Jag kan bara svara för mig själv men för mig är nätdejting bara en rolig grej och inget jag tar på blodigt allvar. Jag gör det för att jag tycker att det är kul att träffa nya människor som jag annars aldrig hade kommit i kontakt med och för att jag inte vill gå på krogen och försöka föra en konversation med någon där man ändå bara hör en fjärdedel av vad personen säger.
Sen är det ett roligt tidsfördriv just för att jag kan ha hur hårda krav jag vill eftersom jag först kan kolla igenom någons presentation och därefter bestämma mig. Typ:
Nej tack - han har flanellskjorta på presentationsbilden
Nej tack - han gillar töntig poesi
Nej tack - han var skallig
Nej tack - han bor på Gotland och pratar säkert gotländska
Nej tack - han har för mycket skägg
Etc, etc.
Självklart får man dejta hur mycket eller lite man vill. Du har inget ansvar för om någon får obesvarade känslor för dig, det är deras sak att hantera och du förbinder dig inte till något bara för att du träffar någon en eller flera gånger.
Gällande presentationen så tror jag att det är viktigare är att man faktiskt har en än hur den i sig är utformad. Jag dissar alla män som inte har skrivit något om sig själva, speciellt när det enda som står är meningen "Undrar du något så fråga". Nej, jag tänker inte leka tjugo frågor - nästa!
Du behöver inte skriva en roman men några rader om vem du är och vad du gillar gör jättemycket för första intrycket.
Jag har personligen aldrig träffat på någon som jag är mer än väldigt ytligt bekant med i dejtingsammanhang men skulle jag göra det så är det ingen katastrof. Jag tänker lite att många har samma syn på det som jag, det vill säga, det är mest en kul grej.