Dåligt bemötande av vc eller överdriver jag

Mirre

Trådstartare
Var till vc idag för min andra dos av järn intravenöst, fick en förra veckan också. Fick vänta ett tag efter bokad tid vilket jag förstår, de har nog fullt upp även om mycket talade för motsatsen. Men sedan medan allt förbereddes stod sköterskan och pratade, med ryggen mot mig, med en annan sköterska som inte skulle vara där öhvt. Hon bara stog där och tittade i princip, kan tilläggas att jag hade henne när min nu 15 åring var bebis så hon är absolut inte någon nyanställd på introduktion eller så. Hon verkade helt enkelt inte ha något bättre för sig just då.
De stod och pratade sinsemellan om helt orelevanta privata saker och ena kollade tom sin privata mob mitt i allting. Antar jag, det pep till och jag tänkte att det var jobbet, men direkt sade hon till den andra ssk att det var bara någon ville sälja växter. Kommenterade lite förstrött att det var ju konstigt att jag fick doserna så tätt, svarade att det var för att mina värden var katastrofalt låga (hb 76 och ferritin 4) och fick ett nonchalant "Ja, man brukar ju annars få det när bara järnet är lågt" till svar.

Sedan skulle då infarten till droppet sättas, har aldrig varit några svårigheter att sticka mig förut men den här ssk kände och kände, petade och velade i en halv livstid innan hon ens började försöka. Uppenbart extremt osäker på att sticka och sätta nålar.

När hon väl stuckit höll på gröpa runt med nålen (aj) och petade och petade om och om igen. Till slut började hon äntligen koppla på droppet, medan nålen fortfarande satt uppenbart fel. Efter vad ssk sade till mig så låg den emot kärlväggen vilket gjorde att droppet slutade droppa. Hon fick därmed sitta och hålla i nålen och höll på böka och dra i den hela tiden (mer aj). Jätteskum och spänd stämning att ha någon sitta helt jäkla knäpptyst och böka med en nål i armen på en sådär. Till slut tröttnade hon tydligen på det, mumlade att "oj du börjar bli blå runt nålen" och skulle sätta i andra armen istället. Vilket hon inte lyckades med öhvt, det gjorde bara jäkligt ont. Rätt som det var tröck hon bara dit ett plåster och gick utan ett ord. Så där låg jag som ett jäkla frågetecken och undrade vad fasen som hände.


Till slut kom en helt annan ssk in, allmänt sur redan när hon kom in och mumlade något om att hon skulle sätta infarten. Jag försökte prata om den tidigare ssk fumlande med stickandet men fick snäsiga svar som att det berodde på "min dagsform" jag hade "ätit och druckit för dåligt" och "det var faktiskt skillnad på att sätta en infart och bara ta prover." Jag råkade ju påpeka att det brukar aldrig vara några problem, men det fick jag tydligen inte göra 🙄 Svarade att jag är uska, jag vet. Och fick ett "Ja men då kan ju du sticka själv då!" Vilket jag också var nära att göra, det hade nog gått bättre.

Fick även ett riktigt snäsigt "vi är faktiskt inga robotar!" när jag sade att jag hade ett telefonmöte kl 11 eftersom jag var beräknad att vara klar då. Fick försöka få tag i af via chat och boka om vilket löste sig tack och lov. Men hann ändå ringa och jag ville inte svara med den otrevliga ssk i rummet.


Även denna ssk höll på krånga i en evighet och jag sade att hon kunde ju sätta den i handen istället. Fick återigen ett snäsigt och otrevligt "ja om jag nu får det!" till svar. Jag kan lätt peka ut flera lämpliga ställen att sätta det på nu när jag sitter i soffan, men hon kunde inte hitta något. Hon fortsatte böka med armen och lyckades trots allt till slut. Efter att flertalet gånger tjatat om att jag skulle boka om tiden istället. Jag hade då halva dosen järn kvar och kände fasen inte för att boka om och börja om med allt igen. Ville ju få det klart vilket det TILL SLUT också blev.

Jag skrev ner namnen på alla och överväger att göra en anmälan på alltihop.
 
Var till vc idag för min andra dos av järn intravenöst, fick en förra veckan också. Fick vänta ett tag efter bokad tid vilket jag förstår, de har nog fullt upp även om mycket talade för motsatsen. Men sedan medan allt förbereddes stod sköterskan och pratade, med ryggen mot mig, med en annan sköterska som inte skulle vara där öhvt. Hon bara stog där och tittade i princip, kan tilläggas att jag hade henne när min nu 15 åring var bebis så hon är absolut inte någon nyanställd på introduktion eller så. Hon verkade helt enkelt inte ha något bättre för sig just då.
De stod och pratade sinsemellan om helt orelevanta privata saker och ena kollade tom sin privata mob mitt i allting. Antar jag, det pep till och jag tänkte att det var jobbet, men direkt sade hon till den andra ssk att det var bara någon ville sälja växter. Kommenterade lite förstrött att det var ju konstigt att jag fick doserna så tätt, svarade att det var för att mina värden var katastrofalt låga (hb 76 och ferritin 4) och fick ett nonchalant "Ja, man brukar ju annars få det när bara järnet är lågt" till svar.

Sedan skulle då infarten till droppet sättas, har aldrig varit några svårigheter att sticka mig förut men den här ssk kände och kände, petade och velade i en halv livstid innan hon ens började försöka. Uppenbart extremt osäker på att sticka och sätta nålar.

När hon väl stuckit höll på gröpa runt med nålen (aj) och petade och petade om och om igen. Till slut började hon äntligen koppla på droppet, medan nålen fortfarande satt uppenbart fel. Efter vad ssk sade till mig så låg den emot kärlväggen vilket gjorde att droppet slutade droppa. Hon fick därmed sitta och hålla i nålen och höll på böka och dra i den hela tiden (mer aj). Jätteskum och spänd stämning att ha någon sitta helt jäkla knäpptyst och böka med en nål i armen på en sådär. Till slut tröttnade hon tydligen på det, mumlade att "oj du börjar bli blå runt nålen" och skulle sätta i andra armen istället. Vilket hon inte lyckades med öhvt, det gjorde bara jäkligt ont. Rätt som det var tröck hon bara dit ett plåster och gick utan ett ord. Så där låg jag som ett jäkla frågetecken och undrade vad fasen som hände.


Till slut kom en helt annan ssk in, allmänt sur redan när hon kom in och mumlade något om att hon skulle sätta infarten. Jag försökte prata om den tidigare ssk fumlande med stickandet men fick snäsiga svar som att det berodde på "min dagsform" jag hade "ätit och druckit för dåligt" och "det var faktiskt skillnad på att sätta en infart och bara ta prover." Jag råkade ju påpeka att det brukar aldrig vara några problem, men det fick jag tydligen inte göra 🙄 Svarade att jag är uska, jag vet. Och fick ett "Ja men då kan ju du sticka själv då!" Vilket jag också var nära att göra, det hade nog gått bättre.

Fick även ett riktigt snäsigt "vi är faktiskt inga robotar!" när jag sade att jag hade ett telefonmöte kl 11 eftersom jag var beräknad att vara klar då. Fick försöka få tag i af via chat och boka om vilket löste sig tack och lov. Men hann ändå ringa och jag ville inte svara med den otrevliga ssk i rummet.


Även denna ssk höll på krånga i en evighet och jag sade att hon kunde ju sätta den i handen istället. Fick återigen ett snäsigt och otrevligt "ja om jag nu får det!" till svar. Jag kan lätt peka ut flera lämpliga ställen att sätta det på nu när jag sitter i soffan, men hon kunde inte hitta något. Hon fortsatte böka med armen och lyckades trots allt till slut. Efter att flertalet gånger tjatat om att jag skulle boka om tiden istället. Jag hade då halva dosen järn kvar och kände fasen inte för att boka om och börja om med allt igen. Ville ju få det klart vilket det TILL SLUT också blev.

Jag skrev ner namnen på alla och överväger att göra en anmälan på alltihop.
Jag tycker det låter som oproffsigt bemötande och otrevliga sköterskor men tycker en anmälan låter väldigt overkill mtp att du fick rätt behandling. Skulle inte slösa skattepengar på det. Däremot kan du ju typ maila mottagningen och berätta om bemötandet.
 
Fy fan rent ut sagt! Så får de inte behandla patienter.
Tyvärr går det inte att "anmäla" vården men jag tycker absolut du ska kontakta VD på vårdcentralen eller skicka texten du skrivit här till patientnämnden som sedan skickar det vidare till ansvarig på vårdcentralen.

Sedan råder jag dig att byta vårdcentral. Går enkelt på 1177.
 
När jag fick järn fick jag höra att det är jätteviktigt det kommer i kärlet, inte utanför. Så om infarten satt så knasigt att hon var tvungen hålla i låter det illa. Och att säga att du får göra det själv...nä, påtala verkligen till ansvarig chef bemötandet du fick.
 
Var till vc idag för min andra dos av järn intravenöst, fick en förra veckan också. Fick vänta ett tag efter bokad tid vilket jag förstår, de har nog fullt upp även om mycket talade för motsatsen. Men sedan medan allt förbereddes stod sköterskan och pratade, med ryggen mot mig, med en annan sköterska som inte skulle vara där öhvt. Hon bara stog där och tittade i princip, kan tilläggas att jag hade henne när min nu 15 åring var bebis så hon är absolut inte någon nyanställd på introduktion eller så. Hon verkade helt enkelt inte ha något bättre för sig just då.
De stod och pratade sinsemellan om helt orelevanta privata saker och ena kollade tom sin privata mob mitt i allting. Antar jag, det pep till och jag tänkte att det var jobbet, men direkt sade hon till den andra ssk att det var bara någon ville sälja växter. Kommenterade lite förstrött att det var ju konstigt att jag fick doserna så tätt, svarade att det var för att mina värden var katastrofalt låga (hb 76 och ferritin 4) och fick ett nonchalant "Ja, man brukar ju annars få det när bara järnet är lågt" till svar.

Sedan skulle då infarten till droppet sättas, har aldrig varit några svårigheter att sticka mig förut men den här ssk kände och kände, petade och velade i en halv livstid innan hon ens började försöka. Uppenbart extremt osäker på att sticka och sätta nålar.

När hon väl stuckit höll på gröpa runt med nålen (aj) och petade och petade om och om igen. Till slut började hon äntligen koppla på droppet, medan nålen fortfarande satt uppenbart fel. Efter vad ssk sade till mig så låg den emot kärlväggen vilket gjorde att droppet slutade droppa. Hon fick därmed sitta och hålla i nålen och höll på böka och dra i den hela tiden (mer aj). Jätteskum och spänd stämning att ha någon sitta helt jäkla knäpptyst och böka med en nål i armen på en sådär. Till slut tröttnade hon tydligen på det, mumlade att "oj du börjar bli blå runt nålen" och skulle sätta i andra armen istället. Vilket hon inte lyckades med öhvt, det gjorde bara jäkligt ont. Rätt som det var tröck hon bara dit ett plåster och gick utan ett ord. Så där låg jag som ett jäkla frågetecken och undrade vad fasen som hände.


Till slut kom en helt annan ssk in, allmänt sur redan när hon kom in och mumlade något om att hon skulle sätta infarten. Jag försökte prata om den tidigare ssk fumlande med stickandet men fick snäsiga svar som att det berodde på "min dagsform" jag hade "ätit och druckit för dåligt" och "det var faktiskt skillnad på att sätta en infart och bara ta prover." Jag råkade ju påpeka att det brukar aldrig vara några problem, men det fick jag tydligen inte göra 🙄 Svarade att jag är uska, jag vet. Och fick ett "Ja men då kan ju du sticka själv då!" Vilket jag också var nära att göra, det hade nog gått bättre.

Fick även ett riktigt snäsigt "vi är faktiskt inga robotar!" när jag sade att jag hade ett telefonmöte kl 11 eftersom jag var beräknad att vara klar då. Fick försöka få tag i af via chat och boka om vilket löste sig tack och lov. Men hann ändå ringa och jag ville inte svara med den otrevliga ssk i rummet.


Även denna ssk höll på krånga i en evighet och jag sade att hon kunde ju sätta den i handen istället. Fick återigen ett snäsigt och otrevligt "ja om jag nu får det!" till svar. Jag kan lätt peka ut flera lämpliga ställen att sätta det på nu när jag sitter i soffan, men hon kunde inte hitta något. Hon fortsatte böka med armen och lyckades trots allt till slut. Efter att flertalet gånger tjatat om att jag skulle boka om tiden istället. Jag hade då halva dosen järn kvar och kände fasen inte för att boka om och börja om med allt igen. Ville ju få det klart vilket det TILL SLUT också blev.

Jag skrev ner namnen på alla och överväger att göra en anmälan på alltihop.
Jag vet inte om jag reagerar annorlunda på problemen med att sätta i infarten för att jag själv är svårstucken och får infusioner regelbundet, inte järn och det är inte VC som ger dem - men behöver ta blodprover där regelbundet. Så för mig låter det där som de flesta av besöken, och jag märker liksom hur stressade sköterskorna blir av situationen och tycker synd om dem (och de verkar i regel tycka synd om mig också för den delen). Sedan är jag också van vid sköterskor som pratar med varandra i rummet, det händer väl dock mest på sjukhuset i dagrummet, men absolut på VC också. Dörren till provtagningsrummet är ofta öppen och det tittar inte andra ibland (det inkluderar också sköterskor som stack in huvudet och undrade hur det var med mig, för senast hon träffat mig så var jag jättesjuk och hon verkade så genuint glad att jag var bättre :love: ).

Otrevligt bemötande är en annan femma, men att ha problem med att sticka tycker jag inte nödvändigtvis ger ett dåligt intryck.
 
Samma ämne, annan fråga. Det har varit otroligt svårt att få hjälp med min hypertoni, höga blodtryck. Första gången jag fick medicin för högt blodtryck var väl för ett decennium sen, de har inte följt upp och de har inte fått ned blodtrycket. Är det för att jag är kvinna eller varför? Jag funderar också på att anmäla eftersom jag har men och upplever mina problem som strukturella. Jag hoppas iallafall så det inte är jag som är ett freak.
 
Jag vet inte om jag reagerar annorlunda på problemen med att sätta i infarten för att jag själv är svårstucken och får infusioner regelbundet, inte järn och det är inte VC som ger dem - men behöver ta blodprover där regelbundet. Så för mig låter det där som de flesta av besöken, och jag märker liksom hur stressade sköterskorna blir av situationen och tycker synd om dem (och de verkar i regel tycka synd om mig också för den delen). Sedan är jag också van vid sköterskor som pratar med varandra i rummet, det händer väl dock mest på sjukhuset i dagrummet, men absolut på VC också. Dörren till provtagningsrummet är ofta öppen och det tittar inte andra ibland (det inkluderar också sköterskor som stack in huvudet och undrade hur det var med mig, för senast hon träffat mig så var jag jättesjuk och hon verkade så genuint glad att jag var bättre :love: ).

Otrevligt bemötande är en annan femma, men att ha problem med att sticka tycker jag inte nödvändigtvis ger ett dåligt intryck.
Fast man är ingen nålkudde. Gör ju asont när de håller på och gräver. Tillslut får man nålfobi. Jag tycker det är så olika vilka som kan och vilka som inte kan. Jag har lärt mig att säga att jag är svårstucken direkt (fast jag ej är det) då skickar de in den skickligaste.
 
Samma ämne, annan fråga. Det har varit otroligt svårt att få hjälp med min hypertoni, höga blodtryck. Första gången jag fick medicin för högt blodtryck var väl för ett decennium sen, de har inte följt upp och de har inte fått ned blodtrycket. Är det för att jag är kvinna eller varför? Jag funderar också på att anmäla eftersom jag har men och upplever mina problem som strukturella. Jag hoppas iallafall så det inte är jag som är ett freak.

Just hypertonikontroller faller lätt bort och även om det är dåligt av VC så har man ett egenansvar som patient också. Jag kan inte svara med vetenskap i ryggen på din fråga om särbehandling pga kön utan bara med erfarenhet av att både kvinnor och män kan falla bort på just sådana här lätta kontroller.
 
Samma ämne, annan fråga. Det har varit otroligt svårt att få hjälp med min hypertoni, höga blodtryck. Första gången jag fick medicin för högt blodtryck var väl för ett decennium sen, de har inte följt upp och de har inte fått ned blodtrycket. Är det för att jag är kvinna eller varför? Jag funderar också på att anmäla eftersom jag har men och upplever mina problem som strukturella. Jag hoppas iallafall så det inte är jag som är ett freak.
Har högt blodtryck i släkten på pappas sida och ja en får ligga på själv tills en råkar ut för följdsjukdomar, helt oberoende kromosomuppsägning.
 
Fast man är ingen nålkudde. Gör ju asont när de håller på och gräver. Tillslut får man nålfobi. Jag tycker det är så olika vilka som kan och vilka som inte kan. Jag har lärt mig att säga att jag är svårstucken direkt (fast jag ej är det) då skickar de in den skickligaste.
Håller med, den som sticker får lämna över om det inte går. Jag hade tidigare inga som helst problem med blodprover, men efter ETT tillfälle där sköterskan grävde och grävde måste jag nu ligga ner vid blodprovstagning, annars svimmar jag.

Jag lägger infarter på djur dagligdags, misslyckas man lämnar man över. Det är ingen prestigegrej, man måste ha patientens bästa framför sig.
 
Fast man är ingen nålkudde. Gör ju asont när de håller på och gräver. Tillslut får man nålfobi. Jag tycker det är så olika vilka som kan och vilka som inte kan. Jag har lärt mig att säga att jag är svårstucken direkt (fast jag ej är det) då skickar de in den skickligaste.
Jag brukar också säga att jag är svårstucken. Det har även hänt att någon ny försökt, som skulle vara "bäst", men det har sällan gått mkt bättre då faktiskt! Vissa gånger går det dock helt utan problem, men... det är ofta samma sköterskor det också går dåligt för ibland.
 
Håller med, den som sticker får lämna över om det inte går. Jag hade tidigare inga som helst problem med blodprover, men efter ETT tillfälle där sköterskan grävde och grävde måste jag nu ligga ner vid blodprovstagning, annars svimmar jag.

Jag lägger infarter på djur dagligdags, misslyckas man lämnar man över. Det är ingen prestigegrej, man måste ha patientens bästa framför sig.
En gång så skulle de ta blodprov på min katt och jag tyckte att de grävde lite väl mycket efter blod, sedan fick hon ett rejält blåmärke 🥺 så de finns inom djurvården också och där kan ju inte djuren säga till så mycket om tyvärr...

Men i min katts fall så funkar höger framben mycket bättre än den vänstra så det har jag fått lära mig att säga till om :up:
 
Jag har lärt mig att säga att jag är svårstucken direkt (fast jag ej är det) då skickar de in den skickligaste.
Gör de? Varje gång jag ska ta blodprov förvarnar jag direkt att jag är väldigt svårstucken. De hämtar aldrig någon mer erfaren direkt, utan testar några gånger, misslyckas, hämtar sedan en ny som testar några gånger, misslyckas, hämtar sedan en ny, osv. Tills de tillslut har experten - som också har problem. Hämta den personen direkt istället ffs.

Jag tipsar också om vilken arm de bör sticka, och var. Säger åt de att låta bli armvecket om de inte kan känna ett blodkärl tydligt, stick hellre någon annanstans då. Men de vill inte sticka i t.ex. handen för det gör mer ont på mig. Som om det inte gör ont att bli stucken 16 ggr och där varje gång innebär grävande. :meh:

Efter en timmes plåga för min del brukar de lyckas eller ge upp.

Men det är ändå ingenting jämfört med vad jag fick utstå när jag var inlagd på sjukhus sist. De kunde verkligen inte sätta en hållbar kanyl och försökte själva 10-15 stick per gång, samt slussade runt mig till olika avdelningar dagligen för att bli stucken av experter, med ultraljud till hjälp, längre och grövre nålar… Tillslut lyckades de väl sätta nåt tillfälligt inför operationen, men det var en plågsam och ångestfylld vecka för mig. Kan lugnt säga att jag blivit nålrädd.

Nu är jag oerhört svårstucken, och jag fattar att det inte är lätt för dem heller, men det är bättre med ett stick på ett smärtsamt ställe än 10 chansningar när jag sagt att det inte kommer gå.
 
En gång så skulle de ta blodprov på min katt och jag tyckte att de grävde lite väl mycket efter blod, sedan fick hon ett rejält blåmärke 🥺 så de finns inom djurvården också och där kan ju inte djuren säga till så mycket om tyvärr...

Men i min katts fall så funkar höger framben mycket bättre än den vänstra så det har jag fått lära mig att säga till om :up:
Visst förekommer det inom djursjukvården också, min poäng är att man gör det inte till en prestigegrej. Man lämnar över när det inte går för ibland går det inte.

Ska det vara tas blodprov föredrar jag att sticka jugulärt, i synnerhet på katter. Det är oftast skonsammare och det går snabbare. Det kanske ni kan prova nästa gång om din katt är lite svårstucken.
 
Gör de? Varje gång jag ska ta blodprov förvarnar jag direkt att jag är väldigt svårstucken. De hämtar aldrig någon mer erfaren direkt, utan testar några gånger, misslyckas, hämtar sedan en ny som testar några gånger, misslyckas, hämtar sedan en ny, osv. Tills de tillslut har experten - som också har problem. Hämta den personen direkt istället ffs.

Jag tipsar också om vilken arm de bör sticka, och var. Säger åt de att låta bli armvecket om de inte kan känna ett blodkärl tydligt, stick hellre någon annanstans då. Men de vill inte sticka i t.ex. handen för det gör mer ont på mig. Som om det inte gör ont att bli stucken 16 ggr och där varje gång innebär grävande. :meh:

Efter en timmes plåga för min del brukar de lyckas eller ge upp.

Men det är ändå ingenting jämfört med vad jag fick utstå när jag var inlagd på sjukhus sist. De kunde verkligen inte sätta en hållbar kanyl och försökte själva 10-15 stick per gång, samt slussade runt mig till olika avdelningar dagligen för att bli stucken av experter, med ultraljud till hjälp, längre och grövre nålar… Tillslut lyckades de väl sätta nåt tillfälligt inför operationen, men det var en plågsam och ångestfylld vecka för mig. Kan lugnt säga att jag blivit nålrädd.

Nu är jag oerhört svårstucken, och jag fattar att det inte är lätt för dem heller, men det är bättre med ett stick på ett smärtsamt ställe än 10 chansningar när jag sagt att det inte kommer gå.
Trist att det inte har blivit bättre.
Så hade min mor det också under sin livstid., hon var extremt svårstucken. Det var inte populärt att säga något, trots att hon själv var sjuksköterska.
 
Jag är också svårstucken, vilket har förvärrats av att jag blir stucken så ofta att det bildats ärrvävnad. Gillar att gå till labbet på sjukhus där det enda de gör hela dagarna är att sticka folk. VC, specialist mottagningar och enheter på sjukhus kan vara riktigt dåliga.
 
Jag är också svårstucken, vilket har förvärrats av att jag blir stucken så ofta att det bildats ärrvävnad. Gillar att gå till labbet på sjukhus där det enda de gör hela dagarna är att sticka folk. VC, specialist mottagningar och enheter på sjukhus kan vara riktigt dåliga.
Fast på många VC så finns det folk som lägger i princip hela sin arbetstid på att ta prover 😊! Det är iofs lite olika hur det är organiserat och du har säkert rätt i att det oftast är ”säkrare” att gå till provtagningscentralen på sjukhuset
 
Dåligt bemötande är en sak som du såklart bör ta med VC om du upplever det

Dock att stickandet misslyckas händer alla 🤷‍♀️
Jag (som jobbar i djursjukvården) kan väll tycka det är lämpligt med två försök och sedan hämtar man någon annan om det inte går men ibland finns det kanske ingen annan 🤷‍♀️ Tror liksom ingen sticker/gräver runt med nålen för att det är kul utan de gör sitt bästa och man måste få vara ny och mindre bra/fumlig.
 

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ Tänkte att jag börjar med att dra lite snabb bakgrundsfakta för att göra dagens situation tydligare: Är rent allmänt väldigt smärttålig...
9 10 11
Svar
207
· Visningar
22 886
Senast: LenaH
·
Kropp & Själ Det här blir jättelångt och lite personligt men jag är så himla uppgiven just nu. För mer än ett halvår sedan fick jag hjärnskakning och...
Svar
16
· Visningar
4 714
Senast: Skogstokig
·
Kropp & Själ För strax under ett år sen halkade jag på väg till tvättstugan och tog hela min kroppstyngd på knät för att inte slå omkull helt...
Svar
3
· Visningar
3 118
Senast: Mabuse
·
Hästmänniskan För snart sex veckor sedan blev jag tvungen att avliva min underbara häst som jag har haft i 8 år. Han fick fång för tredje gången och...
2
Svar
22
· Visningar
5 824
Senast: Hoppsin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp