Dejtingtråden 31

[_Taggis_]

Bryter av sexet med en husfråga
Hur ser ni på att nån ni träffar bor ensam i ett hus? Är det skillnad om hen bor kvar där efter ett uppbrott eller köpt och flyttat in själv?

Har aldrig en tänkt tanken på att värdera det, faktiskt. däremot tyckte jag det tydde på en viss handlingskraftighet att ha byggt sitt eget hus. Men det var inte avgörande för hur vi fortsatte.
Har aldrig ens tänkt tanken kring huruvida ett ex bott där eller ej. Jag förvntar mig väl snarare att i min ålder finns det ex finns det inga brukar det i sig vara konstigare.

 

[_Taggis_]

Det här när jag börjar välja fulare kläder, för att inte se så sexig ut så att jag måste ta diskussionen och säga nej massa gånger. Det är så knäppt.

Dit kom jag aldrig. Men bara detta att sex blir nåt att köpslå om, är sjukt. Eller att behöva förklara att det faktum att ställa upp på saker man tycker är motbjudande inte, är ett mått på hur mkt man älskar nån... inför en partner som ligger och halvgrinar för att man inte ställer upp och att det är SYND om honom för jag ÄLSKAR HONOM INTE TILLRÄCKLIGT för att låta detta övergrepp ske. Ja, sjukt. Inte konstigt jag får ångest av att tänka på närhet öht.

Just dessa minnen av ynkliga ledsna män som inte får ligga pga att jag är ond och inte ligger...

 

[Tonto]

Det är ju jätteskillnad mellan att "ta emot" kunskap etc jämfört med att kräva/förvänta sig att få den...

Verkligen, men tänkte på "att utöva sitt yrke inom dejting är trist" kommentaren.

 

[cirkus]

Bryter av sexet med en husfråga
Hur ser ni på att nån ni träffar bor ensam i ett hus? Är det skillnad om hen bor kvar där efter ett uppbrott eller köpt och flyttat in själv?

Han med fem katter bor ensam i ett hus med sina fem katter
Han flyttade dit efter uppbrott.
Själv bor jag kvar ensam i huset med mina öhum 9 katter (5 vuxna och 4 pluttar)

 

[pepp]

Nu när jag läst era svar så är det nån min ovilja att flytta in hos nån som sätter griller i huvudet på mig. Och jag tänker att det är vanligare att vilja bo kvar i sitt hus än i sin lägenhet.

 

[Cherarriduracell]

Verkligen, men tänkte på "att utöva sitt yrke inom dejting är trist" kommentaren.

Ja för mig är det extremt tråkigt, på samma sätt som jag gissar att de flesta andra som erbjuder tjänster tycker att det inte är ett förstahandsalternativ att erbjuda klippning eller ansiktsbehandling etc.

Det är jätteskillnad om jag föreslår att göra "yrkesutövning" under dejt jämfört med om andra parten ber om det. För mig. Jag är extremtrött på att killar föreslår ridning för det är så extremt tråkigt och ickegivande på så många plan för mig och det händer SÅ OFTA. Hade han velat rida på riktigt hade han väl provat innan han matchade med just denna ridlärare.

Andra får tycka annorlunda men just jag har absolut inget till övers för detta...

 

[Cherarriduracell]

Sen kanske extrema oviljan hos mig åtminstone delvis landar i att de alltid blir så butthurt när man inte vill. Det ska stötas och blötas och tjatas och gnatas. Man måste ju kunna få tacka nej till det lika lätt som man kan undanbe sig middagsdejt på steakhouse som vegan.

 

[Modest]

Sen kanske extrema oviljan hos mig åtminstone delvis landar i att de alltid blir så butthurt när man inte vill. Det ska stötas och blötas och tjatas och gnatas. Man måste ju kunna få tacka nej till det lika lätt som man kan undanbe sig middagsdejt på steakhouse som vegan.

Jag håller med dig, det är en väldigt taktlös grej att göra i ett initialt skede när man inte känner varandra.

 

[cirkus]

Nu när jag läst era svar så är det nån min ovilja att flytta in hos nån som sätter griller i huvudet på mig. Och jag tänker att det är vanligare att vilja bo kvar i sitt hus än i sin lägenhet.

Själv är jag så nöjd med mitt boende som verkligen inte kommer att innfatta en sambo igen.
Jag kan tänka mig kollektiv (!!) men fan i helvetet för att bli sambo igen.
Just nu är han med fem katter precis perfekt - 35 mil bort, både behörigt avstånd men samtidigt görbart att ses lite nu och då.

 

[Red_Chili]

Nu när jag läst era svar så är det nån min ovilja att flytta in hos nån som sätter griller i huvudet på mig. Och jag tänker att det är vanligare att vilja bo kvar i sitt hus än i sin lägenhet.

Minns inte hur du sagt förut, men en parrelation behöver ju inte leda till sambo osv. (har något vagt minne av att du sagt att du vill det dock?)

 

[SaraXX]

Själv är jag så nöjd med mitt boende som verkligen inte kommer att innfatta en sambo igen.
Jag kan tänka mig kollektiv (!!) men fan i helvetet för att bli sambo igen.
Just nu är han med fem katter precis perfekt - 35 mil bort, både behörigt avstånd men samtidigt görbart att ses lite nu och då.

Nej, inte sambo!!

Jag är ju i färd med (nja, men håller utkik) att köpa ett eget hus och särbon är inte inbegripen i det. Det skulle ju bli mycket enklare om vi gjorde det ihop, ekonomiskt då, men det är inte aktuellt. Jag känner mig så himla bekväm, det är så skönt att leva i ett hem utan kompromisser eller anpassningar. Utom till barnen då.

 

[pepp]

Minns inte hur du sagt förut, men en parrelation behöver ju inte leda till sambo osv. (har något vagt minne av att du sagt att du vill det dock?)

Jag velar lite fram och tillbaka. Men jag kan verkligen sakna sambolivet, så träffar jag rätt så kommer jag nog vilja

Kom på en till anledning till vänsterswipe på husägare, husen ligger ofta nån mil utanför stan och jag har ingen bil

 

[Sagohöst]

Det börjar väl nästan bli en egen tråd, men jag lägger till det här med att "jag känner mig inte älskad om vi inte har sex" eller det outtalade att en trevlig kväll blir bortkastad om den inte leder till sex på slutet. Med en stabil partner alltså.

Jag kämpar jättemycket med min egen rädsla för att tappa lusten, vilket såklart blir en självuppfyllande profetia. Jag trodde förut att det var fel på mig, och var på riktigt på väg att söka till en sexolog för att prata om min obefintliga lust. Eftersom det var min brist på lust som drev ett tidigare förhållande i stöpet enligt uppgift.

Numera är lusten långt ifrån obefintlig, men rädslan finns kvar.

Lusten varierar ju som sagt mycket och det finns så mycket i ett förhållande som kan få den att slockna. Förväntningar, uttalade eller outtalade, dödar min lust direkt. Jag är numera enormt känslig för det.

Tryckte gilla på inlägget...inte för att jag gillar det såklart, utan för att igenkänningsfaktorn är så sjukt hög på det där med att tro att en inte har nån sexlust och rädslan att tappa lusten igen.

 

[starcraft]

Nu när jag läst era svar så är det nån min ovilja att flytta in hos nån som sätter griller i huvudet på mig. Och jag tänker att det är vanligare att vilja bo kvar i sitt hus än i sin lägenhet.

Alltså jag är nog inte så sugen på att flytta in hos någon alls, hus eller lägenhet. Skulle kunna tänka mig en kort period bara för att se om vi klarar att bo ihop alls, men ska jag vara sambo igen så vill jag att man skaffar ett gemensamt boende som båda har valt.

 

[Zinfernia]

Alltså jag är nog inte så sugen på att flytta in hos någon alls, hus eller lägenhet. Skulle kunna tänka mig en kort period bara för att se om vi klarar att bo ihop alls, men ska jag vara sambo igen så vill jag att man skaffar ett gemensamt boende som båda har valt.

Jag är helt på din linje. Det är inte aktuellt att flytta in hos någon men att däremot köpa ett gemensamt boende vore kul om jag träffar någon som kan stå ut med mina extrema mängder smycken

Jag tror inte att jag skulle känna att boendet är tillräckligt mycket mitt om jag flyttar in hos någon annan.

 

[starcraft]

Jag är helt på din linje. Det är inte aktuellt att flytta in hos någon men att däremot köpa ett gemensamt boende vore kul om jag träffar någon som kan stå ut med mina extrema mängder smycken

Jag tror inte att jag skulle känna att boendet är tillräckligt mycket mitt om jag flyttar in hos någon annan.

Håller med! Hade nog alltid känt mig lite som en gäst om jag flyttat in hos någon.

 

[Bison]

Nej, inte sambo!!

Jag är ju i färd med (nja, men håller utkik) att köpa ett eget hus och särbon är inte inbegripen i det. Det skulle ju bli mycket enklare om vi gjorde det ihop, ekonomiskt då, men det är inte aktuellt. Jag känner mig så himla bekväm, det är så skönt att leva i ett hem utan kompromisser eller anpassningar. Utom till barnen då.

Jag har ju varit tväranti sambo i flera år just pga att jag inte vill anpassa mig eller kompromissa
Sen dök V upp och bo med honom har bara gjort livet så galet mycket enklare helt utan kompromisser och anpassning, bara mycket mer tid över och mindre stress
Så man vet aldrig vad som händer

 

[SaraXX]

Jag har ju varit tväranti sambo i flera år just pga att jag inte vill anpassa mig eller kompromissa
Sen dök V upp och bo med honom har bara gjort livet så galet mycket enklare helt utan kompromisser och anpassning, bara mycket mer tid över och mindre stress
Så man vet aldrig vad som händer

Jag har ju gjort den grejen, i 15 år någonting. Jag älskade det!
But no more.

Men visst, man vet aldrig.

 

[Bison]

Jag har ju gjort den grejen, i 15 år någonting. Jag älskade det!
But no more.

Men visst, man vet aldrig.

Jag var sambo med ett par olika i ca 10 år och det var helt okej. Sen 5 år som singel /dejtande/särbo och älskade det! Fanns inte på kartan att jag skulle bli sambo
Det som är så bra med livet, att man får ändra sig, något jag är väldigt bra på

 

[Tonto]

Jag håller med dig, det är en väldigt taktlös grej att göra i ett initialt skede när man inte känner varandra.

DET håller jag med om. Blir helt vansinnig när folk jag knappt känner frågar om jag kan sy en outfit åt dom. Men i ett senare skede kan jag tycka att det är mysigt/trevligt.