Sv: Dagens ridning är under all kritik
Jag tycker att det är felaktigt att dra alla över en kam, dålig ridning existerar i regel alltid inom alla discipliner eller ridstilar enligt mina erfarenheter och jag anser heller inte att man kan säga att vi i Sverige är sämre en något annat land generellt och har dålig grundutibldning - för det beror helt och hållet på vilket annat land som du jämför med. T.ex. så skiljer sig utbildningssystem, tävlingar, traditionen med häst osv. om de används till nytta eller nöje.
Det man väl kan säga gemensamt när det gäller ridskolefenomenet generellt är väll att det som skiljer idag mot förr som jag anser vara en negativ aspekt är väll att förr var fler föräldrar, syskon och andra familjemedlemmar också mer aktiva och intresserade av att följa med till stallet, vara med, titta och hjälpa till vid lektioner samt även under andra aktiviteter. Idag har alla fullt upp i vardagen, många gånger lämnas ungarna på stallbacken och hämtas upp två timmar senare när ridlektionen är klar. De vet själva inte ett skvatt om vad ungarna får ut av sina lektioner och många föräldrar har inget hästvett, andra är kanske rädda, osäkra och känner sig kanske sig mer i vägen när deras son eller dotter ska göra i ordning hästen. Detta är lite tråkigt och kan medföra att vid ponnyköpet så har de egentligen inte alls de kunskaper som borde vara befogade gällande val av ponny, utrustning, instruktör osv.
Sedan så tycker jag själv av att döma av mina egna erfarenheter att det skiljer väldigt mycket på ridskolorna idag, de ser alltså väldigt olika ut i sitt system och innan du varit och prövat på en lektion är det väldigt svårt att veta vad man kan förvänta sig att få ut av lektionen på just Den ridskolan. Jag har varit på ett par ridläger under sommarhalvåret, som annars bedrivit ridskoleverksamhet, jag har själv mestadels positiva erfarenheter med mig i bagaget. De flesta har hållt väldigt bra standard. Men har även stött på flera verksamheter som inte borde få bedriva ridskolor överhuvudtaget och där instruktörerna inte borde ha med hästar att göra alls! Så att dra alla över en kam är fel, det jag skulle vilja se är att man hade ett gemensamt utbildningssystem att gå efter för att få en generellt högre standard.
Problemet som jag ser på de ridskolorna som varit dåliga är att hästarna inte är fräscha, instruktörerna saknar pedagogisk förmåga att lära ut på ett bra sätt, ibland har de inte ens själva speciellt bra färdigheter varken teoretiskt eller praktiskt (bristande underivsning). Det kan också handla om alldeles för ensidig ridning, uppbetsling, felaktig inspänning, dåligt tillpassade sadlar, för stora grupper osv.
Idealet tycker jag borde vara grupper om ca 4 personer i varje, mycket teoretisk utbildning av instruktörer som kan och framför allt har teoretiska och pedagogiska färdigheter för att kunna undervisa.
Hästar som rids igenom och vidareutbildas kontinuerligt. Väl tillpassad utrustning och mer variation för hästarna. Beträffande inspänning så ser jag inget fel i det såvida det görs korrekt och hästarna inte går inspända jämt. Men Det KAN vara ett sätt för ryttarna att lära sig och fokusera på sin egen sits och inte bry sig om att fokusera om t.ex. var hästen har sitt huvud. När ryttaren sedan har en god grundsits blir det också mycket lättare för denne att sitta på andra hästar sedan för man har helt enkelt bara lärt sig känna efter hur det ska kännas.
Problemet är att det är saker som oftast kostar pengar. Det kostar pengar för ridklubbarna/ridskolorna och det kostar pengar för eleverna. Vaddå, föräldrarna betalar väll för att ungarna ska få åka häst en timma! :smirk: Ve och fasa om man man byter ut ett ridpass mot teori.
Själv hoppade jag av som instruktör efter sommaren, ridklubben har inte kunnat hålla någon bra standard på hästarna de senaste åren. Hästarna har inte varit fräscha, de har gått med dålig utrustning, blir aldrig genomridna längre, går mestadels bara med nybörjare och folk som det är meningen ska få lära sig något vettigt i bagaget. I stället får ungarna lära sig och dra i innertygel när hästen ska svänga t.ex. och vad summan av att kardemumman blir att hästen skjuter ut bogen och fortsätter framåt med en unge på ryggen som är halv hysterisk för att hästen inte svänger. De bankar med skänklarna och slår med pinnen. När hästarna är vrånga och de större ponnyerna blir för starka för barnen som inte alls får lära sig att ha kroppskontroll eller någonting om varken känsla eller mekanik (vilket ju egentligen det hela går ut på) betslas de i stället upp för att det ska gå kontrollerat
Kan säga att jag helt enkelt tröttnade på insturktörer som saknar förmåga att lära ut (jag har i alla fall ett stort intresse och verkligen försökt göra mitt bästa även om jag är långt ifrån något proffs), eller inte har något intresse av att ungarna egentligen lär sig (flera gjorde det för att skrapa ihop några kronor..) , ponnyer som var ofräscha, gick med dålig utrustning osv. jag ville inte längre vara delaktig i detta.
Fenomenet dålig ridning förekommer ju egentligen också i alla stadier, både bland nybörjare samt även på sk "proffsnivå" där ryttare försörjer sig på att rida, tävla, sälja hästar osv.. Bland nybörjare handlar det ju egentligen mer om okunskap och där kan jag ha förståelse för att man från början helt enkelt inte har kunskap om hur saker och ting ska vara, man måste helt enkelt få en Chans att lära sig, bilda sig en uppfattning om hur det ska vara. Såvida det inte gå för långt och man har en gnutta sunt förnuft är det ok tycker jag. Men när det gäller sågning, barrering, gramanridning av samtliga hästar i hela stallet, sjutton täcken på en gång, boxvistelse på grund av skaderisk i hagen osv. så finns det inga ursäkter tycker jag!
Som hästägare tycker jag att det är min förbannade skyldighet att se till att min häst har det bra. Sedan kan man givetvis ha delade meningar om vad som är Bra för ens häst.
JAG anser att en häst ska få vara häst, daglig utevistelse och gärna med hästkompisar är för mig en självklarhet. Regelbundna utfodringar och en välavvägd foderstat med framför allt stråfoder, kraftfoder, proteintillskott, mineraler och vitaminer (utan att för den sakens skull "plöttra för mycket" med alla fodertillskott av alla dess slag), om behovet inte täcks av strågivan. Varm och torr bädd att ligga på.
Jag har täcke på min häst om det behövs om min häst fryser om jag anser att väderleken gör att det Krävs. Har en utrustning som är anpassad efter mig och min häst. Hjälm på huvudet försäkerhetsskull om jag skulle trilla av, handskar för att jag anser att det är bekvämt och jag får bättre grepp om tygeln (utan att för den sakens skull bli för hård eller hängande eller dragig) . Nosgrimma har jag mest för att jag tycker att det estetiskt är finare på hästen. Ibland rider jag med, ibland utan - vad jag har sort varierar.