte vara här utan då måste jag antingen till bup eller till ett sis hem som är låst och att dom får leta genom alla ens saker och massa sånt. Och nej dom sakerna är ju inte bättre så vara kvar här skulle väl vara bäst men ifall det inte går så gör det ju inte.
Och en jobbig sak att ingen kan säga varför jag ska fortsätta. För det finns ju ändå inget med framtiden som jag vill göra eller upp leva eller nåt. Utan det enda jag vet är att jag INTE vill att det ska gå massa tid och vill inte bli äldre och inget sånt. Så det finns ju INGEN andledning ändå så måste jag fast jag bara mår skit av det OCH jag på verkar så andra mår dåligt.
Och somsagt jag vet att ingen här kan göra nåt. Och jag förklarar skit dåligt och över reagerar om saker eller fattar inte och massa sånt så det går ju inte ens att prata med er här liksom för jag inte ens kan det utan att det blir skit dåligt. Så jag vill liksom ha sällskap eller hur jag ska säga men jag fattar verkligen er att ni inte vill eller orkar också så ingen tror att jag är sur på nån eller nåt. Utan det är jag inte utan bara jävligt ledsen och typ besviken på migsjälv.
Och jag vet inte hur det kommer bli med nåt för får aldrig nåt till fälle som jag kan dö men inget magiskt kommer ju hända så jag mår bättre heller. Så jag vet verkligen inte hur nånting blir för kan ju inte vara såhär för alltid heller.

Det märks jättemycket att inte vill göra folk ledsna eller vara ensam och tror att alla kan se att du försöker. Det är det viktigaste, att man försöker sen kanske man misslyckas eller ibland inte knappt ens orkar försöka men det märks ändå på dig hur mycket du bryr dig om andra.

Vad skönt ändå att Kp litar på dig så mycket att du får vara ensam med M

 

[LiviaFilippa]

Du, jag vill verkligen skriva med dig, och läsa vad du skriver, har tänkt massor på dig i dag och funderat på hur jag skulle kunna få dig att må yttepyttelite bättre.

Förstår att allting känns nattsvart just nu, men även om du inte längre tror det kommer vända och bli bättre någon gång, så är vi många som tror och hoppast för dig. Det finns ett ordspråk som säger att det är alltid mörkast precis före gryningen - så någon gång snart nu så bara MÅSTE det börja ljusna för dig.

Men det är det som är att det KAN ju inte bli bättre iallafall. Utan det finns inget sätt som det kan bli bättre hur man än gör.

 

[Kjerulfia]

 

[sorbifolia]

Men det är det som är att det KAN ju inte bli bättre iallafall. Utan det finns inget sätt som det kan bli bättre hur man än gör.

Jag vet att allting känns hopplöst just nu. Är det för att alla säger du måste prata om det som du inte vill prata om, för att kunna må bättre, som du inte tror det kommer gå?

 

[LiviaFilippa]

Jag vet att allting känns hopplöst just nu. Är det för att alla säger du måste prata om det som du inte vill prata om, för att kunna må bättre, som du inte tror det kommer gå?

Det är en STOR andledning men det är flera andledningar också. Men ja somsagt det är en sak att jag kommer inte må bättre ifall jag inte be arbetar det och jag kommer aldrig kunna prata om det eller tänka på det på nåt speciellt sätt eller nåt sånt. Så då kommer ju aldrig det gå.
Och så har jag min kropp som inte går att byta bort eller nåt. Och då menar jag inte bara äckel saker om kroppen som hör ihop med den andra saken. Utan även ifall man inte tänker på det så hatar jag allt med min kropp och är äcklig och ful och kommer aldrig kunna tycka att den är okej.
Och sen så har jag redan tappat skit mycket tid och typ alla drömmar och planer och sånt som jag har haft är borta nu. Och kommer aldrig kunna göra nåt av det.

 

[tuaphua]

ALLT jag gör blir dåligt och finns inte en enda sak som jag gör som blir bra. Utan exakt allt är att jag förstör och miss lyckas och gör så andra på verkas neggativt. Och fast att dom två sakerna jag vill minst av allt är att göra andra ledsna och vara ensam så är det ändå det enda jag gör.
Och jag vet att ingen kan göra nåt och ingen kan säga nåt vad jag ska göra. Jag VET det så ingen behöver försöka. Och jag vill inte det heller utan jag vill bara skriva och få ut lite fast det också är helt jävla onödigt för vill ändå inte ha allt bara förmig själv. Men ingen KAN ju göra nåt heller.
Jag skulle ju ha varit i skolan idag andra dagen. Men gjorde en sak igår så har inte fått vara själv nästan och fick inte gå dit idag. Eller jo längsta jag har varit ifred är kanske en halv timme när M var i mitt rum för kp litar på mig att jag inte gör nåt när jag är med han. Och det kommer jag inte göra heller för jag vill inte att han ska se nåt sånt.
Och det går inte för dom kan inte ha koll på mig exakt hela hela tiden. Utan ifall det inte vänder ganska snabbt så kan jag inte vara här utan då måste jag antingen till bup eller till ett sis hem som är låst och att dom får leta genom alla ens saker och massa sånt. Och nej dom sakerna är ju inte bättre så vara kvar här skulle väl vara bäst men ifall det inte går så gör det ju inte.
Och en jobbig sak att ingen kan säga varför jag ska fortsätta. För det finns ju ändå inget med framtiden som jag vill göra eller upp leva eller nåt. Utan det enda jag vet är att jag INTE vill att det ska gå massa tid och vill inte bli äldre och inget sånt. Så det finns ju INGEN andledning ändå så måste jag fast jag bara mår skit av det OCH jag på verkar så andra mår dåligt.
Och somsagt jag vet att ingen här kan göra nåt. Och jag förklarar skit dåligt och över reagerar om saker eller fattar inte och massa sånt så det går ju inte ens att prata med er här liksom för jag inte ens kan det utan att det blir skit dåligt. Så jag vill liksom ha sällskap eller hur jag ska säga men jag fattar verkligen er att ni inte vill eller orkar också så ingen tror att jag är sur på nån eller nåt. Utan det är jag inte utan bara jävligt ledsen och typ besviken på migsjälv.
Och jag vet inte hur det kommer bli med nåt för får aldrig nåt till fälle som jag kan dö men inget magiskt kommer ju hända så jag mår bättre heller. Så jag vet verkligen inte hur nånting blir för kan ju inte vara såhär för alltid heller.

Åh, vad jobbigt du har det Emma! Jag förstår att det känns så fruktansvärt och hopplöst! Det är verkligen skitjobbigt att inte ha kontroll över sig själv känslomässigt och över sin situation.
Jag förstår att vi här inte kan ersätta kontakt/sällskap i verkliga livet. Men jag hoppas du känner dig lite mindre ensam av att vi är många här som bryr oss om dig.

 

[LiviaFilippa]

Åh, vad jobbigt du har det Emma! Jag förstår att det känns så fruktansvärt och hopplöst! Det är verkligen skitjobbigt att inte ha kontroll över sig själv känslomässigt och över sin situation.
Jag förstår att vi här inte kan ersätta kontakt/sällskap i verkliga livet. Men jag hoppas du känner dig lite mindre ensam av att vi är många här som bryr oss om dig.

Jag vill inte låta som jag inte upp skattar ni som bryr er för det gör jag. Men känns bara som jag inte kan skriva nånting heller utan kan inte förklara hur jag menar och så känns det som mitt fel ifall nån blir på verkad neggativt och att jag gör andra arga eller ledsna eller nåt sånt fast jag inte menar det. Men kan inte ens skriva utan att jag gör allt sämre.

 

[nejlica]

Jag brukar inte skriva så ofta, men jag går in och läser dina trådar ibland. Har egentligen ingenting speciellt att skriva utan ville mest bara säga hej! Och att se dig fortsätta skriva här och hänga i gör mig jätteglad även om jag inte känner dig! Även om det är jobbiga saker du skriver om och jag önskar att du fick må bättre så påverkar det mig helt klart positivt att du kommer in till oss och skriver, alla behöver någonstans att få ventilera liksom!

 

[emma-vsm]

Jag vill inte låta som jag inte upp skattar ni som bryr er för det gör jag. Men känns bara som jag inte kan skriva nånting heller utan kan inte förklara hur jag menar och så känns det som mitt fel ifall nån blir på verkad neggativt och att jag gör andra arga eller ledsna eller nåt sånt fast jag inte menar det. Men kan inte ens skriva utan att jag gör allt sämre.

Jag kan ju inte prata för alla andra men för min del så blir jag inte arg eller ledsen av att läsa dina inlägg, även om du är på dåligt humör eller ledsen. Jag tycker inte heller det är ditt fel om någon mot förmodan skulle ta illa upp, eftersom du hela tiden visar att du är mån om andra människor och hur du uttrycker dig. Det är jättestor skillnad mot om man inte bryr sig om hur andra tar det man skriver.

Att du sätter gränser, eller att vi inte förstår dig och du rättar oss är bara bra! Det är inte bra om det blir tjafs mellan oss vuxna i tråden heller, jag hoppas vi slipper det!

 

[sorbifolia]

Jag tror inte du gör folk så ledsna och besvikna egentligen. Ingen här inne i alla fall. När vi skriver att vi är ledsna så är det enbart ut av medkänsla för dig, inte på grund av något du gjort eller skrivit. Jag har i alla fall aldrig känt minsta tillstymmelse till besvikelse på grund av dig, eller tyckt att du varit jobbig.

Däremot så gör du oss ofta glada och imponerade över dig och det du skriver eller gör. Och många gånger lär du oss saker och får oss att tänka efter, vilket är jättebra.

Vet inte om det här blir rätt på svenska, men min mormor brukade säga: "Till lags åt alla kan ingen vara." Och det är sant. Men var dig själv du, vi är enormt många som gillar dig precis som du är, och det räcker.

 

[Motacilla]

Tror att du inte gör "fel" med flit, utan att det bara blir som det blir för att det är för jobbiga situationer för dig. Du gör så gott du kan.

Jag kan förstås bara skriva vad som gäller mig, men även om jag känner medkänsla när det är jobbigt för dig, så suger jag inte upp dina känslor som en svamp.
Jag tycker det är väldigt tråkigt att du har det så jobbigt och jag önskar verkligen att du snart börjar må lite, lite bättre.

Men ingenting du skriver gör mig upprörd på det sättet att det skulle vara svårt eller jobbigt att läsa. Jag känner MED dig men jag tar inte åt mig av känslan om du förstår vad jag menar. Kanske lite otydligt förklarat.

Här ska du få en bild på en pytteliten labradorvalp i alla fall. Det är mitt sätt att försöka räcka ut en tröstande hand.

 

[Therese1988]

Vad tråkigt att allting känns så jobbigt.
Jag är ledsen att jag inte skrivit så mycket, men tyvärr har mitt eget liv varit kaos ett tag och jag har haft svårt att formulera något bra svar. Förlåt att jag inte skrivit. Jag läser däremot allt du skriver och vill gärna fortsätta göra det, så jag hoppas att du fortsätter att skriva med oss. Kram

 

[Takire]

ALLT jag gör blir dåligt och finns inte en enda sak som jag gör som blir bra. Utan exakt allt är att jag förstör och miss lyckas och gör så andra på verkas neggativt. Och fast att dom två sakerna jag vill minst av allt är att göra andra ledsna och vara ensam så är det ändå det enda jag gör.
Och jag vet att ingen kan göra nåt och ingen kan säga nåt vad jag ska göra. Jag VET det så ingen behöver försöka. Och jag vill inte det heller utan jag vill bara skriva och få ut lite fast det också är helt jävla onödigt för vill ändå inte ha allt bara förmig själv. Men ingen KAN ju göra nåt heller.
Jag skulle ju ha varit i skolan idag andra dagen. Men gjorde en sak igår så har inte fått vara själv nästan och fick inte gå dit idag. Eller jo längsta jag har varit ifred är kanske en halv timme när M var i mitt rum för kp litar på mig att jag inte gör nåt när jag är med han. Och det kommer jag inte göra heller för jag vill inte att han ska se nåt sånt.
Och det går inte för dom kan inte ha koll på mig exakt hela hela tiden. Utan ifall det inte vänder ganska snabbt så kan jag inte vara här utan då måste jag antingen till bup eller till ett sis hem som är låst och att dom får leta genom alla ens saker och massa sånt. Och nej dom sakerna är ju inte bättre så vara kvar här skulle väl vara bäst men ifall det inte går så gör det ju inte.
Och en jobbig sak att ingen kan säga varför jag ska fortsätta. För det finns ju ändå inget med framtiden som jag vill göra eller upp leva eller nåt. Utan det enda jag vet är att jag INTE vill att det ska gå massa tid och vill inte bli äldre och inget sånt. Så det finns ju INGEN andledning ändå så måste jag fast jag bara mår skit av det OCH jag på verkar så andra mår dåligt.
Och somsagt jag vet att ingen här kan göra nåt. Och jag förklarar skit dåligt och över reagerar om saker eller fattar inte och massa sånt så det går ju inte ens att prata med er här liksom för jag inte ens kan det utan att det blir skit dåligt. Så jag vill liksom ha sällskap eller hur jag ska säga men jag fattar verkligen er att ni inte vill eller orkar också så ingen tror att jag är sur på nån eller nåt. Utan det är jag inte utan bara jävligt ledsen och typ besviken på migsjälv.
Och jag vet inte hur det kommer bli med nåt för får aldrig nåt till fälle som jag kan dö men inget magiskt kommer ju hända så jag mår bättre heller. Så jag vet verkligen inte hur nånting blir för kan ju inte vara såhär för alltid heller.

Jag bryr mig för att jag vill bry mig och svarar för att jag vill göra det
.

Tidigare i år drömde jag en väldigt fin dröm där du var med. Eller drömmen handlade väl om dig.

Jag hade mest läst i dina trådar då och har drömt om andra bukefalister förut när andra trådar varit i mitt huvud.

 

[LiviaFilippa]

Jag kan inte förklara hur jag menar. Men ingen behöver säga förlåt att ni inte har skrivit nåt eller nånting sånt. Utan jag fattar såklart att ni inte vill eller kan skriva till mig helatiden. Och att såklart så måste ingen läsa eller svara eller nånting sånt.
Så jag menar inte att nån har gjort nåt dåligt eller nåt sånt heller. Men kanske är vissa saker som blir skit jobbiga ändå men jag kan inte skriva så mycket om det. Men ifall det är så kanske olika personer som säkert är jätte snälla men kanske tycker olika eller nåt sånt så tycker nån att det blir jobbigt. Och att det inte skulle ha blivit alls ifall jag förklarade tydligare eller nånting men jag kan inte det. Men då känns det som mitt fel att det blir som dålig stämmning och att jag rår för ifall nån blev ledsen för nåt för jag är så dålig på att förklara.
Men somsagt jag kan inte förklara hur jag menar och det är jätte rörigt i hjärnan så fattar om det här är helt konstigt skrivet och ingen fattar.

 

[Kjerulfia]

Det är inte ditt fel om ”det blir dålig stämning”. Alla vill dig väldigt väldigt väl, och jag tro ingen vill dig ont eller illa, men i och med att vi trots allt sitter bakom en skärm allihopa så kan det bli knasigt ibland, omedvetet.
Det är inte alla som kan uttrycka sig då väl som du kan, och du gör det även om det känns kaos i hjärnan eller allt bara är skit.

Stor sajberkram så du får en liten bubbla att vara i.

 

[Therese1988]

Jag VILL skriva med dig, så min ursäkt var för att jag inte kunnat. Ibland vet jag exakt vad jag vill skriva/säga till dig, men lyckas inte formulera mig så det blir begripligt. Det känner du säkert igen? Jag blir inte ledsen av något du skriver, annat än att jag är ledsen för din skull att du mår så dåligt och jag önskar att jag kunde göra något för att hjälpa dig.

 

[LiviaFilippa]

Vet att det är helt o nödigt och dumt att fråga här för ingen av er kan svara. Eller ingen alls kan svara.
Men undrar ändå vad som händer ifall man är som mig föralltid. Liksom okej sis hem kanske men sen då? Ifall man ALDRIG blir bättre? Fattar att ingen kommer säga att man får ta självmord liksom men slutar alla läkare och alla bry sig eller vad händer?