Elektronen
Trådstartare
Tror jag kan vara en av världens mest veliga personer, iaf när det kommer till utbildningar. 
ht 2012 började jag på ett ingenjörsprogram i Linköping, gick ett år tog studieuppehåll (vilket jag har nu). Började plugga till agronom i Uppsala nu i höstas (gör det fortfarande) insåg efter någon månad att det var mycket mera snävt vad man jobbar med sen än vad jag trott, och det var inget jag ville jobba med. Kommer alltså inte gå kvar på det programmet till hösten.
Så just nu har jag väl tre alternativ:
1. Flytta tillbaks till Linköping och återuppta studierna på mitt gamla program. Känner mej inte alls pepp på det. Trivdes inte i staden osv.
2. Byta över till miljövetare till årskurs 2, samläser nästan exakt samma kurser som de första året, så blir inget "dramatiskt" byte isf.
3. Byta till ett ingenjörsprogram i miljö-vatten teknik, till årskurs 2 om det går. Borde kunna tillgodoräkna mej tidigare kurser så att det är möjligt, om det finns platser.
(4). Söka till i miljö-vatten teknik till hösten och gå första året.
Enklast är absolut alternativ 2, men vet inte om jag vill bli miljövetare, känns som det är en utbildning som finns lite överallt- alltså många som tar examen. Och har fått uppfattningen om att många jobbar som miljöskyddsinspektörer ?
Jag vill jobba med miljö på ett naturvetenskapligt sätt så mycket vet jag
. Har faktiskt känt det här året att jag faktiskt saknar ingenjörskurserna, dvs. matten och mer problemlösandet, hur jävliga jag än tyckte att vissa var när jag läste de förut
.
I min värld känns det som att vilken utbildning jag väljer är ett livsavgörande beslut! Jag är livrädd för att när jag kommit på mer exakt vad jag vill jobba med. Så kommer jag nästan ha läst det som söks, men inte tillräckligt nära så jag blir bortsållad
.
Jag hade önskat att jag kunde ha en mera avslappnad inställning till det hela än vad jag har, men det är svårt.
Hur mycket kan man hålla på och vela egentligen
känner att det tar sån enorm energi och att det är något som ligger och gnager hela tiden och stressar mej. Just nu känner jag ungefär såhär 


inför hela situationen.
Jag avskyr att ta beslut, spec när de påverkar min framtid under flera år. Känner även att jag börjat tappa tilltron till mej själv när det kommer till att göra val när det kommer till utbildningar
.
Kände mest att jag behövde skriva av mej och få ut lite frustration, men om någon har något klokt råd, så är det välkommet!
ht 2012 började jag på ett ingenjörsprogram i Linköping, gick ett år tog studieuppehåll (vilket jag har nu). Började plugga till agronom i Uppsala nu i höstas (gör det fortfarande) insåg efter någon månad att det var mycket mera snävt vad man jobbar med sen än vad jag trott, och det var inget jag ville jobba med. Kommer alltså inte gå kvar på det programmet till hösten.
Så just nu har jag väl tre alternativ:
1. Flytta tillbaks till Linköping och återuppta studierna på mitt gamla program. Känner mej inte alls pepp på det. Trivdes inte i staden osv.
2. Byta över till miljövetare till årskurs 2, samläser nästan exakt samma kurser som de första året, så blir inget "dramatiskt" byte isf.
3. Byta till ett ingenjörsprogram i miljö-vatten teknik, till årskurs 2 om det går. Borde kunna tillgodoräkna mej tidigare kurser så att det är möjligt, om det finns platser.
(4). Söka till i miljö-vatten teknik till hösten och gå första året.
Enklast är absolut alternativ 2, men vet inte om jag vill bli miljövetare, känns som det är en utbildning som finns lite överallt- alltså många som tar examen. Och har fått uppfattningen om att många jobbar som miljöskyddsinspektörer ?
Jag vill jobba med miljö på ett naturvetenskapligt sätt så mycket vet jag
I min värld känns det som att vilken utbildning jag väljer är ett livsavgörande beslut! Jag är livrädd för att när jag kommit på mer exakt vad jag vill jobba med. Så kommer jag nästan ha läst det som söks, men inte tillräckligt nära så jag blir bortsållad
Jag hade önskat att jag kunde ha en mera avslappnad inställning till det hela än vad jag har, men det är svårt.
Hur mycket kan man hålla på och vela egentligen
Jag avskyr att ta beslut, spec när de påverkar min framtid under flera år. Känner även att jag börjat tappa tilltron till mej själv när det kommer till att göra val när det kommer till utbildningar
Kände mest att jag behövde skriva av mej och få ut lite frustration, men om någon har något klokt råd, så är det välkommet!