Dela häst med sina småbarn?

kolfinnur

Trådstartare
Jag är sugen på att ha en häst i familjen. Barnen är nu 4 resp. 1,5 år. Det blir nog inte aktuellt på minst ett år att köpa häst, men jag kan inte låta bli att drömma och planera redan nu ;)

Någon som delar ponny med sina mindre barn? Vad har ni för erfarenheter och upplevelser? :)

Det jag funderar på är om vi kan dela hästen, dvs vi kan rida allihopa? Jag är liten, 160 cm och 50 kg. Så jag kan ju rida ponny. Men hur liten är rimligt? Och hur blir det för barnen att ha en C-ponny direkt istället för en shettis? Kan jag rida en maxad B? Över 135 cm mankhöjd tror jag är lugnt för mig att rida någon gång i veckan, men där under känner jag mig osäker. Om jag ska skippa ridning helt så skulle jag gärna ha en B-ponny iaf, tycker det är lite lättare med markarbete på en modell lite större än shettis. Finns det nackdelar med att ge en maxad B till en 6-åring som nybörjare? Förstår att det är väldigt individuellt, men skulle gärna ha lite reflektioner. Något jag kanske missat att tänka på? (förutom faktumet att barnen kanske helt plötsligt bestämmer sig för att inte vilja ha något med hästar att göra öht)
 
Annars kan du ju köra ponnyn om du köper en kat A tills barnen behöver växla upp.

Jag köpte en shetlandsponny när min dotter var 4, den hade gått på travet så den var väldigt mycket körd. Hon kände sig bekväm att pyssla med honom då han var i lämplig höjd. Tyvärr fick vi ta bort honom ett år senare.

Hon började lite i samma veva att rida på ridskola och där tror jag att den minsta var maxad C men de flesta var D.
Sen bytte vi till en närmare ridskola när vi fick plats, där fanns några B som senare såldes. Så nu rider hon mestadels C-ponnyer där, den största nackdelen är att hon nu snart 7 år gammal inte når upp att sadla och tränsa.
Så jag har köpt en nätt B (welsh mountain) på 117 cm som hon kan hantera och lasta själv, hon har växt mycket i självförtroende och pondus av att ha en ponny som följer henne och gör som hon säger.

Så min rekommendation är att skaffa en liten ponny till barnen för att senare växla upp till någon större som även du kan rida.

5401c586-692b-4fea-958c-07edc8d9ec2e.webp
 
Jag köpte en liten shettis när dottern var 3. Det viktigaste var ju att hon tryggt skulle kunna pyssla med han själv uppbunden. Jag hade inte velat ha större hovar och hästkropp nära mitt barn när hon var så liten.

När hon var runt 6 år kunde hon få börja leda han själv med mig mycket nära.

Nu är hon 8 och kan ta in och ut han ur hagen själv på ett bra sätt. Hon har blivit lite för lång för han ridmässigt och rider på ridskola sen en termin tillbaks, och kan då leda B- och små C ut ur hagen (men jag är med och servar vid grindar och håller undan flock) och har börjat kunna rida självständigt och få till det med styrningen på dom också.

Längdmässigt kommer nästa ponnyköp (kanske i höst, kanske nästa år) bli en C eller liten D-ponny, hon kommer bli lång som jag själv är.

Jag tycker att barn ska växa ur sin ponny, inte att man ska behöva ta risker i hanteringen eller ridningen. Barn är inte särskilt starka, men en liten shettis är väldigt stark för sin storlek. En welsh mountain kan vara väldigt reaktionssnabb. Bara för att dom är små, så är dom inte mindre häst för det.

Vill du ha barnponny i trygg storlek till riktigt små barn så kan inte du som vuxen också kunna rida dom.

När min dotter är runt 10 kanske hon får börja rida på min mustang, om han går med på det :). Han är maxad D-ponny.
 
Jag tillhör skaran som tycker att barn ska få växa ur sina ponnyer, inte växa i. Därför ser jag två alternativ:
1. Skaffa en häst som är lagom för den vuxna (vilken size det än må vara), där den vuxna rider mest men barnen kan få åka ibland (givetvis en snäll och trygg häst alltså)
2. Skaffa en häst som är lagom stor för barnen att rida, där den vuxna understödjer regelbundet med tömkörning/körning.

Det är, generellt stor skillnad på en häst som är lagom för en standard-vuxen och en sexåring. Risken med att försöka kombinera behovet hos båda i en häst är att det inte blir riktigt bra för någon av er.
 
För att svara på frågan hur jag gjort, så är det att ha mer än en häst i familjen. Väl medveten om att alla inte har den möjligheten.

När den här bilden togs var barnet ännu inte fyllda sju. Han sitter på sin lite övervuxna shettis, som är så klok och snäll att han kunde följa med mig ut på riktiga långturer redan tidigt.

(Idag, tre år senare, är barnet för lång för att rida shettisen men hon är kvar i familjen som körhäst istället)
1686232860620.webp
 
Jag är sugen på att ha en häst i familjen. Barnen är nu 4 resp. 1,5 år. Det blir nog inte aktuellt på minst ett år att köpa häst, men jag kan inte låta bli att drömma och planera redan nu ;)
Det är du som drömmer om en häst - så köp en häst till dig!

Jag gjorde så, jag köpte en ung islandshäst när min dotter var nästan nyfödd. Hästen var givetvis till mig och jag red in honom och hade honom som min. Men dottern var ju alltid med i stallet och hästen var snäll, så hon fick "åka" på honom när det passade från typ 2 års ålder. Hon kunde väl rida någorlunda "själv" från 4-5 år men det dröjde ju till 10-årsåldern innan hon kunde sköta honom utan pall, kunde sadla osv. Han var 145 cm.

För mig var det aldrig viktigt att dottern tidigt skulle bli självständig med hästen - han var ju min häst och mitt ansvar som hon fick rida på i den utsträckning hon ville. Men hon lärde sig ju rida på honom, fick även rida för tränare, tävla osv. Hon red lag-SM när hon var 11 och 13 år och tävlade också individuellt från 12-årsåldern. Hästen behöll vi tills hon var 18 (och hästen 22), då hade hon fått en egen häst när hon var 15 (också islandshäst och faktiskt mindre än den första!)

Jag har gillat att inte "vara tvungen" att sälja en häst för att ett barn vuxit ur den, och också gillat att det är jag som ägt hästarna och både kunnat bestämma och ta allt ansvar.
 
Det är du som drömmer om en häst - så köp en häst till dig!

Jag gjorde så, jag köpte en ung islandshäst när min dotter var nästan nyfödd. Hästen var givetvis till mig och jag red in honom och hade honom som min. Men dottern var ju alltid med i stallet och hästen var snäll, så hon fick "åka" på honom när det passade från typ 2 års ålder. Hon kunde väl rida någorlunda "själv" från 4-5 år men det dröjde ju till 10-årsåldern innan hon kunde sköta honom utan pall, kunde sadla osv. Han var 145 cm.

För mig var det aldrig viktigt att dottern tidigt skulle bli självständig med hästen - han var ju min häst och mitt ansvar som hon fick rida på i den utsträckning hon ville. Men hon lärde sig ju rida på honom, fick även rida för tränare, tävla osv. Hon red lag-SM när hon var 11 och 13 år och tävlade också individuellt från 12-årsåldern. Hästen behöll vi tills hon var 18 (och hästen 22), då hade hon fått en egen häst när hon var 15 (också islandshäst och faktiskt mindre än den första!)

Jag har gillat att inte "vara tvungen" att sälja en häst för att ett barn vuxit ur den, och också gillat att det är jag som ägt hästarna och både kunnat bestämma och ta allt ansvar.
Jag håller med om det första, är det mamman som vill ha en häst är det mamman som ska köpa en häst till sig.

Mina små är inte heller köpta till mitt barn, det är bara en bonus.
Men min stora häst är högst olämplig att både hantera och rida för barn så hade vi bara haft honom hade grabben inte kunnat vara med i stallet alls. Alla stora hästar funkar inte att dela med barn.
 
Jag håller med om det första, är det mamman som vill ha en häst är det mamman som ska köpa en häst till sig.

Mina små är inte heller köpta till mitt barn, det är bara en bonus.
Men min stora häst är högst olämplig att både hantera och rida för barn så hade vi bara haft honom hade grabben inte kunnat vara med i stallet alls. Alla stora hästar funkar inte att dela med barn.
Nu var ju inte min häst en stor häst, utan en islandshäst i storlek D-ponny :) Hade han inte passat som barnhäst hade barnet inte fått rida, så enkelt är det. Men nu var han ju både i en lämpligare storlek och med "rätt" personlighet för att kunna bära ett barn, så därför fick barnet rida :)
 
Jag är sugen på att ha en häst i familjen. Barnen är nu 4 resp. 1,5 år. Det blir nog inte aktuellt på minst ett år att köpa häst, men jag kan inte låta bli att drömma och planera redan nu ;)

Någon som delar ponny med sina mindre barn? Vad har ni för erfarenheter och upplevelser? :)

Det jag funderar på är om vi kan dela hästen, dvs vi kan rida allihopa? Jag är liten, 160 cm och 50 kg. Så jag kan ju rida ponny. Men hur liten är rimligt? Och hur blir det för barnen att ha en C-ponny direkt istället för en shettis? Kan jag rida en maxad B? Över 135 cm mankhöjd tror jag är lugnt för mig att rida någon gång i veckan, men där under känner jag mig osäker. Om jag ska skippa ridning helt så skulle jag gärna ha en B-ponny iaf, tycker det är lite lättare med markarbete på en modell lite större än shettis. Finns det nackdelar med att ge en maxad B till en 6-åring som nybörjare? Förstår att det är väldigt individuellt, men skulle gärna ha lite reflektioner. Något jag kanske missat att tänka på? (förutom faktumet att barnen kanske helt plötsligt bestämmer sig för att inte vilja ha något med hästar att göra öht)

Jag har en fyraåring och en bebis och en egen stor häst till mig. Vi har även tillgång till en trevlig liten shettis och jag måste nog säga att än så länge är det ingen skillnad i hur mycket jag måste hjälpa till och hur mycket fyraåringen självständigt kan hantera hästarna. Hon är för liten för att leda ponnyn själv, den är jättesnäll men hon orkar liksom inte hålla om den går iväg några steg till en grästuva. Hon kan borsta själv, men det kan hon men min stora också, oavsett får jag vara med och ta den värsta smutsen liksom, hon kan inte sadla själv varken rent tekniskt eller för att hon inte orkar bära utrustningen även om hon kanske nått upp. Hon rider bägge med ledare och jag tror största skillnaden där är avståndet till marken om hon skulle ramla av.

Hade jag behövt skaffa en ny häst i dagsläget hade jag helt klart satsat på en jag vill ha. Absolut hade det varit viktigt med en snäll som barnen kan glädjas åt, rida och hålla på med, och jag tycker min på knappt 1,60 är i största laget för mig så jag hade gärna haft en mindre. Men att skaffa en för deras skull känns ändå långt borta.

Just nu är det roligaste med att vara i stallet till exempel att fylla vatten i hagen, där spelar storleken på häst ingen roll tänker jag. En annan period var det roligaste att göra iordning kraftfoder.
 
Annars kan du ju köra ponnyn om du köper en kat A tills barnen behöver växla upp.

Jag köpte en shetlandsponny när min dotter var 4, den hade gått på travet så den var väldigt mycket körd. Hon kände sig bekväm att pyssla med honom då han var i lämplig höjd. Tyvärr fick vi ta bort honom ett år senare.

Hon började lite i samma veva att rida på ridskola och där tror jag att den minsta var maxad C men de flesta var D.
Sen bytte vi till en närmare ridskola när vi fick plats, där fanns några B som senare såldes. Så nu rider hon mestadels C-ponnyer där, den största nackdelen är att hon nu snart 7 år gammal inte når upp att sadla och tränsa.
Så jag har köpt en nätt B (welsh mountain) på 117 cm som hon kan hantera och lasta själv, hon har växt mycket i självförtroende och pondus av att ha en ponny som följer henne och gör som hon säger.

Så min rekommendation är att skaffa en liten ponny till barnen för att senare växla upp till någon större som även du kan rida.

Visa bifogad fil 120790

Fast det där med att sadla och tränsa större hästar är en träningsfråga. Jag som liten 9-10 åring kunde sadla häst som var nästan 170 cm hög! Jag "nådde" inte upp. Men fick ändå upp sadeln och kunde få på den så den satt ordentligt. Jag tryckte upp den mot hästens sida och puttade sen upp den. Sen fick jag ju rätta till vojlocken såklart för den hade oftast knölat till sig. Ofta lyckades jag tränsa också. Om inte hästen drog upp huvudet. Men jag hade å andra sidan inte nått upp dit nu heller då hon verkligen lekte giraff ibland. Men jag lärde mig snabbt att om jag hann lägga handen mellan öronen så drog hon inte upp huvudet och stod snällt med huvudet ner så jag kunde tränsa. Jag red på ridskola mellan 3-16 års ålder och red knappt ponny på hela tiden. Nästan bara halvblod på 160-170 cm.
 
Jag är sugen på att ha en häst i familjen. Barnen är nu 4 resp. 1,5 år. Det blir nog inte aktuellt på minst ett år att köpa häst, men jag kan inte låta bli att drömma och planera redan nu ;)

Någon som delar ponny med sina mindre barn? Vad har ni för erfarenheter och upplevelser? :)

Det jag funderar på är om vi kan dela hästen, dvs vi kan rida allihopa? Jag är liten, 160 cm och 50 kg. Så jag kan ju rida ponny. Men hur liten är rimligt? Och hur blir det för barnen att ha en C-ponny direkt istället för en shettis? Kan jag rida en maxad B? Över 135 cm mankhöjd tror jag är lugnt för mig att rida någon gång i veckan, men där under känner jag mig osäker. Om jag ska skippa ridning helt så skulle jag gärna ha en B-ponny iaf, tycker det är lite lättare med markarbete på en modell lite större än shettis. Finns det nackdelar med att ge en maxad B till en 6-åring som nybörjare? Förstår att det är väldigt individuellt, men skulle gärna ha lite reflektioner. Något jag kanske missat att tänka på? (förutom faktumet att barnen kanske helt plötsligt bestämmer sig för att inte vilja ha något med hästar att göra öht)

Ett förslag:

Köp en ponny, så liten som möjligt men som du kan rida och som är rolig för dig men snäll och trygg så att barnen kan åka häst på den. Sen om de blir intresserade av att göra mer än att bara åka så kan de rida på ridskola (för att få en bra grund och du får se om intresset håller i sig) och ganska snabbt kommer iaf det äldsta barnet ha blivit så stor att hen kan rida din ponny under din övervakning.
 
Jag delar häst med min 8åring. Han är dock inte inriden än då han bara är 2, men ska köras och ridas i vinter/vår.

Jag var först inne på en B-ponny som sonen kunde rida och jag köra, men kom fram till att jag förmodligen skulle sakna ridning själv alldeles för mycket samt att sonens hästintresse inte är så väl befäst att det rättfärdigar en ”egen” ridhäst (han tycker det är kul att lulla runt i skogen ibland). Han gillar dock ”hästlivet” generellt och grejar gärna i stallet.

Valet föll på ett New Forest-föl som beräknas bli maxad D (han är nu runt 1.45). Sonen idag 8 år är ungefär en decimeter kortare i rocken än ponnyn är i mankhöjd, och kommer alltså vara 10 när ponnyn är 4. Jag själv är 175 så kan knappast rida mindre, dock väger jag inte så mycket, runt 60-62 kg och har långa ben så om hästen har lite massa i kroppen kan jag absolut rida D-ponny.

Inser ju att alla kanske inte vill satsa på ett föl men för oss blev detta verkligen den perfekta lösningen. Vi känner vår ponny utan och innan nu och sonen, som annars är lite försiktig av sig är 100% trygg med honom.

C1C70FC9-53E7-42A4-84F7-921198184B33.webp
 
Fast det där med att sadla och tränsa större hästar är en träningsfråga. Jag som liten 9-10 åring kunde sadla häst som var nästan 170 cm hög! Jag "nådde" inte upp. Men fick ändå upp sadeln och kunde få på den så den satt ordentligt. Jag tryckte upp den mot hästens sida och puttade sen upp den. Sen fick jag ju rätta till vojlocken såklart för den hade oftast knölat till sig. Ofta lyckades jag tränsa också. Om inte hästen drog upp huvudet. Men jag hade å andra sidan inte nått upp dit nu heller då hon verkligen lekte giraff ibland. Men jag lärde mig snabbt att om jag hann lägga handen mellan öronen så drog hon inte upp huvudet och stod snällt med huvudet ner så jag kunde tränsa. Jag red på ridskola mellan 3-16 års ålder och red knappt ponny på hela tiden. Nästan bara halvblod på 160-170 cm.
Håller med, jag är rätt kort så jag har fått jobba upp en teknik för att få upp en del sadlar på högre hästar även som vuxen. Och vem når egentligen upp till ett medels stort halvblod (eller annan ras av liknande storlek) om den håller huvudet högt när man ska tränsa? Dom måste ju lära sig att komma ner till en 😅

Som svar till tråden, jag hade satsat på en häst jag själv kunde rida på. Barn växer fort, åker häst mer än rider när dom är små ändå (dom har ju inte helt koordinationen på plats) och intresset kan väl gärna vara lite varierande genom uppväxten. Har man en möjlighet för flera hästar förstår jag att man kan välja lite annorlunda, men ska man bara ha en så hade jag iaf gjort så.

Sen hade jag nog inte känt mig helt bekväm med att ett mindre barn själv fixat med en ponny oavsett hur liten den är, jag hade nog varit med och ordnat ändå.
 
Jag velade länge mellan B-ponny (perfekt för barnet, för liten för mig) eller c-ponny (för stor för barnet, lagom för mig)
Men landade på B-ponny med inställningen att det är viktigast att barnet får sätta grunderna ordentligt och att jag får rida när det är dags att byta till c-ponny.

Dottern (nyligen fyllda sju år) är väldigt nöjd med sin lilla ponny som hon hämtar själv från hagen, sadlar, tränsar och rider. Ponnyn är 117 cm hög och en perfekt ponny att lära sig grunderna på.

Det är större chans, tänker jag - att intresset för ridning håller i sig om barn får en ponny som passar dem storleksmässigt. :)
 
Vill du ha en häst/ponny så köp en som passar dig, men se till att den är så pass lugn och trevlig i temperamentet att barnen kan vara med och pyssla om den och ”åka häst” ibland om de vill. Att köpa ponnyer till barnen innebär antingen att man får köpa/sälja ponnyer på löpande band under ett antal år i och med att barnen växer ur dem, antingen Storleksmässigt eller kapacitetsmässigt, eller att man får se till att ha ett stort eget stall med en hel flock hästar i varierande storlek.

Jag har haft häst ända sedan innan mina barn föddes och de fick vara med mig i stallet redan som små. När de var upp till ca 5 år var de relativt ointresserade av hästarna men älskade att fylla vattenhinkar, blanda kraftfoder och hjälpa till med allt runt omkring. När dottern var ca 5 började hon visa intresse för att rida och då hade vi förmånen att få låna ett par små shettisar ett par dagar veckan som hon kunde lära sig hantera och rida själv. Dessa red hon under ca 2 år innan det var dags för en större ponny. Eftersom storebror, som är ett par år äldre, vid det laget också börjat rida föll valet på en maxad b-ponny. Denna ponnyn var egentligen lite för stor för 7-åriga dottern första åren trots att hon alltid varit lång för sin ålder. När dottern var 11 började ponnyn bli lite liten längdmässigt men eftersom hon knappt väger nåt så fortsatte hon rida honom ett par år till. Utvecklingsmässigt hade det dock inte skadat om vi bytt ut honom mot en d-ponny, men det finns en gräns för hur många hästar man kan ha och jag har inte förmågan att göra mig av med någon… :o Nu som 14-åring har dottern mer eller mindre tagit över min storhäst, en rejäl bjässe på 168 cm i mkh. Det är alltså först nu vi skulle kunna dela häst på ett vettigt sätt. Sonen gick från väldigt engagerad i träning/tävling till totalt ointresserad under loppet av några månader när han var ca 12. Då hade han ridit i 4 år.

Kontentan som jag ser det är att det är smått omöjligt att hitta en häst/ponny som kan följa med barnen på ett vettigt sätt under hela uppväxten. Det är också väldigt svårt att förutse hur deras intresse och förmågor (och längd!) utvecklas under åren. Vill du inte köpa en häst till dig själv framför allt så försök istället låna en liten barnvänlig inkörd shettis i ett par år. Om barnen visar intresse så går det säkert att hitta en lite större ponny att låna ett par år sedan. Det finns massor av trevliga urvuxna ponnyer vars ägare har lite för svårt att släppa dem för att vilja sälja så med rätt kontaktnät (och bra rykte) så går det nog att låna ponnyer som passar under hela barnens uppväxt.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan hej! jag e 12 år o är 164 i väger 40kg. är jag för stor för b ponnys? för just nu på min ridskola rider jag bara små ponnies även om jag...
2
Svar
21
· Visningar
1 699
Senast: ameo
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 699
Senast: mamman
·
L
Gnägg Hej! Jag skulle bara för kul vilja veta vad ni skulle ge tips om för häst om jag skulle ha en egen häst nångång i fram tiden! Jag hade...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
5 177
Senast: LiviaFilippa
·
Gnägg Jag är jättesugen på att köpa egen häst igen efter långt uppehåll men har kommit igång bra med medryttarhäst och ridlektioner...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 282
Senast: Johannna1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp