Det där med att sova på natten?

Jag brukar på vardagar försöka gå och sova mellan 22-23 hellre närmare 22 än 23. Klockan ringer 06.15 men går inte upp precis då.
På helgerna sover jag, om jag inte blir väckt, till 9 ungefär.
 
Jag klarar mig på 6 timmar om jag får sova hyfsat bra. Nu sover jag i regel snarare uselt än hyfsat bra, vilket gör att jag oftast lägger mig före 22 för att ändå kunna skrapa ihop nog med sömntimmar innan jag ska upp runt halv sju. Jag vaknar i regel många gånger per natt, är på toa en vända och drömmer mycket. Emellanåt får jag ett extra störningsmoment i form av en elvakilos propeller/gospropp. De få nätter jag sover utan att minnas ett enda uppvak, dröm eller toabesök är lätträknade men väldigt uppskattade när de väl sker.

Jag lever ett rätt bra liv, tränar mycket, har en aktiv nästan tvååring hemma, äter rätt så vettigt, har inte en miljon måsten som hänger över mig och är frisk och kry. Jag har liksom förlikat mig med att jag är en sån som har det lite svårt med sömnen även om jag gör "allt rätt". Dock är min nuvarande sömnregim ändå många gånger bättre än den jag hade innan jag ändrade livsstil för en sex-sju år sedan, det ser jag till att påminna mig själv om emellanåt.
 
Jag har haft sömnsvårigheter de senaste fyra-fem åren, men har väldigt svårt att acceptera det. Mina problem är rätt stora, jag har svårt att komma ner i djupsömn och om jag väl lyckas somna vaknar jag oftast inom en halvtimme igen, men ändå tänker jag att jag inte är en sån som har svårt att sova, egentligen.

Vanligtvis sover jag 4 timmar per natt, med upprepade uppvaknanden och svårigheter att somna om, men vissa nätter sover jag inte alls och andra bara två timmar. Emellanåt lyckas jag sova riktigt och inte bara ytligt fladder och jag tänker att kroppen ändå är fantastisk på att ta igen. Samtidigt är det ohyggligt slitigt att sova dåligt natt efter natt(för mig leder en extremdålig natt oftast till flera, dvs jag får allt svårare att sova ju mindre jag sover). Det är skitsvårt att fungera på alltför lite sömn och jag blir skör, får koncentrationsproblem och ofta rent fysiskt ordentligt ont i kroppen av avsaknaden av återhämtning och av den anspänning som behövs för att hålla mig igång under dagarna.

Jag har provat lite olika sömnmediciner, men just nu försöker jag utan eftersom jag liksom inte riktigt haft tillfredsställande effekt av dem, åtminstone inte bra nog för att väga upp de mardrömmar och baksmällan de ger. För att inte tala om tillvänjningen. Jag lyckas ofta inte somna av insomningstabletter och om jag ändå gör det vaknar jag igen efter en timme eller två. God sömnhygien är en självklarhet och jag vill gärna tro att min naiva inställning att nästa natt kommer jag säkert sova, jag har ju inte svårt att sova egentligen, är bra och avdramatiserande. Jag sover aldrig på dagarna.
 
Jag snittar på ca 5-6 h/natt utslaget på en vecka.

Vissa nätter sover jag väldigt gott i 8-9 timmar och andra nätter vaknar jag omkring kl 2-3 och har mycket svårt att somna om förrän strax innan jag ska upp. Jag brukar då gå upp på nätterna och vara vaken istället för att ligga i sängen. Jag fungerar någorlunda bra med lite sömn om jag jämför med andra.

För många behövs inte medicin utan för de flesta går det att få rätsida på sömnen med hjälp av goda rutiner, regelbunden motion, balans i livet i övrigt, bra sömnhygien och sömnrestriktion. Men det är ett ganska jobbigt arbete. Och sen är vi olika hur stort sömnbehov vi har, hur lätt vi blir oroliga/stressade, hur medvetna vi är om alla våra uppvak etc.

Jag gör t.ex. många fel, så det är inte konstigt att jag sover dåligt. Däremot är det inte tillräckligt handikappande för att jag ska bli motiverad att börja tillämpa fyrkantig sömnhygien, börja motionera ordentligt, sluta med ipad/mobil i sängen, sluta gå upp för att göra stimulerande saker när jag vaknar etc.
 
Senast ändrad:
Jag behöver nog eg sova 8-9 h. Sover nästan alltid väldigt bra. Jobbar 3-skift och efter nattpassen är det viktigt för mig att metodisk släppa ut hästarna utan att fundera på annat o kolla mat o vatten NOGA. Vaknar ett par gånger ändå men utan panikkänslan o förvirringen innan jag kommer på att de är i hagen o jag inte glömt ge mat o vatten. Utan det blir mer "Ljust ute. Dag. Hästarna är i hagen o klara" o så kan jag somna igen.

I början var det svårt för mig, mest med sömnen men även med att äta, jag blir lätt illamående o ffa när jag vaknar/är trött. O i perioder när jag är stressad märks det direkt på sömn/mat. Men det har ändå varit, eller är fortfarande, jag behöver aktivt hålla min stressnivå rimlig, väldigt lärorikt för mig. Min sömn sitter verkligen bara i huvudet och det har varit nyttigt för mig att lära mig sänka stressnivån o mår bättre. Jag har inte sett det som ett problem tidigare eller ens varit medveten förrän mitt jobb började innebära skiftgång.

Min självdiciplin är tyvärr fortfarande lika dålig typ, jag borde sovit för 45 min inför mitt nattpass :laugh: Skillnaden nu är att jag inte direkt får en klump i bröstet o anklagar mig själv för att inte ha gått o lagt mig eller börjar stressa upp mig för att jag inte ska hinna sova. Det är faktiskt lyxigt att ha lyckats få kontroll över men det var jobbigt.
 
Ibland händer det att jag går upp och sätter mig och skriver mitt i natten om jag inte kan sova även om jag et att jag inte ska göra så. Varför kommer man alltid på de allra bästa breven när man är oförmögen att skriva ner dem? Det är en fråga som ständigt plågar mig och jag vet även dem som kommer på den exakta lösningen på ett krångligt mattetal på natten när han eller hon egentligen ska sova.
Lazy Pethead
 
Hur många timmar sömn får du?

Varför är sömnproblem så vanliga och kan man lösa det utan mediciner?
Jag behöver sova 7-8 timmar.
Sover jag 6 timmar så presterar jag betydligt sämre än om jag sovit 7 timmar.
Jag har lätt för att somna, det brukar räcka med att jag bestämmer mig för att gå och lägga mig så somnar jag inom 10 minuter. Jag tror det har att göra med att jag har fullt upp på dagarna, men utan att vara stressad.
 
Jag behöver sova 7-8 timmar.
Sover jag 6 timmar så presterar jag betydligt sämre än om jag sovit 7 timmar.
Jag har lätt för att somna, det brukar räcka med att jag bestämmer mig för att gå och lägga mig så somnar jag inom 10 minuter. Jag tror det har att göra med att jag har fullt upp på dagarna, men utan att vara stressad.
Grattis!
Lazy Pethead
 
Jag sover 5-7 h. Brukar gå och lägga mig 00-02 och gå upp 07-09.
Sover jag mindre än 5 h blir jag ett lik dagen efter, sover jag mer än 8 h får jag migrän och blir jättetrött istället.
Har normalt sett inga sömnproblem, kan ha det enstaka dagar (kanske max 5 st) per år, men det är ingenting jag väljer att göra någonting åt.
 
Jag sover ca 3-5 h per natt upphackat i kortare delar på längst 2 h.
Jag har svåra sömnproblem sen en whiplash för 22 år sen. För att ens sova det jag sover nu går jag på en kombination sömnmedeciner och tillskott.
Skulle behöva betydligt mer sömn.
 
Jag har svåra sömnstörningar sedan många år tillbaka p g a smärta som inte kan lindras (fibromyalgi). Detta medför att jag ofta vaknar under natten och vid svåra smärtor kan jag behöva gå upp och röra på mig i flera timmar för att det tillslut ska vara uthärdligt att ligga i sängen med täcke över kroppen. Dessutom har jag dålig sömnkvalitet, så att jag får väldigt lite djupsömn. För att bli helt utsövd behöver jag sova 14 timmar/natt flera nätter i sträck - vilket ju bara är möjligt på semestern. Resultatet är att jag i många år nu levt med en ständig "sömnskuld" som jag upplever mycket jobbigare och svårare att hantera än smärtorna som är huvudorsaken... Jag har provat alla sömntips som finns och bl a helt slutat att se på TV. Innan dess hade jag även svårt att somna. Men i samband med en utlandsresa 2006 somnade jag snabbt på kvällarna och sov så bra under natten så för att försöka behålla dessa effekter så länge som det bara var möjligt bestämde jag mig för att inte se på TV. Och sedan har jag helt enkelt aldrig börjat om med det - och numera har jag sällan problem med insomningen utan det är resten av natten som det "stökar till sig". Jag har mindre smärtor och sover bättre under vistelse i varma länder, så vi åker utomlands två veckor varje vinter. Min man för att få uppleva saker - och jag för att få sova! Jag har provat olika varianter på insomningstabletter och sömntabletter, men i de flesta fall har de som inneburit att jag fått sova gjort mig så "bakis" dagen efter att det inte gjort någon skillnad... Nu har jag blivit ordinerad saroten (som jag för många år sedan fick prova mot mina smärtor men där hade den inte önskvärd effekt - nu nyttjar jag "bieffekten" att man blir trött av dem.) Det verkar vara väldigt olika hur väl man tar upp det verksamma ämnet så min nuvarande läkare säger att man måste prova sig fram till rätt dosering. Han har visst en patient med väldigt dåligt upptag som behöver 15 tabletter för att sova en hel natt. Själv ligger jag nu på 5 tabletter och det hjälper definitivt! Jag vaknar fortfarande till på natten, men somnar snabbt om. Och även sömnkvaliteten (mängden djupsömn) verkar ha blivit bättre i o m att jag nu "bara" behöver 11 timmar för att bli utsövd, jämfört med 14 timmar tidigare. Jag går alltid och lägger mig senast kl 21 för att orka stiga upp 06.30.
 
Kom på att jag använt/använder Melatonin också - f f a under de perioder jag haft svårt att somna. Den har den stora fördelen att den "rättar till" så att man både somnar lättare på kvällen och får hjälp att vakna på morgonen. Tidigare har jag tagit den under långa perioder. Nu har jag den bara som reserv att ta till när jag behöver vrida dygnsrytmen rätt ifall jag av någon anledning ruckat på min dygnsrytm, som när man ställer om mellan sommar- och vintertid eller om jag någon gång "nattsuddat" - för blir jag "övertrött" har jag fortfarande väldigt svårt att somna.
 
Hur många timmar sömn får du?

Varför är sömnproblem så vanliga och kan man lösa det utan mediciner?
Hur många timmar sömn jag får varierar enormt. Jag har sen tonåren haft sömnproblem utan att någon egentligen vet varför. Just nu lider jag av stress och oro, och viss ångest, men det har jag verkligen inte alltid gjort utan det är kanske sen 1-2 år tillbaka bara. Jag är snart 40 år. Jag kan vara vaken precis hur länge som helst. Har inga problem med att jobba natt och fortsätta vara vaken på dagen utan att sova. Vid långresor när alla andra är knäckta blir jag den enda som har sett sista filmen på planet.

Jag har egentligen inte svårt att somna, jag har svårt för att bli trött och få en anledning till att gå och lägga mig. Jag är dessutom morgontrött, vilket innebär att jag numer får ett stresspåslag när jag ska upp tidigt, vilket innebär att jag får svårt att sova eller vaknar mitt i natten av stress att jag ju snart måste gå upp.

Jag har gått i KBT för mina sömnpromlem och det hjälpte massor! Massor verkligen! Har inga sömntabletter då alla läkare jag träffat tycker att jag är en fungerande människa. Däremot har jag ett par snälla vänner som i perioder gett mig deras sömntabletter, men jag har nog inte tagit mer än 10 st sömntabletter i mitt liv. Mycket för att de helt enkelt inte fungerar, men också för att jag klarar mig på väldigt lite sömn flera dagar på raken. Sen får jag ont i vaderna och sen blir jag illamående och då lägger jag mig och vaknar på morgonen och är normal igen.
 
Jag har alltid haft lätt för att somna men alltid varit otroligt trött på morgonen när jag sovit 8-9h.

Jobbar natt nu och sover 2,5h före och 5h efter jobb och är pigg och glad när jag går upp :). Är dock så att jag är för pigg när jag ska gå och lägga mig nu och då har lite stress att hinna sova innan jag ska upp och jobba igen för dagjobbet..
Det som hjälper mig är att stretcha innan jag ska sova :), kör tidningar hela natten och man blir ganska stel av att skumpa runt på grusvägar och sträcka sig efter lådor :/.
Så att stretcha ut kroppen lite mjukt för att jag kan slappna av snabbare och somna igen :). Även om det fortfarande tar en kvart istället för 5min..
 
Jag sover oftast ca 22:30 - 05:45 = drygt 7 timmar. Somnar normalt mycket fort, inom några andetag. Ytterligare en timme sömn märks främst på minskad morgontrötthet, en timme mindre märks tydligt på ökad morgontrötthet.

Jag har valt att ha ganska mörka och matta ytor i sovrummet, och ljustäta gardiner. Just ljusnivån i sovrummet spelar stor roll för min sömnkvalitet på sommarhalvåret. Dessutom sover jag alltid med fönstret på glänt, jag vill ha det lagom varmt under täcket men sval luft att andas.
 
Jag sover 12 timmar om jag är ostörd. Blir väldigt tung i kroppen och svårt att få något gjort.
Sover jag 10 är jag nästan som en normal människa.
Mindre än 10 och jag riskerar panikångest och orokänsla hela dagen :(
 
Jag sover väldigt olika länge, allt mellan 5-10 h är normalt för mig och jag brukar snitta runt 8 h om man slår ut det över en vecka. Sover jag mycket en natt (eller dag) brukar jag vakna tidigare av mig själv nästa. Har aldrig haft några som helst sömnproblem, somnar ofta på mindre än fem minuter även om jag inte är speciellt trött när jag går och lägger mig och vaknar sällan om jag inte ska gå upp. Somnar jag inte på en gång så brukar det räcka att lyssna på ljudbok någon halvtimme. Tror att det för min del mest beror på "bra sömngener" då jag alltid gör fyrahundra saker samtidigt när jag är vaken, ofta går direkt från datorn till sängen och dessutom kombinerar studier med nattjobb och inte har någon ordentlig dygnsrytm. Dvs gör jag nästan allt fel mot vad man borde för att sova bra :angel: Sen har jag haft någon period då jag sovit extremt mycket och varit jättetrött men det visade sig ha andra orsaker än sömnrelaterade.
 
Jag behöver sova >8h om natten för att slippa problem med huvudvärk. Slarvar jag en vecka eller så, då kommer problemen tillbaka, även nackvärken. Jag har inga stora sömnproblem, men skulle gärna nångång få veta hur det vore att sova en hel natt i sträck. Vaknar i regel 4-5 gånger om natten, vet inte exakt varför. Somnar dock om ganska lätt, så det kunde ju vara värre.
 
Jag sover 7-9 timmar per natt. Kan jag inte sova så gör jag andningsövningar (sån som hindrar stresspåslag, in på 4 sek genom näsan och ut 8 sek genom munnen), eller tänker ett dressyrprogram så somnar jag direkt. Trots att jag är dressyrryttare så hinner jag aldrig längre än halten.

Träning och bra mat gör att jag sover bättre. I perioder med extrem stress skriver jag listor också så jag slipper oroa mig för saker som jag är rädd att missa.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Japp. Ni som har någon typ av klocka som mäter sömn, hur mycket tid spenderar ni i de olika sömnstadierna varje natt? Jag lägger mig kl...
2 3
Svar
44
· Visningar
2 128
Senast: tanten
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 561
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Jag har troligen åkt på nån form av stressutslag. Det kliar så jag blir tokig, självklart mest nattetid också. Har kontaktat vården och...
2 3
Svar
42
· Visningar
1 491
Senast: et_flickan
·
Kropp & Själ Är det någon som lyssnat på senaste avsnittet av Sveriges radios granskade program Kaliber? I programmet förekommer ljudinspelningar där...
2
Svar
29
· Visningar
2 493

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp