Sv: Det finns inga hästtandläkare!!
Det är ju rätt och riktigt att veterinärutbildningen inte ägnar flera månader åt tandvård i allmänhet eller hästtandvård i synnerhet. Tyvärr är det väl så inom många utbildningar att specialiseringen tillkommer efteråt, alltefter den enskilda individens intresse.
Vad jag tycker inte framgår eller kanske kan misstolkas är att du får det att låta som om veterinärer endast skummar sig igenom 5,5 år. Så är det naturligtvis inte. En tänkt utbildning till hästtandläkare skulle inte enbart omfatta "raspträning" utan behöva lägga stor vikt på t ex anatomi och fysiologi, inte bara gällande hästens mun utan hela kroppen, eftersom man även vid tandbehandlingar - eller kanske ffa tanddiagnostik - behöver förstå hästen som helhet. Detsamma gäller patologi, sjukdomslära. Det är viktigt att kunna identifiera sjukliga processer i hästens munhåla eftersom dessa långt ifrån är knutna endast till tänderna. Olika behandlingar kan komma att krävas i samband med hästtandvård, förutom sedering och lokalbedövning kan även antibiotikabehandlingar och i vissa fall stelkrampsvaccination komma ifråga. Det krävs en gedigen grund att stå på för att kunna förstå allt från början och inte stirra sig blind på behandlingen.
Min åsikt är att veterinärer har denna kunskapsbas. Sedan ligger det sanning i det du säger med bristande praktik på tandvårdsåtgärder. Ja, men förståelsen finns där och en veterinär med specialintresse för hästtandvård har i ryggen sitt breda kunnande - att med detta som grund ta till sig veterinärmedicinsk litteratur i ämnet tandvård är fullt möjligt. Lägg till det att den intresserade veterinären tar del av t ex kurser som anordnas av t ex Svenska Sällskapet för Djurtandvård eller självmant praktiserar med TL el annan hästtandtekniker eller specialintresserad veterinär - och du har den kompetenta "tandläkare" du frågar efter.
Jag vet inte hur lång den amerikanska utbildningen till "hästtandtekniker" är, men jag vet att den totala utbildningen veterinärer har vad gäller munhålans anatomi, tändernas utveckling, patologiska tillstånd i munhåla/tand etc etc vida överstiger 2 veckor.
Jag tror att man som individ själv måste söka kunskap och att detta är fullt möjligt. Det är väl därför allt fler utbildningar blir problembaserade? Kunskap är något man får fortsätta att söka livet igenom, kanske speciellt inom områden som medicin där det ständigt görs nya upptäckter som förändrar "världsbilden", nya behandlingar tillkommer, nya mediciner prövas ut.
Jag tror att flertalet av Sveriges veterinärer liksom flertalet av de USA-utbildade hästtandteknikerna har förmåga att ta till sig nya rön och själva ta ansvar för sin fortskridande utbildning!
(Detsamma gäller förstås tandläkare med specialintresse för djurtandvård, även om det bör poängteras att människor och häst har vitt åtskilda funktioner i munhålan)!
) ERFARNA distriktare inte har supergedigna kunskaper om hästar.
