Dela rum på sjukhus?

[Hyacinth]

Varför läste jag den här tråden . Jag är helt livrädd för att bli inlagd och behöva dela rum. Hittills har jag varit inlagd tre gånger som vuxen (förutom psykiatrin då), alla gångerna har jag varit tillräckligt bra för att kunna ta mig därifrån så när de föreslagit inläggning har jag sagt att det inte går för att jag inte klarar av att dela rum. Tror personalen insett att jag varit helt skräckslagen inför det, och att det inte handlar om att jag tycker det är lite jobbigt och obekvämt. Alla gångerna har de fixat enkelrum åt mig, ena gången på en barnavdelning för att de insåg att jag inte kunde dela och de tyckte det var olämpligt att jag åkte hem. Och de lät inte ens som jag var besvärlig. Så himla fin personal, första gången sa jag hela tiden till min kompis som var med mig mycket att "alla är så himla snälla här" för jag hade bara psykiatrin att jämföra med. Alltså givetvis brukade det finnas några bra på psyk också men här var ju alla supergulliga och trevliga hela tiden.

Merparten av oss fixar ju delade rum, även om vi inte älskar det, så jag tror de löser sånt när kris uppstår
Nya sjukhus får ju enkelrum, så jag antar det är på frammarsch. Jag tycker inte du ska oroa dig, och vi andra som hamnar bredvid de totala stolpskotten kan välja på att härda ut eller prata med personalen.

 

[Unafraid]

När jag låg inne en vecka hos ortopeden med brutet bäcken och sprickor i ryggen så gjorde jag mitt bästa för att INTE klaga, det skötte tanterna jag delade rum med bra nog. Jag tyckte så synd om personalen! En tant klagade på allt, speciellt när jag bad om mer mat en dag, för det var första dagen jag faktiskt tyckte att maten var god, då var hon tvungen att ringa på personal och säga "det här är det äckligaste jag någonsin ätit" och så vidare. Om jag trivdes med det sällskapet? Knappast. Min räddare var ljudbok och headset som jag hade igång under nätterna, då kunde jag sova när smärtlindringen fungerade.

 

[Badger]

När jag låg inlagd hade de en skärm för en sal med fyra. Den som mådde sämst för tillfället fick skärmen, de flyttade runt den efter hur folk mådde. Alla fyra hade nog gärna haft den hela tiden, om man kunnat välja.

Illa, alla hade stänger med draperier mellan sängarna här som de drog för. Jag vet nog inte ens vad det var för sort på de andra i rummet. Men har en vag känsla av att det var blandat.

Antar att de kanske inte kan ha draperier överallt för uhm hygien? Pengar? ngt annat. Annars verkar det konstigt att inte ha det.

 

[BernT]

När jag låg inne en vecka hos ortopeden med brutet bäcken och sprickor i ryggen så gjorde jag mitt bästa för att INTE klaga, det skötte tanterna jag delade rum med bra nog. Jag tyckte så synd om personalen! En tant klagade på allt, speciellt när jag bad om mer mat en dag, för det var första dagen jag faktiskt tyckte att maten var god, då var hon tvungen att ringa på personal och säga "det här är det äckligaste jag någonsin ätit" och så vidare. Om jag trivdes med det sällskapet? Knappast. Min räddare var ljudbok och headset som jag hade igång under nätterna, då kunde jag sova när smärtlindringen fungerade.

Förstår inte folk som klagar på maten. Vi låg på BB i sex dagar och jag var jättenöjd med maten. Den var gratis och ngn annan lagade den, hur soft som helst ju.

 

[Unafraid]

Förstår inte folk som klagar på maten. Vi låg på BB i sex dagar och jag var jättenöjd med maten. Den var gratis och ngn annan lagade den, hur soft som helst ju.

Precis! Nu tyckte jag att maten inte var bra 6/7 dagar, men jag är ganska kräsen. Men skulle aldrig falla mig in att klaga. (Det är en helt annan sak om jag är på resturang till exempel)

 

[vallhund]

Förstår inte folk som klagar på maten. Vi låg på BB i sex dagar och jag var jättenöjd med maten. Den var gratis och ngn annan lagade den, hur soft som helst ju.

Grejen är att det varierar på en del ställen är maten väldigt bra, på andra under all kritik.

 

[parellikusken]

Den veganska maten är tyvärr inte så näringsriktig. Går väl att äta ett par veckor, men ligger man inne i ett par månader är det inte så kul längre. Då märks det på blodproverna att näringsämnen saknas och man får tillskott.

 

[SaraXX]

När jag låg på BB frågade en i personalen ",Det var du som inte tålde gluten va? Men du kan äta vanliga frallor eller?"

Jag klagade dock inte. Jag hade med mig eget.
Ogillade f.ö. skarpt att ligga inne. Låg inte på BB alls med nr 2.

 

[myzzan]

Förstår inte folk som klagar på maten. Vi låg på BB i sex dagar och jag var jättenöjd med maten. Den var gratis och ngn annan lagade den, hur soft som helst ju.

Mat? De där var ingen mat jag fick, något sämre än Findus snabbrätter fick jag fick när jag låg inne. Liknade mer sörja än mat. De var så illa att anhöriga kom med riktig hemma lagad mat istället

 

[360]

När jag arbetade på strokeenheten för ca 10 år sedan så delade vi upp män och kvinnor så gott det gick i 2- och 4-salarna. Singelrummen prioriterade vi till unga eller mycket svårt sjuka/döende patienter.

 

[Smulis]

Mat? De där var ingen mat jag fick, något sämre än Findus snabbrätter fick jag fick när jag låg inne. Liknade mer sörja än mat. De var så illa att anhöriga kom med riktig hemma lagad mat istället

Kan bara hålla med, maten är vedervärdig på "mitt" sjukhus. Det var en pina när jag låg inne sist men tack och lov kom min bror med matlådor (kock) och gången innan när jag låg inne nästan 3 veckor så levde fortfarande min mor och gjorde i ordning matlådor åt oss (hon sov ofta hos mig på rummet). Jag ser inte fram emot nästa gång jag måste ligga inne och den där hemska maten.

 

[BernT]

Mat? De där var ingen mat jag fick, något sämre än Findus snabbrätter fick jag fick när jag låg inne. Liknade mer sörja än mat. De var så illa att anhöriga kom med riktig hemma lagad mat istället

Fast det är ju ingen restaurang. Ät vad som bjuds eller skaffa eget liksom. Den mat vi/jag fick var typ som skolmat och det var inget fel på den. Visst det var inte sjömagasinet men orkar man gnälla på maten är man kanske inte så sjuk

 

[TinyWiny]

Fast det är ju ingen restaurang. Ät vad som bjuds eller skaffa eget liksom. Den mat vi/jag fick var typ som skolmat och det var inget fel på den. Visst det var inte sjömagasinet men orkar man gnälla på maten är man kanske inte så sjuk

Ska man kunna bli frisk behöver man mat och sömn. Det är grundläggande parametrar. Att sjukhusmaten är dålig på många sjukhus är varken någon nyhet eller någon hemlighet. Det är inte heller alla som är så privilegierade att de kan skaffa egen mat. Om maten är oätlig så är den det men det innebär inte automatiskt att man klagar. Du hade tur. Var glad för det istället för att klanka ner på de som inte hade samma tur.

 

[BernT]

Ska man kunna bli frisk behöver man mat och sömn. Det är grundläggande parametrar. Att sjukhusmaten är dålig på många sjukhus är varken någon nyhet eller någon hemlighet. Det är inte heller alla som är så privilegierade att de kan skaffa egen mat. Om maten är oätlig så är den det men det innebär inte automatiskt att man klagar. Du hade tur. Var glad för det istället för att klanka ner på de som inte hade samma tur.

Eller så är folk orimligt kräsna/gnälliga emellanåt. För exakt samma mat som jag tyckte var helt ok (tillomed god!) var det flera som gnällde över. Exakt samma mat eftersom vi låg inne samtidigt på samma avdelning.

Tycker det är lite som med mat för äldre, gnälls ofta över också. Min pappa klagade jämt på den han fick, det var ”oätligt”. Jag smakade och det var gott (och varmt!). Ibland vill en del bara klaga för att klaga.

 

[Lingon]

Fast det är ju ingen restaurang. Ät vad som bjuds eller skaffa eget liksom. Den mat vi/jag fick var typ som skolmat och det var inget fel på den. Visst det var inte sjömagasinet men orkar man gnälla på maten är man kanske inte så sjuk

Och är man sjuk har man ofta inte så stor aptit och då behöver maten vara god och lätt att äta så att man äter trots att aptiten inte finns där.

 

[TinyWiny]

Eller så är folk orimligt kräsna/gnälliga emellanåt. För exakt samma mat som jag tyckte var helt ok (tillomed god!) var det flera som gnällde över. Exakt samma mat eftersom vi låg inne samtidigt på samma avdelning.

Tycker det är lite som med mat för äldre, gnälls ofta över också. Min pappa klagade jämt på den han fick, det var ”oätligt”. Jag smakade och det var gott (och varmt!). Ibland vill en del bara klaga för att klaga.

Visst finns det gnälliga människor men man kan inte utgå ifrån att det handlar om kräsenhet eller gnäll alla gånger. Vid flera tillfällen har jag har fått mat som det har varit saker jag är allergisk emot i trots att jag har varit övertydlig med vad jag inte tål. Vis av erfarenhet frågar jag alltid vad maten innehåller och när jag då har sagt att jag inte tål det eller detta har jag ofta fått slängt i ansiktet att det innehåller så lite. Det hjälper ju inte när man inte tål något. Inte ens efter 78 timmars förlossning kunde de fixa något jag kunde äta utan tyckte att jag kunde pilla bort det som jag inte tålde. Något annat kunde de omöjligt fixa. Jag har iallafall inte lust att få en allergisk chock dessutom utöver det jag redan ligger inne för och man kan tycka att det borde vara i deras intresse med men så är oftast inte fallet. Flertalet gånger har jag fått mat som är förstörd men som från början säkerligen var ätbar. Vid ett tillfälle fick jag creps. Det är något jag verkligen gillar och såg fram emot men när jag skulle börja skära krackelerade alltihop till mikrosmulor. De var värmda under så lång tid att crepsen inte längre var mjuk utan så hård att den verkligen krackelerade helt och hållet. Jag klagade inte men inte var det ätbart. Inte med den bästa viljan i världen. När jag låg inne efter ett svårt gastropares anfall där något hade fastnat fanns det ingen kunskap alls om gastropareskost utan jag erbjöds sådant som är totalförbjudet att äta då och när jag påtalade det så kunde de ändå inte fixa något annat. Jag har såklart fått mat som varit ätbar med och jag har träffat sjukhuspersonal som slagit knut på sig själva när det har uppdagats att maten jag fått innehåller sådant jag inte tål och fixat annat och jag har varit väldigt tacksam för det men det borde vara kutym, inte att det är något utöver det vanliga att man får mat som är ätbar. Jag gissar att när man inte kan äta den vanliga maten rakt över är risken större för att maten blir oätlig. Av kunskapsbrist eller av andra skäl.

När man är sjuk är det viktigt att man kan äta och att maten både ser inbjudande ut och luktar gott och att den dessutom är näringsrik är jätteviktigt. Vid många tillstånd är aptiten redan nedsatt och man kan ha förändrad smakupplevelse och då är det än viktigare att maten verkligen ser och luktar inbjudande och fungerar att äta för den som är sjuk.

 

[MiaMia]

Jag har fått vattning potatis och överkokta ärtor, med en kludd gråvit tapetklistersås. Satt med en äldre tant som sade att hon brukar säga att man aldrig ska klaga på maten, men det där hade tom hon haft svårt att äta upp.
Och jag har fått kikärtsgryta som var så god att jag hade velat ha receptet.

Jag tror att det finns obefogade klagomål som beror på att det inte är den typ av mat man själv hade valt att äta eller att man har för höga förväntningar.
Men att det också finns motiverade klagomål som inte bara ska avfärdas.

Problemet är ju att man inte kan gå och ta sig en macka senare om man inte lyckades få i sig maten, så som man kan göra när man är hemma och kan ta hand om sig själv. Så en stor del handlar nog om att konsekvensen blir större och att den inte kan åtgärdas.
Eller att det är svårare att bara rycka på axlarna och äta ändå, som man hade gjort vid ett annat tillfälle med mat som kanske inte är bra men ändå ok, för att brist på aptit och annat relaterat till det medicinska och situationen runt spelar in.

 

[_Zacke_]

Ligger själv inne just nu och har gjort i 1,5 vecka. Maten är helt okej men något jag reagerar på är att dom försöker mosa i en sjuka mängder socker. Frukosten består enbart av ljust rostbröd och megasöt yoghurt. Lite marmelad finns till smörgåsen med Inte mättande för 5 öre utan mår mest bara illa efteråt. Men lunch, middag är helt okej

 

[Magnum]

Jag tycker att maten är jätteviktig.
Det SKA vara både gott, vällagat och SE gott ut. Framförallt, är man sjuk kan en tallrik som ser god ut vara det som gör att man faktiskt äter.

Lagar man mat till xtusen personer varav en oerhörd mängd är special på något vis är det en utmaning men absolut inte omöjligt.
Det finns massor av tex företagsrestauranger som lagar mat till flera tusen personer men ändå lyckas hålla en fantastisk nivå.
Varför är just offentliga sektorn så svår det är beklämmande.

En utmaning är nog att maten ska vara klar olika länge innan den ska ätas, eftersom den ska transporteras till många avdelningar.
Men inte heller det är omöjligt att göra det bästa av.

Det kan även vara 'så enkelt' som fel folk på fel plats. Att alla inte alltid jobbar mot samma mål.
Kostnad per portion spelar säkert in, liksom antalet personal på plats.
Saker inte helt enkla att åtgärda.

Lite det där att det blir som en fabrik och själ och hjärta tappar sin glans.

Men jag får lite ångest när jag läser om dåligt gjord mat.
Kvittar att det inte är Gåutpårestaurangmat, den ska ha kvalitet ändå.
Tycker ändå man kan börja ana lite förändringar men det är SÅ lång väg kvar!

 

[Masqueradee]

Fast det är ju ingen restaurang. Ät vad som bjuds eller skaffa eget liksom. Den mat vi/jag fick var typ som skolmat och det var inget fel på den. Visst det var inte sjömagasinet men orkar man gnälla på maten är man kanske inte så sjuk

Eller så är folk orimligt kräsna/gnälliga emellanåt. För exakt samma mat som jag tyckte var helt ok (tillomed god!) var det flera som gnällde över. Exakt samma mat eftersom vi låg inne samtidigt på samma avdelning.

Tycker det är lite som med mat för äldre, gnälls ofta över också. Min pappa klagade jämt på den han fick, det var ”oätligt”. Jag smakade och det var gott (och varmt!). Ibland vill en del bara klaga för att klaga.

Så otroligt nedvärderande sätt att skriva!! Jag är inte en person som klagar på mat, äter det mesta och har tyckt att skolmaten varit god. Bara för att DU tycker att en maträtt är god behöver inte det betyda att alla andra som inte gillar det är kräsna.
När jag låg inne under 10 dagar kom maten inte ens ifrån samma stad, utan tillagades ett par mil därifrån. Jag är i princip "uppvuxen" på den mat som sjukhusets centralkök tillagat tidigare, men som lades ned pga besparingskrav, så jag vet hur god sjukhusmat KAN vara, men också hur fruktansvärt äcklig den kan vara. Min mor som jobbade i centralköket (det var därför jag åt mycket mat därifrån, men också då jag låg inne mycket som barn) var så ledsen när hon såg vad som nu serveras uppe på avdelningarna.
Sen att en sjuksköterska satte igång alla hjärnspöken hos mig som gjorde att jag bara åt en halv potatis om dagen och fick ligga kvar extra med dropp pga det, är en annan femma.. (Bland annat fick jag inte välja fisken för den var panerad = onyttig, över nötköttet som jag inte äter).