Den perfekta sällskapshunden

Förtydligande till mitt svar, jag menade att besvara: "Jag tänker mig som sagt typ en schäfer. Fast om man tonar ner allt inkl storleken."

Inte att cattledogen är en perfekt sällskapshund rent generellt.
 
Jag skulle nog också vilja ha typ en schäfer, fast mindre (max 20-25 kg), lite nedtonad mentalt (dvs inte någon som behöver jobba hela hela tiden), och utan hälsoproblemen som finns idag.

Och med en normalare hundrygg/rörelsemönster så det inte ser ut som om hunden står och går i en uppförsbacke hela tiden (eller så att det inte ser ut som om det är en tik som är på väg att huka sig för att kissa när den står upp, eller att ryggen ser ut att vara ordentligt böjd uppåt i mitten när hunden rör sig normalt :p). Typ ryggen och rörelserna från en vit herdehund, kelpie, collie eller typ vilken annan brukshundsras som helst :cautious:;)


Eller en chodsky pes som är lite mer mentalt stabil (de få jag träffat hittills har varit lite spridda skurar med mentaliteten - någon hyper överenergiska, någon som inte hade så mycket vilja alls utan verkade ganska tråkig att jobba med etc) (och frisk)
 
Jag skulle nog också vilja ha typ en schäfer, fast mindre (max 20-25 kg), lite nedtonad mentalt (dvs inte någon som behöver jobba hela hela tiden), och utan hälsoproblemen som finns idag.

Och med en normalare hundrygg/rörelsemönster så det inte ser ut som om hunden står och går i en uppförsbacke hela tiden (eller så att det inte ser ut som om det är en tik som är på väg att huka sig för att kissa när den står upp, eller att ryggen ser ut att vara ordentligt böjd uppåt i mitten när hunden rör sig normalt :p). Typ ryggen och rörelserna från en vit herdehund, kelpie, collie eller typ vilken annan brukshundsras som helst :cautious:;)


Eller en chodsky pes som är lite mer mentalt stabil (de få jag träffat hittills har varit lite spridda skurar med mentaliteten - någon hyper överenergiska, någon som inte hade så mycket vilja alls utan verkade ganska tråkig att jobba med etc) (och frisk)
Peruansk nakenhund.

Alltså det finns faktiskt raser som är fina sällskapshundar i alla storlekar och utan massa hår jag förstår inte vad folk gnäller om?!
 
Trist med chodskyn, när jag läser låter det som en sådn tilltalande liten hund!

Trist med så många negativa upplevelser med eurasiern också, som jag skrev tidigare har jag bara positiva saker att säga utan att för den skull ha ägt en, för all del. Klart det är lite mer urhund i dem med tanke på raserna den är baserad på men de brukar vara glada och fluffiga liksom, med eventuell möjlighet till lite skärpa och vakt vid tillfällen.
Vackra också!
Om jag ville ha ett stort sällskapsfluff vore de klart på listan! :D
Träffade för övrigt en kees häromveckan och den var så himla pytteliten! 😅 Jag trodde det var en mittelspitz.

Pudlar är också kul, och jag tycker egentligen att man bör ha minst två. ;)
Problemet med chodsky är att det fram tills populäriteten exploderade var det en numerärt liten ras (de tjecker jag träffat har varit underbara - men tjänsthunds-underbara inte soffgos-underbara)

Numerärt liten ras med stor efterfrågan resulterar lätt i avel på alla möjliga individer och på en förlorad genetiskbredd (pga bristande planering, ökad risk för att man får matadoravel på de hundar som folk med begränsad insyn i rasen känner till etc :crazy:). Man riskerar också att matchningen mellan hundar och människor blir fel.

Vi såg ju liknande med tollare, lagotter och nu med kromisar. Raser som borde passa många, som blir populära och där avel ersätts av "hundproduktion" och så blir det lång väg tillbaka.
 
Peruansk nakenhund.

Alltså det finns faktiskt raser som är fina sällskapshundar i alla storlekar och utan massa hår jag förstår inte vad folk gnäller om?!

Men de du föreslår är ju inte särskilt passande som sällskapshundar i 15-20 kg, sunda, möjliga att ha lösa, hyfsat enkla med andra hundar och en rimlig päls som inte kräver något direkt arbete men inte heller kräver täcke så fort det blir någon minusgrad.

Kelpie till exempel - hur tänker du att den ska fungera som sällskapshund? Och en nakenhund - hur praktisk päls har den i vårt klimat?
 
Peruansk nakenhund.

Alltså det finns faktiskt raser som är fina sällskapshundar i alla storlekar och utan massa hår jag förstår inte vad folk gnäller om?!
I just mitt fall (som du svarade) så vill ju jag ha päls, gärna schäferpäls med underull så att hunden kan vara ute några timmar även vintertid utan att frysa ;) Så i mitt fall var schäfer ett exempel på päls jag gillar. Jag föredrar päls som fälls framför att t.ex. klippa (som storpudeln jag har, tycker bättre om labbe- och aussiepälsen på de hundarna).
 
I just mitt fall (som du svarade) så vill ju jag ha päls, gärna schäferpäls med underull så att hunden kan vara ute några timmar även vintertid utan att frysa ;) Så i mitt fall var schäfer ett exempel på päls jag gillar. Jag föredrar päls som fälls framför att t.ex. klippa (som storpudeln jag har, tycker bättre om labbe- och aussiepälsen på de hundarna).
Jag vill också ha hund som har underull, har absolut inget emot päls som fälls. Vill absolut inte ha hund jag måste borsta och klippa regelbundet. Mina korthåriga BC är perfekta i pälsmängd, storlek och förighet, men är ju absolut inte sällskapshundar. 😅
 
Jag vill också ha hund som har underull, har absolut inget emot päls som fälls. Vill absolut inte ha hund jag måste borsta och klippa regelbundet. Mina korthåriga BC är perfekta i pälsmängd, storlek och förighet, men är ju absolut inte sällskapshundar. 😅
Jag är väldigt glad i min labbeblandning (mer åt jakthållet än sällskapshållet) också - perfekt storlek, pälsmängd, mentalt stabil, gillar alla, enkel i allt, förig etc., men hon är lite för arbetsglad för att fungera som sällskapshund, och var ganska intensiv som ung. Och jag antar att rena jaktlabbar är ännu mer intensiva och arbetsnarkomaner, och utställningsavlade är typ dubbelt så stora och tunga som min hund (inte bara från fethet, utan att t.ex. huvudet på utställningslabbehanen jag träffade igår är dubbelt så tjockt/kraftigt - tungt byggd på ett helt annat sätt).
 
De har tyvärr väldigt tråkig hälsa och väldigt lätt för att vara reaktiva om man lyssnar på ändå vana ägare till dom.

Trist med chodskyn, när jag läser låter det som en sådn tilltalande liten hund!
Det varierar nog väldigt. Jag känner ett gäng och de är alla extremt stabila mentalt och bra hälsomässigt. Träffat en som var lite reserverad bara.

Men ingen av dem kommer från svenska uppfödare. Spretiga dock så sett att det varierar väldigt i arbetslust, allt från ”lugn gårdshund” till riktig brukshundsarbetsmyror. Så den biten är ju svår om det inte är en uppfödare som har stenkoll på vilka linjer den avlar på (och man som köpare också har lite koll, kanske).

Tvivlar inte på att det ser väldigt svajigt ut i rasen, men de bra exemplaren är riktigt bra.

Dock är det ju ingen ras jag skulle klassa in som sällskapshund.
 

De är nog inte riktigt vad jag skulle säga är en lättsam sällskapshund som är vänlig mot andra djur och med låg jaktlust 😅
Förtydligande till mitt svar, jag menade att besvara: "Jag tänker mig som sagt typ en schäfer. Fast om man tonar ner allt inkl storleken."

Inte att cattledogen är en perfekt sällskapshund rent generellt
 
Förtydligande till mitt svar, jag menade att besvara: "Jag tänker mig som sagt typ en schäfer. Fast om man tonar ner allt inkl storleken."

Inte att cattledogen är en perfekt sällskapshund rent generellt

Jo, men där menar jag ju drifterna när jag pratar om att tona ner det :)
 
Finns ju mängder med trevliga sällskapshundar, men jag slår ett slag för affenpinscher o lhasa apso:love: Supertrevliga hundar båda två, glada, lydiga, vänliga och friska😊
Affenpinschern ingen direkt pälsvård, båda visserligen reserverade mot främlingar men det ser jag egentligen bara positivt på😅
Hänger med på allt från stalldagar till fjällvandringar, men har inget emot att vara soffpotatisar ibland heller😍
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp